Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korallöarne. - Bricka för en lampa, karafin, fruktkorg och dylikt. - Två uppfyllda önskningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tusentals öar i den stora oceanen, i hvars djup
de underbaraste vattenbyggmästare äro i oupphörlig
verksamhet: oansenliga smådjur, som likväl äro
starkare än den stormpiskade oceanens rullande vågor
och hvilka midt under dess raseri stilla och säkert
fortsätta sitt byggnadsarbete.
De hafva också gjort en afstickare in i vidskepelsens
och amuletternas historia. Äldre och nyare folkslag
buro nämligen koraller som skyddsmedel emot allehanda
åkommor och faror. Den i medeltiden lefvande store
naturforskaren Paracelsus rekommenderade dem såsom
medel mot förhexning, kramp och gift, och ännu i dag
får man icke se någon rättrogen italienska utan en
korallhand, som med pekfingret visar utåt, till skydd
emot »det onda ögat».
Koralldjurens byggnader förekomma ymnigast i den
Stora Oceanen, i form af ref och ögrupper. Längs
Nya Hollands östra kust sträcker sig ett korallref
hela 1,000 mil bortåt. Korallklippor höja sig än
öformigt, än lura de lömskt under ytan. Nästan alla
kustsluttningar i de tropiska hafven äro antingen
infattade af korallref eller längre ut i sjön omgifna
af korallklippor. Intressantast äro atolls eller
de ringformiga korallöarne, hvilka midt i oceanen
omsluta lugna sjöar eller laguner, som med tiden
höja sig till verkliga öar, med vegetabiliskt och
animaliskt lif.
I Stilla Oceanen kan man, under vistelsen ombord
på ett trögt segelfartyg, med dess slappa segel,
månaden igenom, med den skarpaste kikare spana rundt
omkring den gränslösa vattenytan, utan att upptäcka
ringaste spår af land. Men ändtligen tyckes, i ett
aflägset fjerran, liksom en fast punkt dyka upp ur
vattnet. Hvarje lapp sättes till, och med en lycklig
bris till hjelp kommer man snart närmare, under det
att punkten småningom förvandlar sig i en matematiskt
rund ö, med en rand af kokospalmer, som kringsluta ett
litet lugnt haf. Barrieren är sällan öfver fyra till
fem fot hög och storleken af de infattade sjöarne
varierar från de minsta runda dammar till omkring
femtio engelska mil i diameter. Laadinfattniu-gen
har mest en obetydlig bredd, i jemförelse med den
kring-slutna sjön; och det är icke sällsynt finna
dessa landinfattningar, tvärs öfver, vara endast 100
steg. Och när denna kant rundt omkring är upptagen
af höga kokospalmer, och ramen af den lugna sjön kan
öfverskådas med en enda
blick, företer detta en vy, hvars sällsamma skönhet
af ögonvittnen ofta blifvit skildrad i de mest
poetiska ordalag. Stilla Oceanen är understundom
ingenting mindre än stilla, och vågorna dåna mot
den snöhvita stranden, ända in emellan de gröna
träden. Men deröfver hvälfver sig den blå himmelen,
och solen speglar sig strålande i den lugna inre
sjön, hvilken på sin hvita bädd sofver så ljuft,
som en fredlig gudinna midt i den rundt omkring
brusande oceanen. Det är den runda korallön i all dess
skönhet. Med tiden hopa sig inuti densamma allehanda
affall, skal af kräftdjur, o. s. v. samt utfylla
den lilla sjön, hvilken nu, med dess jungfruligt
rika jordmån blott väntar på frön till träd och
blommor. Och dessa komma äfven så småningom, dels
uppkastade af sjelfva hafvet, dels förda af fåglar,
tusentals mil ifrån andra öar. Holmen eller ön kläder
sig derefter snart i rik grönska. Planta efter planta
växer, blomstrar, dör och riktar marken för ett nytt
lif. Vegetationen blifver städse rikare och yppigare,
samt bildar en saftig näring för de djur, hvilka
snart infinna sig. På det sättet fortgår jordmånens
aflagring oupphörligt, och ö efter ö tillkommer,
hvars grundmurar de små koralldjuren uppfört ur
hafvets djup. Och när ändtligen allt är färdigt,
infinner sig skapelsens krona, menniskan.
Koralldjur en bygga alltid blott till vattenytan,
enär de hvarken kunna lefva i för stort djup eller
öfver vattnet. Byggnadsmaterialierna, korallsubstansen
och de starka fästningar, de deraf bygga, veta de att
tillegna sig ur hafsvattnet, så sparsamt de deruti
än äro fördelade. De hafva dermed konstruerat icke
blott otaliga öar, med millioner inbyggare, utan
också, långt innan den första menniskan fanns till,
på jorden uppstaplat stora berg och sammanhopat hela
jordlager. En stor bergformation, af geologerna
kallad jura-stenen, består efter Leopold von Buch
af ofantliga korallbankar. Vi måste sålunda lära
oss att vörda dessa små djur som de underbaraste
och mäktigaste arkitekter i verlden. Att de tillika
lemna stoff till allehanda aipper för våra damer, är
visserligen blott en biförtjenst; men — små orsaker,
stora verkningar! kunde också vi säga, ty säkert har,
under läsningen af dessa rader, mången läsarinnas
tankar, från hennes eget lilla korallband, sväfvat
ut i Stilla Oceanens blåa ensamhet, till de glödande
korallöarne: denna jettebrosch vid en hel verlds
klappande hjerta.
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
