Svenska Familj-Journalen / Band V, årgång 1866 / 277 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm: Nationalmuseum. -- Industriutställningen - Stettin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vid 1840 års riksdag afläto ständerna till Konglig
Majestät en skrifvelse, hvari de anhöllo om
förslag till erhållande af tjenlig lokal för
de i Kongliga Museum förvarade konstskatternas
lämpligare uppställning och ordnande, på det ett
Nationalmuseum måtte småningom kunna bildas. Konung
Oscar, från hvilken denna tanke må hända hade
utgått, omfattade densamma med allvar, och vid
riksdagen 1844 afgaf konungen, efter det han först
hört Öfverintendentsembetet, hvars dåvarande chef
var Mich. Gustaf Anckarsvärd, till ständerna
en proposition, hvari föreslogs, att Kongliga
Museum, Riksbiblioteket, Vitterhets-, Historie-
och Antiqvitets-Akademiens samlingar, tillika med
Myntkabinettet, Klädkammaren och Lifrustkammaren
måtte förenas i en gemensam lokal, hvars åstadkommande
såsom ett värdigt och varaktigt verk af inhemsk
byggnadskonst af Öfverintendentsembetet beräknades
kunna kosta 750,000 eller högst 825,000 riksdaler
riksmynt. Med anledning häraf anslogo ständerna i Maj
1845 till uppförande af ett Nationalmuseum en summa
af 750,000 riksdaler, som skulle utgå i mån af behof.

Nu blef det fråga om att utse lämplig plats för den
beslutna byggnaden. Man föreslog dertill norra delen
af Carl XIII:s Torg, Blasiiholmen, Humlegården, och den
för ändamålet nedsatta kommittéen lät på dessa platser
anställa undersökningar. Kommittéen uttalade sig
för Carl XIII:s Torg, hvaremot Konglig Majestät ansåg
Humlegården bäst passande, särdeles som det blifvit
föreslaget, att från den då nyss igenfyllda plats,
som nu intages af Berzelii Park, öppna en 64 alnar
bred gata eller boulevard ända fram till Drottning
Christinas Väg på Norra Djurgården. Stockholms
Stad förklarade det likväl omöjligt att bestämma,
när stadskassans tillgångar skulle kunna medgifva
upptagandet af denna boulevard, men var i stället
villig att till den blifvande byggnadens anläggande
upplåta Kyrkholmen, och derföre beslöt den 19 Mars
1846 Konglig Majestät att der uppföra byggnaden. Nu
tillsattes en byggnadskommitté, och ritningar
uppgjordes af dåvarande konduktören (nu professor)
Scholander. Dessa ritningar öfverlemnades till
granskning åt Preussiska geheimebyggnadsrådet
Stüler (d 1865). Denne uppgjorde emellertid en ny
ritning,
hvilken fastställdes af Konglig Majestät 1849, och
sedan bestyret med byggnaden blifvit anförtrodt åt
nuvarande generalmajoren af Kléen börjades arbetet. I
Maj 1863 aflemnade general Kléen byggnaden färdig, och
den kostade då 1,737,415 riksdaler 75 öre riksmynt.

Stettin.

Denna summa uppgick till mer än dubbelt det år 1844
af ständerna beviljade anslaget; men detta
stödde sig då icke på någon uppgjord plan eller på
denna grundad beräkning, eftersom den Stülerska
planen tillkom först flera år efteråt. Denna
sistnämda plan hade man, då herr af Kléen öfvertog
arbetet, till en del frångått, nämligen så till
vida, att endast vestra façadbyggnaden samt
midtelbyggnaden eller trapphuset skulle uppföras,
men med östra façadbyggnaden samt norra och södra
flygelbyggnaderna tills vidare anstå. Man ville
derigenom lämpa byggnadskostnaden bättre efter den
af ständerna anslagna summan. General Kléen vidhöll
emellertid den ursprungliga planen, uppförde
byggnaden hufvudsakligen i enlighet med arkitektens
ritningar och förslager samt undvek derigenom
den vanställande stympningen och alla de
olägenheter, som måste medfölja byggnadens fulländning
vid en sednare period. Ehuru dryg kostnaden blef,
har sålunda herr af Kléen icke orätt, då han i
sin slutberättelse till Konglig Majestät säger,
att »häri ligger för framtiden en stor och verklig
besparing». Men fastän byggnaden nu stod färdig
till det yttre, med sitt granitfundament, sina på
yttersidan med hyflad kalksten från Borghamn vid
Omberg beklädda murar, sina basreliefer och porträtter
af Sveriges stora konstnärer, vetenskapsmän
och skalder, Tessin och Sergel, Ehrenstrahl och
Fogelberg, Linné och Berzelius, Tegnér och Wallin,
sina marmorgolf och sina på pelare af de dyrbaraste
marmorarter hvilande hvalf och plafonder, återstod
ändock den inre dekoreringen och inredningen för de
olika samlingarna. För utarbetande af förslag och
kostnadsberäkningar för så väl dessa arbeten som
samlingarnas inrymmande nedsattes derföre en tredje
byggnadskommitté år 1861, och vid samma riksdag
anslogo ständerna ytterligare 445,000 riksdaler,
inberäknadt Stülers arvode, 20,000 riksdaler
riksmynt. Öfverinseendet öfver och ledningen af de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>