- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band III, årgång 1864 /
358

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 12. 1864 - Glömda uppfinnare - Hillern - Hörningsholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom jerntrådar kunde ledas en sträcka af
niohundrafemtio famnar, och år 1753 offentliggjorde en
viss Charles Marshall i Scots’ Magazine en intressant
beskrifning öfver den elektriska telegrafen. År 1760
framträdde Lesage, professor i mathematiken i Genève
med en af honom uppfunnen elektrisk telegraf, och få
år derefter konstruerade Lomond i Paris likaledes en
sådan. I alla dessa och dylika fall var den skapande
idéen redan gifven, modellen till uppfinningen färdig,
och likväl behöfdes det ytterligare påstötningar,
innan den verkligen kunde komma till utförande och
praktisk tillämpning.

Flera af de vigtigaste uppfinningarne hafva kommit
till oss utan att vi känna deras upphofsmän, så
att vi äro arftagare till ett ofantligt testamente,
resultater af lyckligt själsarbete, utan att namnen
på många af våra välgörare äro oss bekanta. Detta
gäller icke allenast om ett antal äldre uppfinningar,
utan märkvärdigt nog, och för oss föga hedrande,
äfven om många rätt nya. Sålunda anspråka Weber
och Senefelder samtidigt förtjensten af att hafva
uppfunnit litografien; ångfartygets uppfinning
tillägges Spanioren Blasco de Garay, fransmannen
Papin, engelsmannan Jonathan Hulls och skotten Patrick
Miller från Dalsvinton; likaså nämnas som uppfinnare
af spinnmaschinen: Paul, Wyate, Hargreaves, Higley
och Arkwright. För öfrigt hafva många uppfinningar
blifvit gjorda samtidigt och sjelfständigt af
åtskilliga personer. Det är ingalunda svårt att
inse huru ett antal forskare och tänkare, genom ett
allmänt kändt behof hänvisade till experimenter
i en och samma riktning vunno samma erfarenheter
och kommo till enahanda resultater. Understundom
inträffade, att de respektive uppfinnarne bodde långt
skilda från och ej hade den ringaste förbindelse med
hvarandra. Så hafva Hadley och Godfrey sjelfständigt
hvar för sig uppfunnit qvadranten, den ene i London,
den andre i Philadelphia; elektrotypien uppfanns
samtidigt af kemisten Spencer i Liverpool och
professor Jacobi i Petersburg; detsamma gäller om
säkerhetslampan, hvilken förfärdigades af sir H. Davy
och G. Stephenson; och måhända torde här få omnämnas
sjelfva den samtidiga upptäckten af planeten Neptunus
genom Leverrier i Paris och Adams i Cambridge.

