- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band V, årgång 1866 /
108

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grindstugan. Af Marie Sophie Schwartz. - Toalettbord.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Gertrud hade redan löst upp knytet och med en viss
stolthet bredt ut innehållet.

Der funnos några köttbitar och torra hvetebrödskanter,
ett stycke ost, en tjock pannkaka, ett par sillar
och några salta strömingar.

En stund derefter finna vi kojans invånare omkring
bordet, som blifvit framlyftadt till spiseln, och
med god aptit äta sin qvällsvard.

Följande morgon lemnade Jonas Magnus grindstugan.
Gumman försåg honom först med några brödstycken
och hälften af pannkakan, derefter gaf hon honom
kängorna och tröjan, den Per skulle
hafva, menande att Per nog fick andra kängor och en
annan tröja; men att Jonas Magnus nu var i större
behof häraf.

När Jonas Magnus gick från dem, yttrade han med af
tacksamhetstårar fyllda ögon:

– Kommer jag någonsin åter till Strengnäs, då skall
jag nog komma ihåg hvad ni gjort för mig. Gud vare
med er, mor, och lilla Gertrud.

*



Jonas Magnus återkom verkligen till Strengnäs. Han
hade af sin gudfader, baron Fleetwood på Ryningsberg,
blifvit förhjelpt ur sin nöd och satt i tillfälle
att fortsätta sina studier. Han återfann äfven den
lilla grindstugan; men Gertrud och gamla mormor voro
borta. Gumman hade dött, och hvart flickan tagit
vägen, det visste man icke.

Åren utplånade så småningom ur minnet bilden af hans
lilla välgörarinna, och han glömde henne nästan
alldeles under det trägna arbetet och de fortsatta
försakelserna, hvartill ödet dömt honom. Det förra var
emellertid hans tröst under alla lifvets skiften, och
de sednare glömde han under sina poetiska drömmar.

Redan såsom yngling röjde sig hos honom ovanliga anlag
för en vitter sysselsättning, och om ej de ständiga
brödbekymren följt honom, hade han säkert kommit att
i vår vitterhetshistoria intaga ett ännu högre rum,
än som nu blef hans.

Han lemnade Strengnäs utan att
hafva återfunnit något spår af Gertrud; blef student
och fortsatte i Upsala att arbeta och modigt kämpa
med fattigdomen.

Den betryckta ekonomiska ställning, hvaruti Jonas
Magnus framleft hela sin ungdom, inverkade likväl
icke på hans af naturen glädtiga lynne eller
menniskovänliga karakter. En enda gång under hans
lefnad hade modet öfvergifvit honom, och det var då
den lilla flickan kom till hans räddning.

Vi, som endast hafva oss ålagdt att förtälja en
liten episod ur hans lif, förbigå de skiften då han
måste kämpa med behofven, och förflytta oss fram i
tiden, då han såsom tjensteman i krigsexpeditionen
af kongl. Maj:ts kansli hade lyckats komma så långt,
att han hade ett hem och en årlig inkomst samt ett
namn ibland vitterhetsidkarne.

*



Jonas Magnus’ allmänt kända välvilja sträckte sig icke
blott till menniskorna, utan till allt lefvande. Han
var en stor älskare af djur.

I sin boning vid Karlbergsallén hade han, utom en
mängd höns, dem han med särdeles ömhet omhuldade,
äfven en hund och en liten siska, som han tämjt så
att hon åt ur hans hand.

Då han en dag var som bäst sysselsatt med att mata den
lilla fågeln, erinrade sig Jonas Magnus att Mufti, så
kallade han hunden, icke varit synlig på hela dagen.

Han ropade in sin tjenarinna och frågade henne om hon
kunde säga hvar trotjenaren höll till; men jungfru
Anette var i okunnighet derom. Hon hade funnit herr
Mufti mycket otrogen på sednare tider, han kunde vara
borta halfva dagarne, äfven när husbonden var hemma.

– Hvad kan vara orsaken? sade Jonas Magnus, som äfven
påminde sig att han ibland på långa stunder icke såg
till sin fyrbenta vän.

(Forts.)

*


Toalettbord.



illustration placeholder
Stomme till Toalettbord.


illustration placeholder
Toalettbord.


Såsom en enkel men täck och elegant prydnad för
sängkammaren eller toalettrummet torde man knappast
finna något mera passande, än det toalettbord, som
vår teckning framställer. Stommens konstruktion är så
enkel, att den af handtverkaren kan tillverkas både
lätt och billigt. Till densammas beklädnad eller
garnityr väljer man, allt efter rummets dekoration
och hvars och ens smak, antingen slätt enfärgadt
eller fasoneradt ylletyg, storblommigt kitaï eller
hvit moll, med ett underlägg af kulört, t. ex. rosa
perkal och rosetterna i sednare fallet af rosa
tafftband. Ofvanför spegeln, emellan den öfre och
mellersta tvärstafven på stommen, kan anbringas ett
broderi; likaså torde volangerna utföras med engelskt
broderi och bordets öfre del beklädas med ett virkadt
eller broderadt öfverkast.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:24:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1866/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free