Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om trädgårdarne i Versailles och några betraktelser öfver naturen omkring svenska hem på landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mästerstycken och att Le Nôtre (född 1613 † 1700)
genom dem visat sig vara en af verldens förste
trädgårdsarkitekter.
Med vår tids begrepp om det sköna i
trädgårdsanläggningar har mången kanske svårt att
gilla Le Nôtres princip, att efter vinkelmått och
lineal uppdraga qvarterens gränser, och mångens
öga tröttas af den förtviflade regelbundenhet, som,
lånad från byggnadskonsten och skulpturen, af lefvande
växter skapat salar, murar och pyramider etc.; ingen
lärer dock djerfvas misskänna storheten af det snille,
som skapat dessa trädgårdar sådana de äro, och hvilka
ännu stå ensamma i sitt slag, utan motstycken eller
medtäflare.
Det är skaplynnet af den tidens, om man så vill, stela
och rätvinkliga, men icke desto mindre storartade,
smak som afspeglar sig i dem. Öfverallt se vi huru
konsten gått fram med rätskifvan i den ena och saxen
i den andra handen och ingenstädes denna naturens
skönhet i fri utveckling, som på samma gång tjusar
vårt öga och värmer vårt hjerta: vi se och vi gilla
ej detta i Versailles’ trädgårdar. Men vi få härvid
ej glömma, att det är palatsets regelbundna inredning,
som tum för tum blifvit tillämpad vid ordnandet af en
skogspark – en tillämpning, som på det noggrannaste
öfverensstämmer med ståten och prakten i Ludvig XIV:s
hof.
Naturen sjelf har nödgats underkasta sig lagarne af
den stränga etikett, som herrskade i palatset.
Hvad som dock i hög grad förmildrar intrycket af
stelhet och tvång, är den beundransvärda anordningen
af de verldsbekanta springbrunnarne i Versailles
trädgårdar och det storartade system af bassänger,
som förser dem med vatten.
Det är festens glädje och det yra nöjets sprittande
lif midt i hofsalarnes tvång!
Man tror i allmänhet att de brunnar, som stå i
förbindelse med Marlys stora vattenuppfordringsmaskin,
underhålla bassängerna i Versailles trädgårdar.
Detta är ett misstag.
Dessa brunnar kunna icke ens förse staden med
tillräckligt vatten för dess dagliga förbrukning, än
mindre lemna något öfverskott till underhållande af
bassängernas vattenmassor. Man har nödgats förskaffa
dem tillflöden från andra, aflägsna håll, och oerhörda
kostnader äro nedlagda för att få tillräckligt med
vatten åt springbrunnarne.
För detta ändamål har man nämligen gräft kanaler
eller stora grafvar från trakterna af Trappe eller
S:t Quentin, Saclay, Bois d’Arcy, Saint-Hubert,
Perray m. fl. ställen, der naturliga sjöar finnas
eller konstgjorda dammar blifvit anlagda.
Längden af dessa kanaler utgör icke mindre än 8
svenska mil.
Dammarne med det högsta vattenståndet, såsom de vid
Trappe, äro genom en underjordisk vattenledning af
nära en svensk mils längd förenade med Moutbaurons
bassänger öster om Versailles. De flesta af de
lägre belägna bassängerna hafva sina tillflöden
från slätterna kring Saclay, hvars många mindre
vattendrag blifvit sammanförda i dammar, hvarifrån
vattnet ledes genom Bucs dalgång till brunnarne
i Versailles trädgårdar. Vattnet i dessa brunnar
står ungefär 20 alnar under högsta vattenståndet i
Moutbaurons bassänger.
Det är från dessa brunnar och bassänger, som vattnet
i hundratals i jorden dolda ådror fördelas till
parkernas och trädgårdarnes olika punkter, der
det af sitt eget tryck tvingas att ur fontänerna
höja sig strållikt emot himmelen, att framställa
bilder af blomsterbuketter, kärfvar, stjernor,
triumfbågar, urnor etc., för att derefter i ystra
vågor hoppa utför de konstgjorda fallen.
Man skiljer vattenkonsterna i Versailles i två
slag: de större och de mindre. Till de förra
räknar man främst den så kallade balsalen,
kollonsalen, Apollos bad och isynnerhet Neptuni
bassäng. Dessa vattenkonster få ej, i anseende till
de dermed förenade stora kostnader, spela annat än
vid mycket högtidliga tillfällen; de mindre deremot
spela ofta under den varma årstiden, ibland ända till
fjorton dagar å rad.
