Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Verkligen, ni är alltför artig! jagvillebedja eder 1
leda min syster Alice hem. Hon har mått illa h08 ,,
min mor denna morgon ; hon skälfde som ett asplöt; |l
hon Var hlek som döden; promenaden har redan n-jort r
henne godt, hon har återfått sin vackra färg ; men
so, hon skälfver ännu och skulle ej kunna gå allena. \
Emottag kaptens arm min syster; den är väl bättre 1
än min, och jag hastar till min vapensmed, för att
taga min bössa; ni skall en dag få låna den,kapten, ■
i utbyte mot det nöje ni gör mig.” Ilan lemnade Alices j
arm åt sin vän, och inpm en minut var han vid
slutet af, gatan. Alice och Fredrik gingo långsamt; de )
togo vägen genom en planterad alle, der det var
bänkar; de satte sig bredvid hvarandra. Efter några
orediga ord började de ett samtal, som var inledninJ ;
gen till den sällbet som väntade dem; de förnyade
den bekännelse och de eder, som fordom gjort dem så
lyckliga, ocli som hade blifvit följda af så många års
frånvaro och ånger ; de erinrade sig den förflutna
tiden och trodde sig- vara åtta år yngre, så omöjligt
föreföll det dem, att de någonsin ett ögonblick kunnat
vara frenimande för hvarandra. De voro kanske
ännu lyckligare genom deras återförening än under
deras ungdomskärlek; mindre passionerade, men
ömmare , hvarandra mer tillgifne derigènom, att de i
grund kände hvarandras karakterer, mer öfvertygade
om att evigt älska hvarandra.
Alice
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
