Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thorvaldsen och hans "Alexandertåg". III. Triumferna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
50
Denna venstra öfvervåning innehåller dessutom det af
Thorvaldsen samlade rika målningsgalleriet, hvilket
utgöres af en mängd förträffliga arbeten af hans
samtids, olika nationer tillhörande, konstnärer. Det
är i denna samling Thorvaldsens, af Horace Vernet
målade porträtt befinner sig. Dertill finnes i denaa
samling en mängd kopparstick, handteckningar etc. -
allt saker tillhörande den moderna konsten.
Högra öfvervåningen deremot upptager Thorvaldsens
samlingar af antika föremål: gemmer, paster, smycken,
mynt, medaljer, vaser etc., - förutom ett rikt
bibliotek af utmärkta | arbeten af äldre och nyare
författare inom konstnärlighetens eller det skönas
område.
Ett rum innehåller skizzerna till hans arbeten;
i ett annat finnas särskilt de arbeten, han i sina
sista dagar sysselsatte sig med, hans cavalette,
hans möbler och enskildta smärre pretiosa, förutom
porträttet af museets byggmästare (Bindes-böll),
samt porträttet af Charlottenborgs gamle portvaktare
(Bendtsen), som var den första modell Thorvaldsen i
gossåren började sina studier efter.
Liksom museets byggnadssätt är hållet i karakter med
antika grafmonumenter, så äro också de målningar,
som smycka ytterväggarne hållna i antik smak,
d. v. s. utförda med tre eller fyra färger, här
åstadkommet genom inläggning af cement i olika
kulörer.
På de byggnadens murar, som vetta utåt den omgifvande
platsen, är i dessa målningar framställdt Thorvaldsens
triumf: - hans hemkomst och jublande emottagande i
Köpenhamn den 17 September 1838. Detta på den ena
långsidan. På den andra är framstäld transporten
af konstverken och deras införande i museet. I
fasadens dekorering synas Solguden och Luna, som
med sina snabba hästar höja sig uppåt, för att
besegra mörkret. På de åt gårdssidan vända väggarne
utgöres dekoreringen af ekar, lagerträd och palmer
- hvilkas blad och grenar hos de klassiska folken
utgjorde heders- och segertecken - som växa uppåt
murarne. I frisen under fönstren synes en genius,
tyglande sitt spann i täflingsstrid - detta häntydande
på menniskoandens sträfvan till målet, hvilket den
genom svårigheter och hinder omsider segrande når.
I sjelfva medelpunkten af museet - i midten af gården,
som nämt är - befinner sig mästarens graf. Denna är
liksom den öfriga arkitekturen mycket enkel, röjande
sig endast genom en ganska låg höjning öfver gårdens
plan. I botten af grafven är ett svart kors med
dödsåret 1844; på ömse sidor höja sig rosor och liljor
på himmelsblå grund, och på stenen som tillsluter
grafven äro tvenne palmgrenar - fridens symbol.
Äfven under sitt lifs afton se vi Thorvaldsen verka
med en rastlös energi. Denna period räkna vi från hans
hemkomst till fosterlandet 1838. Yäl företager han
ännu, 1841, en resa till Italien, öfverallt mottagen
med festliga hälsningar och hedersbetygelser, hvilka
bilda liksom eri efterklang af den i hemlandet firade
triumfen; men alla hans tankar, hela hans verksamhet
under denna Irans sednaste lefnadsperiod riktas dock
företrädesvis åt hans älsklingsidé: Museet, hans
Mausoleum. Yi kunna karakterisera denna slutperiod af
Thorvaldsens lif såsom ett konstnärens »beställande
om sitt hus».
Ty hvilka arbeten han än under denna tid utför,
äfven om de icke särskilt äro afsedda endast för hans
museum, få dock, sedan förverkligandet af detta hans
och konstens storartade monument blifvit en afgjord
sak, för honom sin största betydelse derigenom att
de i alla fall, genom reproduktioner, komma att öka
antalet af de konstnärliga smyckena i denna hans
skapelsers rika skattkammare.
Yi tro oss redan hafva uppräknat tillräckligt många
af mästarens arbeten för framkallandet af en fullt
lifvad föreställning om hans omfattande och storartade
verksamhet i det skönas tjenst. Yi vilja derföre
ännu endast antyda några af de allra sista af de
herrliga verk som framkallades genom denna mejsel,
hvilken, sedan handen som förde den i tiden vissnat,
icke förmåtts upptagas af någon annan.
