Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thorvaldsen och hans "Alexandertåg". III. Triumferna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grupperingen och anordningen. Alla de fina detaljerna,
alla dessa figurernas olika uttryck, hvilkas mångfald
och skiftning läsaren erfar af den beskrifning, vi
här nedan lemna, skulle omöjligen kunna återgifvas
annat än i en mycket stor skala.
Ämnet till sin framställning har Thorvaldsen tagit ur
5:te boken af Curtii lefnadsteckning öfver Alexander.
Alexander hade, efter att hafva slagit Darius vid
Arbela,
brutit upp och tågat mot Babylon, Mediska rikets
hufvudstad. Hit hade, efter slaget, den persiske
fältherren Mazeus flyktat, och kom nu med sin familj
Alexander darrande till mötes, för att Öfverlemna
sig och staden endast åt Alexanders nåd. Segraren
var glad Öfver att erhålla den präktiga staden för
så godt pris - utan svärdsslag och belägring. Det
heter hos Curtius vidare:
"Fördenskull emottog konungen honom (Mazeus) och
hans barn med välvilja; men lät likväl sitt folk
tåga, uppstäldt i en fyrkantig slagtordning, och
gick sjelf i spetsen, liksom om det gällde strid. En
stor del af babylonierna hade ställt sig på murarne,
nyfikne att se deras nya konung: flera utgingo att
möta honom. I-bland de sednare befann sig Bagophanes,
slottets och den kungliga skattkammarens vårdare,
och hade, för att ej uti nit stå efter Mazeus,
bestrött hela vägen med blommor och kransar, samt
uppställt silfveraltaren å båda sidor, på hvilka
han hopat rökverk och alla slags vällukter. Honom
åtföljde skänker, hjordar af boskap och hästar;
äfven lejon och panterdjur fördes i burar framför
honom. Derefter kommo mage rna, sjungande på sitt
vis en inhemsk sång. Efter dessa kommo Chaldaeerna
samt Babyloniernas både skalder och virtuoser, med
det slags instrumenter, hvar och en begagnade. De
plägade sjunga konungarnes beröm: Chaldeerna
plägade visa stjernornas lopp samt tidernas bestämda
skiften. Ytterst redo sedermera babyloniska ryttare,
hafvande både på sig och hästarne sådana rustningar,
som mera voro afvägda efter öfverflödet, än efter en
prakt i ädel stil. Konungen, som var tätt omgifven
af beväpnade, befallde att hopen utaf stadsbor skulle
hålla sig efter
rytteriets yttersta leder: sjelf färdades han i
vagn in i staden och konungaborgen" *).
Alexanders stolta triumfintåg utgjordes alltså af
detta praktfulla följe, i förening med hans egna
trupper, hvilka räknades till 50,000 man.
Att framställa allt detta inom det inskränkta området
af en fris kunde icke vara konstnärens uppgift,
men väl att pla-
stiskt åskådliggöra de mest betydelsefulla
momenterna, med en noggrant bestämd häntydning på
sjelfva hufvudfaktum. Han kunde och borde endast
genom segertågets klaraste och enklaste antydande
åskådliggöra den omfattande händelsen, om han
icke ville förfalla till det felet, att endast
frambringa en förvirrad och oredig massa. Sålunda
antydde Thorvaldsen, i jemförelse med den historiska
berättelsen, endast något, men genom sinn-
rikt funna och till en del allegoriseran de
momenter så väl lokalen, som ock sjelfva den stora
tilldragelsen.
Konstnären förer oss först till stranden af Eufrat
och framför murarne af Babylon. Man erinras här om
den rika, i asiatisk prakt prunkande handelsstaden,
hvilket tillkännagifves
genom de uppstaplade varupackorna och genom den för
transporten i beredskap stående kamelen. Oaktadt de
bredvid liggande dyrbara skatterna har kamel-drifvaren
och hans medhjelpare endast öga för det framdragande
tåget; en gosse har till och
11.
med klifvit upp på
kamelens rygg, för att bättre kunna öfverse det
storartade skådespelet. Kontrasterande med dessa
skådelystna, ser man vid Eufratstranden en ung
fiskare, hvilken i likhet med den ointresserade
kamelen vänder ryggen åt hela tåget, och hvars
hela lycka synes fästad vid den i luften sväfvande
fisken. Med mycken försigtighet drager han den fina
metrefven till sig, ty
46
¥ig. 10.
*) Grekiska och Romerska Prosaiker (i svensk
öfversättning): "Alexander dän stores bedrifter,
af Quintm Curtius Rufus". - L. J. Hiertas förlag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