Det blir emellertid alltid förenadt med svårigheter att
fastställa den riktiga grad af förtjenst, hvilken tillkommer
uppfinnare, de der dock allesammans stå på hvarandras
axlar och af hvilka hvar och en endast fortsätter,
hvad hans föregångare påbörjat. Knappt gifves det
på detta område något, som icke är resultatet af en
gradvis framåtskridande process af skiljaktiga, dock
åt samma mål riktade forskningar. Men uppfinningen
i och för sig utgör icke enda svårigheten; ofta är
det mycket kinkigare att sätta den i verket. Hvad
hafva icke tidigare uppfinnare haft att kämpa mot
otillräckligheten och ofullkomligheten hos materialet,
som de behöfde, och de verktyg, med hvilka det måste
bearbetas; huru oändligt hinderlig var icke ofta
arbetarnes ringa färdighet, enär dessa icke förut
sysselsatt sig med så ovana göromål! För femtio
år sedan var det en ofantlig uppgift att sätta
en maschin i gång och ofta en icke ringare att
fortfarande bibehålla gången. Fastän förfärdigade
af skickliga arbetare, ville sådane maschiner alls
icke lära sig att gå. Då hemtades föreståndaren för
verkstaden, der den byggdes, och han gjorde veckor
igenom sina lofvar kring maschinen, tog sönder
den, tillfogade på ena stället en ny del, ändrade
på andra det eller det, och så gick verket en tid
bortåt. I våra dagar har saken visserligen fått ett
annat utseende. De moderna maschinverktygen äro så
fullkomliga och arbeta med sådan noggrannhet och
säkerhet, att de göra rättvisa åt ingeniörernas
noggrannaste beräkningar samt träffa till ända på
tusendedelen af en tum. Då jernångaren "Warriors"
väldiga maschiner fördes ombord på detta fartyg,
gick det så till, att de mera än fem tusen särskilda
delarne från Penn & Söners olika verkstäder hemtades
till ort och ställe, utan att de resp. arbetarne haft
kännedom om, hvarthän och hvartill maschindelarne
voro bestämda. Det hela sattes ihop, ångan insläpptes
i cylindrarne, och den ofantliga massan började
pusta och arbeta, likt en lefvande varelse,
utsträckande sina kolossala armar som en nyfödd
jätte. En stund bortåt pröfvades maschinens kraft
och sedan fartyget blifvit befunnet sundt till lif
och lemmar, rusade det plötsligen med en mäktighet
af omkring tusen hästars kraft derifrån, för att
doppa sin bringa i Nordsjöns vågor. En sådan det
moderna maschinbyggeriets triumf har endast blifvit
möjlig genom de verktygs fullkomlighet, medelst hvilka
metallerna bearbetas, och dessa verktyg sjelfva utgöra
i och för sig ett storartadt vittnesbörd om vår tids
uppfinningsförmåga.

*


Hillern.

(Mustela Putorius.)


Den öfver största delen af Europa utbredda hillern
förföljes allestädes med oförsonlighet, emedan
inget annat djur så skickligt förstår insmyga
sig i landtmannens gård och der grymmare mörda
hemfåglarne. Under sommaren äro hans anfall mindre
att frukta, än om vintern, ty den mildare årstiden
vistas han helst i skogarne, der han efterspanar
unga harar och fåglar eller åtminstone förstör de
sednares ägg. Med vinterns inträde drager han sig
intill byarne, uppsöker i gärdesgårdar och halmtak ett
kryphål och fortsätter derifrån sina röfverier. Fattas
det honom bättre kost, angriper han äfven amfibier;
i hans bo har man understundom funnit ända till 40
stora grodor och paddor, hvilka, sparade i förråd,
icke voro fullkomligt dödade, utan genom hufvudets
sönderbitande endast förlamade. Berwick berättar i
sin populära naturhistoria, att man en gång i ett
vid en bäck beläget hillerhål fann
11 små ålar, hvilka, efter hvad spåren utvisade,
måtte hafva gjort betydligt motstånd. Mot menniskans
eller hundens angrepp försvarar sig hillern
mycket beslutsamt, söker genom språng uppnå sin
fiendes ansigte samt uppgifver motståndet först
med döden. Med stor skarpsinnighet igenkänner han
fällor och fotanglar och undviker dem försigtigt. Hans
fortplantning infaller på sommarn, och antalet ungar,
hvilka först på hösten lemna modern, uppgår till
3-5. Hans lukt är mycket oangenäm och försvinner
långsamt från skinnet, hvilket visserligen mindre
värderas än andra beslägtade arters, men som dock
lemnar ett rätt brukbart pelsverk. Det fullvuxna
djuret mäter 17 tum, utom den 6 tum långa svansen,
är mörkbrunt, omkring nosen och på öronen hvitt,
samt har under det glänsande håret en tät, gulaktig
bottenull.

*


Hörningsholm.



Få ställen i Sverige finnas, som äro så förenade med
landets historia och under en följd af sekler och
med åtskilliga dess utmärkta personers namn, som
Hörningsholm. Med denna historiska märkvärdighet
förenar det äfven lägets, samt den ekonomiska
betydenheten, emedan godset utgör 52
hemman, förmedlade till 34 3/4. Liggande på en holme i
Mörkö socken, ungefär halfannan mil från Södertelje
och Trosa, på trenne sidor kringflutet af vattnet
och skådande utöfver Östersjön, förtjenar dess läge
i hög grad benämningen romantiskt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:23:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1864/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free