Man kan göra sig en föreställning om hvad dessa
vattenkonster hafva kostat i anläggning, då man vet
att ensamt till Apollos bad åtgått öfver en million
riksdaler. Kostnaden för
att hålla de stora vattenkonsterna i gång stiga
till ungefär 7,000 riksdaler per dag.
Dessa talrika fontäner äro dessutom i
och för sig konstalster af högt värde, de
flesta af berömda mästare inom skulpturen och
bildhuggarekonsten. Greklands och Roms mytologiska
storheter får man här se afbildade, antingen i
enstaka statyer eller i grupper; ofta ser man
hela tilldragelser i de gamles gudalära eller
historia bildlikt framställda på ett mästerligt
sätt. Händelser, hörande till Frankrikes egen
historia, finnas på samma sätt framställda;
derjemte ser man der en mängd statyer och grupper,
symboliserande t. ex. årstiderna, de olika
diktarterna, de fem sinnena etc., alla egnade att
tilldraga sig konstvänners beundrande blickar. På de
olika parterrerna, vid trappuppgångarne till slottet
och på flera andra ställen, tjusas ögat dessutom af
uppställda urnor och vaser, de flesta efter antika
mönster och af mycken skönhet.
Som en glänsande perla i denna lustgård och
tillika som det förnämsta arbete inom arkitekturen
i Versailles och i sin väg kanske det vackraste i
verlden, framstår orangeriet, af Mausart uppfördt
1685. Denna byggnad tilldrager sig allas beundran
genom sin enkelhet och genom den på en gång storartade
och pittoreska effekten af sina trappor.
Framför orangeriet, inom hvars väggar man finner
utsökta representanter från alla länders flora,
omgifna af sina hembygders temperaturförhållanden, har
man under den vackra årstiden kring en större bassäng
en lund af mer än 1200 pomeransträd, samt mellan
dem en otalig mängd af andra dyrbara mindre växter.
Ett af dessa pomeransträd har sin egen historia. Det
kallas för »det stora Bourbon», ty år 1530 blef
det, vid konfiskerandet af konetabelns af Bourbon
egendomar, hitflyttadt. Man tror att detta träd
blifvit satt 1421 och skulle det sålunda hafva uppnått
den respektabla åldern af 445 år.
Vi behöfva väl ej anmärka, att det är svårt, ja,
nästan omöjligt att göra sig en föreställning om
Versailles utan att hafva sett det? Uttrycket af allt,
som der möter främlingen, hvart han än går eller
blickar, är så storartadt, nästan öfverväldigande,
hans hänförelse blir så liflig och varm, att den
endast kan erfaras icke beskrifvas. Än häpnar man
öfver de oerhörda summor, som der blifvit nedlagda,
än vandrar man i stum beundran genom den af
menniskohänder skapade trollverld, af hvilken man
omgifves, och än dröjer man med oändligt nöje och
välbehag i stilla betraktande af enskilda partier
eller konstverk, som i sin tystnad tala om flydda
tider af glans och om längesedan hänsofna slägten. Ty
man kan ej undgå att vid åsynen af dessa häckar,
bersåer och alléer, dessa sjöar, kanaler, bassänger
och fontäner, dessa grottor och vattenfall, tänka på
de händelser, som de bevittnat, och hvilka historien
visserligen till en del glömt att anteckna,
men hvilka, samlade skulle utgöra en bok af stort
intresse. De stå som vårdar på förra seklers graf,
på samma gång vittnande om jordisk makt och glans –
och jordisk förgänglighet!
Och när man slutligen genomströfvat Versailles,
af hvars storhet vi här endast kunnat lemna en
ytterst svag antydning, och, trött af vandringen,
hvilar sig för att reflektera öfver hvad man
sett och erfarit, och man letar fram ett och annat
otillfredsställande intryck, känner sig nedtyngd och
tröttad af entonigheten i dessa lustgårdar eller
finner sig manad att göra en eller annan befogad
anmärkning, då instämmer man utan tvifvel gerna i
Voltaires korta, men sanna omdöme om Ludvig XIV:s
mästerverk: »Det är lättare att kritisera Versailles,
än att omändra det och göra det till något bättre»
– ägde man också jordens alla guldgrufvor!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
