Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Trollhättan. Th.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Knappt har man hunnit en mil från den punkt, der
sjön sammantränges till elfvens begynnelsevik,
förr än man råkar det 19 fot höga fallet vid Rånnum;
derefter följer det starka strömdraget vid Stallbacka;
en half mil derifrån vidtar det verldsbekanta
Trollhättefallet, och nedanför detta förekomma
ytterligare tvänne, ett vid Åkersvass och ett vid
Lilla Edet, det förra om 35, det sednare om 10
fot. Vid Kongelfs stad delar sig sedan elfven i två
grenar, hvilka omfatta den stora ön Hisingen, och
af hvilka den kortare, kallad Nordre Elf, faller ut i
Elfvefjord, den längre i Rivöfjord. Vid denna elfgrens
utlopp ligger det stolta, praktfulla Göteborg.
Våra teckningar hänföra sig till Trollhättefallen,
och derföre skola vi här sysselsätta oss ensamt med
dessa.
En half mil från Stallbacka börja, som det sades
i det föregående, de egentliga Trollhättefallen,
hvilkas första afsats, Gullö-fallet, håller 28 fots
höjd och störtar ned på bägge sidorna om holmen af
samma namn. Nästa afsats heter Toppö-fallet, om 44
fots höjd, och slutande med Stampeström, derefter
följa de tre Helvetesfallen, som, 32 fot höga, sluta
med Flottbergsströmmen. Elfvens stränder bestå nu,
som för årtusenden tillbaka, af höga, mossbevuxna
klippor, krönta med barrskog; nutiden har begagnat
fallen till drifvande af
pappersbruk, qvarnar och sågverk, och öfverallt ligga
stora brädstaplar upptornade; men ännu brusar elfven
fram och kastar det hvita skummet högt i sky; ännu
dundrar fallet som en åska, svänger det sig stundom
i hvirflar, ilar det stundom fram med pilsnabb fart
och tumlar det i nästa minut ned öfver den branta
klippan, för att nedanföre denna på nytt börja samma
vilda ringdans, – alldeles som i de dagar, då, om
man får tro sagan, Starkotter här kämpade med Hergrim
Halftroll om den sköna Ogn Alfafostre.
 |
| Öppnandet af en sluss. |
Men det är icke blott till industriela anläggningar,
som menniskan begagnat det väldiga vattenfallet,
hvilket skulle kunna drifva ytterligare hundratals
sådana verk utöfver de redan befintliga; de forssande
vattnen hafva ytterligare blifvit pressade till
menniskans tjenst, för att, tämjda och undergifna,
bära tusentals farkoster (årligen mellan 6–7000)
ned från Venern till hafvet och upp från detta till
Venern.
“Vildt Göta rasade från fjällen,
Och Trollet från sitt Gullö röt;
Men Snillet kom, och sprängd stod hällen
Med skeppet i sitt sköt“, –
har det sanningsenligt blifvit sagdt om den kanal,
som här blifvit anlagd, och hvilken är icke allenast
den äldsta anläggningen af detta slag i Göta Elf, utan derjemte
den äldsta bland alla Sveriges kanaler.
Trollhättekanalens äldsta del, – den s. k. Carls Graf
vid Brinkebergs kulle, – utfördes redan under Carl
IX:s tid. Under Gustaf Adolf fortsattes verket,
och slussen vid Lilla Edet anlades; men efter
denna tid afstannade arbetet och återtogs först,
sedan Carl den Tolfte kommit hem från Turkiet. Det
var universalsnillet Svedenborg, som år 1716 fäste
Carls uppmärksamhet på saken, och åt det mekaniska
snillet Polhem uppdrogs ledningen af arbetet. Han
åtog sig att hafva hela verket fulländadt på fem
år och påbörjade det också; men de tider, som nu
följde i Sverige, voro inga tider för storverk,
med hvilka det utarmade folkfattiga landet icke
kunde mäkta. Ändtligen upptogs arbetet åter år
1742; år 1753 blef Carls Graf segelbar genom en
der anlagd sluss, och under ledning af den utmärkte
ingeniören Wiman, konstmästare vid Sala Silfververk,
fortsattes arbetet på Trollhättekanalen till 1755,
då Wimans mästerstycke, den s. k. Flottbergsdammen,
förstördes genom en, man vet icke genom afunden eller
olyckan, lössläppt ofantlig massa timmer, och hela
planen förlorade det förtroende, hvarmed den hittills
varit omfattad. Ändtligen bildades 1793 ett bolag
för anläggande
af Trollhättekanalen efter plan af kapiten-mekanikus
Erik Nordewall, och den 14 Augusti 1800 öppnades
Trollhättekanalen, sedan arbetet derpå fortfarit i
200 år. Sedan Göta Kanal blifvit fulländad, måste
emellertid Trollhätte-kanalen ombyggas till lika
dimensioner med denna, och detta utfördes åren
1836–1844. Kanalen håller 11,000 alnar i längd och har 22
fots (minsta) bredd samt 16 fots (minsta) djup.
|
| Gamla slussarne. |
Oaktadt sin enformighet, är en passage
genom denna märkvärdiga kanal likväl af stort
intresse. Öfverallt, mellan alla slussar, ser man
master och ångbåtsskorstenar, hvilka stundom stiga
upp, stundom sjunka ned, afvaktande vattnets stigande
eller fallande mellan två bassiner, till dess det
kommit i nivå uti dem begge, då portarne först kunna
öppnas och fartyget släppas igenom. På sidorna om
kanalen resa sig, omvexlande med de skogbeklädda
klipporna, bräd- och timmerstaplar, eller höjer
sig mot himmeln röken från en verkstads skorsten; på
elfven herrska alltjemt lif och rörelse; fartyg följer
efter fartyg, ångbåt efter ångbåt, och de sistnämdas
passagerare hafva under den långsamma genomfarten
tillräcklig tid att gå i land och betrakta allt, som
förtjenar att tagas i betraktande. I Trollhätte-kanal
har menniskosnillet rest sig en minnesvård af
jättelika dimensioner, mer värd beundran och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:24:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1866/0057.html
