Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
min mans faror. ”Ack! utropade Lon slutligen, om
alla karlar liknade er, hvad qvînnonïa skulle vara
lyckliga och beständiga! Himlen bevare mig ifrån att
tvilla på den verkliga ömheten, pä värman af etlra
känslor, och att förmoda att cn sann och trogen till.
gifvenhet endast finnes hos qvinnan! Ja, jag tror att
de karlar, som äga ett sådant hjerta som ni beskrif.
ver, äro mäktige till allt stort och skönt ilifvct; jag
tror dem liafva lika förmåga i afseende på allt,
hvilket fordrar kraft och mod, som att känna det
husliga lifvets njutningar, så länge den qvinnan de älska
lefver och endast lefver för dem. Ack! det företräde
jag åberopar för mitt kön, är visserligen icke
afunds-värdt; det hestår uti att ännu älska, att alltid älska
när dess existence eller hoppet försvunnit, när den ...”
Hon kunde icke fullfölja, orden dogo på hennes
läppar ; hennes hjerta försmäktade och hennes bröst
ville brista.
”Ni är cn förträfflig qvinna! utropade den gode
Harvill i det han lade sin hand på Alices arm,
lycklig den, som kan förtjena ett sådant hjerta som edert!
Jag vill ej längre öroa er med ett sådant samtal.
När jag tänker på Bentick, så har jag ingenting att
siiga till försvar för karlarnes beständighet, och då
jag ser er och hör er tala, så höjes min aktning
för qvinnan. ålen medgif åtminstone att karlarne
äro pålitlige vänner. Se på Wentwurth: med hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
