Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Vetenskaps-Akademiens palats i Stockholm. Th.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vetenskaps-Akademiens palats i Stockholm.
Norra sidan af den plats, långt uppe vid
Drottninggatan, vid hvilken Adolf Fredriks vackra
kyrka är belägen, intages af detta palats, ett bland
de stoltaste, som af någon europeisk nation blifvit
egnadt åt vetenskaperna. I Gustaf III:s tid uppfördt
till praktboning åt en bland Stockholms rikaste
borgare, bryggare-åldermannen Abraham Westman,
inköptes det år 1828 af Vetenskapsakademien, och
har genom sednare tillbyggnader, åstadkomna genom
frikostiga anslag af representationen, nu blifvit
så utvidgadt, att det omfattar ett helt qvarter och
åt fyra olika gator vänder fyra praktfulla façader,
medan i det inre af fyrkanten en stor tvärbyggnad
delar den stora tomten i två delar, med ljusa och
rymliga gårdar. Hufvudfaçaden är emellertid den,
som utgjorde det egentliga Westmanska huset, och som
vetter åt Adolf Fredriks kyrkoplats. Skada emellertid,
att ingen motsvarande byggnad finnes gentemot denna
praktfaçad och att platsen i öfrigt är väl trång; det
finnes dock förhoppning, att äfven dessa olägenheter
skola blifva afhjelpta.
Den ofantliga byggnad, som på detta sätt uppkommit,
är emellertid fullt behöflig för akademiens alla
samlingar, hvilka, i likhet med institutet sjelft,
småningom utvecklat sig till de utomordentligaste
dimensioner och, likasom detsamma, intaga ett bland de
första rummen i Europa. Till den höjd, som deras verk
en gång skulle uppnå, kunde svårligen de sex män ana,
som den 2 Juni 1739 sammanträdde i Stockholm, för att
bilda ett vetenskapligt samfund, hvilket i olikhet
med den på latin skrifvande vetenskaps-societeten
i Upsala, Sveriges då varande enda lärda samfund,
skulle i sina skrifter begagna svenska språket. Af
dessa sex voro tre redan högt uppsatte män, kända som
beskyddare och älskare af vetenskaperna, nämligen då
varande friherre Anders von Höpken, sedermera grefve,
riksråd och en af svenska akademiens först utnämda
aderton män, vicepresidenten friherre Sten Carl Bjelke
och friherre C. W. Cederhjelm; men de tre öfriga voro
ännu mera okända, ehuru i en framtid två bland dem
skulle vinna en ära, som öfverstrålade alla de andras,
och den tredjes namn ännu i dag nämnes med aktning och
vördnad. Dessa tre voro Jonas Alström, då en börjande
fabrikant, sedan kallad kommerserådet Jonas Alströmer,
med binamnet "de svenska slöjdernas fosterfader",
Carl Linnæus, en okänd läkare med doktorsdiplom
från Leyden, sedermera "Botanisternas furste",
och den moderna naturvetenskapens grundläggare,
Carl von Linné, slutligen Mårten Triewald,
kapiten-mekanikus, den förste ångmaskinbyggaren
i Sverige. Det var Triewald som först uppgjorde
förslaget till samfundet, hvars grundregler uppsattes
af Höpken och stadfästades af konungen den 31 Mars
1744, hvarefter Linnæus genom lottning valdes
till president och Höpken till sekreterare i "den
ekonomiska vetenskaps-societeten", som sedan antog
namnet "Vetenskapsakademi", och i sitt sigill för
en strålande stjerna mellan Sveriges Tre Kronor,
med omskriften: Regia academia scientiarum. De
första stadgarne förändrades sedan flera gånger,
hufvudsakligen under den tid, då akademiens
presidentstol intogs af Jakob Berzelius, det andra
svenska sekularsnillet, hvars bronzstaty nu reser sig
i den efter honom uppnämda parken i Stockholm. För
närvarande består akademien af 100 inländska och 65
utländska ledamöter, hvilkas platser vid inträffande
ledigheter af akademien sjelf återbesättas genom val,
och hvilka äro delade i nio klasser, en
för ren och en för tillämpad matematik,
en för praktisk mekanik, en för fysik, en
för kemi och geologi, en för botanik och
zoologi, en för läkarevetenskaperna, en för
de ekonomiska vetenskaperna och en för lärdom
i allmänhet. Akademiens embetsmän äro hennes
preses, sekreterare, astronom, fysiker, kemist,
sex intendenter vid hennes zoologiska, botaniska,
mineralogiska och palæontologiska museer,
bibliotekarie, kamererare och arkitekt. Härtill
kommer en zoologisk konservator, en notarie
och en kanslist. Akademien utgifver årligen
Handlingar och månadtligen Öfversigter af kongliga
Vetenskapsakademiens förhandlingar samt firar sin
högtidsdag hvarje år den 31 Mars, då hon låter prägla
en medalj öfver någon af sina framlidna ledamöter.
Akademiens samlingar, hvilka vi här blott i korthet
kunna omnämna, bestå i 1) en samling porträtter af
hennes ledamöter, deribland Linnés, måladt af Roslin,
och Berzelii, måladt af Södermark; 2) ett bibliotek
af 33,000 band, hvars matematiska och astronomiska
afdelningar förvaras i det akademien tillhörande
observatorium, grundlagdt 1748, invigdt 1753; 3)
de fysikaliska samlingarne; 4) naturhistoriska
riksmuseet, stiftadt 1820, nu ett bland de förnämsta i
Europa, med dertill hörande ethnografiska samlingar;
5) de botaniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:24:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1866/0173.html