*) Denna Thorvaldsens bild har sedan, i enlighet
med skizzen,
I Thorvaldsens lif och verksamhet uppenbarar sig
städse en mängd drag, som på ett i ögonen fallande
sätt antyda en gudomlig hands ledning. Om vårt utrymme
medgifvit det, så skulle vi ur de rika källorna för
konstnärens historia kunnat anföra en mängd exempel på
dessa försynens skickelser, som så ofta och alldeles
oförutsedt ingrepo och lyckligen styrde hans öden.
I anledning af detta erinra vi ännu en gång om
Sir Thomas Hope’s tillfälliga besök i Thorvaldsens
atelier i Rom, hvilken »slump» hade ett så afgörande
inflytande på hans konstnärsbana.
Sjelfva de ämnen, som kommo under behandlingen af
Thorvaldsens mejsel, framstå oftast icke blott som
ett uttryck af hans inre stämning, utan de tyckas
äfven symboliskt han-tyda på summan af hans yttre
lifsförhållandens beskaffenhet och karakter.
Sagan om Jason säger oss, att denne heros fick det
rådet att utföra någon djerfvare och större bragd,
genom hvilken han kunde förvärfva sig verldens aktning
och vördnad, för att sedan med desto större säkerhet
kunna verka i sitt höga kall. Jason fann denna bragd i
eröfrandet af det gyllene skinnet. - Tillämpningen på
Thorvaldsens konstnärliga sändning ligger här strax
till hands, ty under de förhållanden, konstverket
Jason utfördes, framstår ju mästaren sjelf som en
konstens eröfrande Jason.
I »Alexandertåget», detta Thorvaldsens konstnärsskaps
yttre tjusande egenskaper företrädesvis
karakteriserande verk, synes ock symboliskt ligga
uttrycket för Thorvaldsens till storheten af en
verklig konstens Alexanderbana blifna lif och
verksamhet, - hvilket vi ock ofvan redan ofta antydt.
Men genom de öfverträffande verken i kristlig konst
fram-strålar liksom »förklarad» sjelfva kärnan, andan
i den store konstnärens höga mission och sändning!
Ett af Thorvaldsens sednaste arbeten var »Julglädjen
i himlen».
Men ännu kort före sin död sysselsatte han sig med
tvenne kolossala statyer, Styrkan och Helsan* -
Herkules och Eskulap. - Snart framgick »Styrkan»
i ungdomlig skönhet och kraft från den gamles
hand, men vid behandlingen af Eskulap - helsans och
läkarekonstens guddom - framstod svårigheter, som han
tyckte sig icke förmå besegra; han »trodde icke så
på på Eskulap, som han trott på Herkules» - en morgon
fann han i ateliern Eskulaps staty sammanstörtad.
Sagan om Amor, som han i så många verk med förkärlek
framställt, behandlade han ännu i ett par basreliefer:
»Amor flyger bort» och »Amors Svanesång».
Sjelf en reformator inom andens område, arbetade han
ända till nära sina sista stunder med synnerlig ifver
på deri store reformatorn Luthers byst, men denna
hann han icke fullborda.
På uppmaning gjorde han ett utkast till sin egen
bild. Han framställde sig stödd vid »Hoppets
staty». Detta utkast följde konstnären i grafven*).
Bland Thorvaldsens allra sista arbeten äro en serie
medaljonger, som framställa de olika sköna konsternas
genier, icke blott de bildande konsternas, utan
äfven poesiens och musikens. Bildhuggarkonsten genius
behandlade han flera gånger. Den första behandlingen
var han alldeles icke nöjd med. utan gjorde på »sin
romerska födelsedag» (dödsåret, den 8:de Mars) en
annan komposition. I denna framställde han plastikens
genius sittande på örnen vid fötterna af den Olympiske
Jupiters staty och sysselsatt med att efterarbeta
det mäktiga konstverkets lägre partier. »Alla genier
från skönhetens rike hade således besökt honom»,
säger hans lef nåds-tecknare, »den ene efter den
andre, liksom för att samlas omkring honom vid hans
andes flygt bort från stoftets rike.» Men skulpturens
genius sysselsatte honom längst. Den 20:de Mars sade
han skämtande till sin gamle trotjenare, i det han
visade denne ett med krita på skiffertaflan gjort
nytt utkast
blifvit af Bissen utförd i naturlig storlek och
bevaras i museet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
