Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska bilder. XXXIX. Svenskarna på Kroneborg - Dromedaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
taga ett steg tillbaka i någon af sina planer, utan
tvärtöm likt palmen reser sig allt högre, ju flera
bemödanden, man gör att böja honom.»
Det är naturligtvis omöjligt att säga, hvad som hade
inträffat, om en längre lifstid blifvit konungen
förunnad. Kanske hade dock till slut vid dundret af hans
kanoner den gamle kämpen der nere under
Kroneborgs slott, liksom riddarne i Ålleberg,
vaknat och funnit tiden vara inne, kanske hade
ett mäktigt Skandinavien framgått under Carl
Gustafs hand. Men ännu sofva de och bida sin tid.
St.
-
Dromedaren.
enpuckliga kamelen eller dromedaren (Camelus j
Dromedarius), arabernas djemmel, är ett ganska
ansen-ligt djur af idislarnes ordning, hvilket
i allmänhet uppnår fem till sju fots höjd och
från nosspetsen till svansändan sju till nio fots
längd och dervid erhåller en tyngd af sex till åtta
centner. Ehuru icke så rik på raser, som hästen, visar
dock äfven kamelen ganska betydande artförändringar. I
allmänhet kan man säga, att öknarnas och steppernas
kameler äro smärta, högväxta, långbenta varelser,
men att deremot de fruktbara ländernas, i synnerhet
de i norra Afrika inhemska, äro plumpa och tröga
djur. Emellan en »bischarm», eller en ras, som
uppdrages af en bischarin-nomad, och den egyptiska
lastkamelen förmärkes en lika stor skilnad, som
emellan en arabisk gångare och en arbetshäst. Den
förstnämnda kamelen är det ypperligaste riddjur,
den sednare den starkaste lastdragare bland alla.
Araben urskiljer väl tjugo särskilda raser
bland »öknens skepp»; ty det gifves lika så väl
en vetenskap rörande kamelen, som hästen; - man
talar äfven i fråga om dromedaren om ädla och oädla
djur. Kamelens kropp är bukig, ganska uppdragen vid
slaksidorna och på midten af ryggen vanställd af en
fettpuckel. Benen äro långa, men plumpt byggda och i
synnerhet utmärkta genom de jemförelsevis svaga låren
och de breda valkiga fötterna; halsen är ganska lång,
men bäres nästan aldrig upprätt, utan i bågform;
derpå sitter det lilla fula hufvudet. Då nu äfven
svansen är ett egendomligt bihang, som mest påminner
om en kosvans, så förefaller hela djuret egentligen
som ett besynnerligt missfoster.
Äfven de inre delarne äro
anmärkningsvärda. Tandbyggnaden består ursprungligen
af fyra framtänder i öfverkäken och sex i
underkäken. Men de begge mellersta Öfverkäkständerna
falla redan tidigt bort, utan att ersättas af nya;
derföre finner man hos äldre djur blott två framtänder
i öfverkäken, hvilka efter tandvexlingen ersättas af
stora, hörntandlika, kägelformigt tillspetsade och
krökta, medan i underkäken framkomma nya framtänder,
som hafva en förvånande likhet med hästens.
Kamelens färg är ganska obestämd. Oftast finner man
visserligen Ijusgula, men det förekommer äfven grå,
bruna och fullkomligt svarta kameler, eller sådana
med bleka eller ljusare ben, men aldrig egentligen
fläckiga. Araberna anse alla svarta kameler för sämre
och mindre värdefulla djur, än de ljusare, och bruka
derföre slagta dem, redan medan de äro unga. Häri
har man att söka anledningen, hvarför man så sällan
finner kameler med mörk färg.
För närvarande finner man dromedaren blott
i fångenskapen; han träffas som husdjur i alla
norr om 12:te breddgraden belägna afrikanska
och vestasiatlska länder. Hans utbrednings-krets
sammanfaller nästan med kretsen för den afrikanska
folkstammens områden. Från Arabien eller nordöstra
Afrika utbredde han sig öfver Syrien och Mindre Asien
och öfver Persien ända till Bukhariet, hvarefter den
tvåpuckliga kamelen uppträder; från östra Afrika
räcker hans område öfver hela Sahara, ända till
Atlantiska Hafvet, och från Medelhafvet ända till
nämde breddgrad. Hans ursprungliga hemort tyckes
hafva varit Arabien, ty i nordliga Afrika har han
sannolikt blifvit införd-först i tredje eller fjerde
århundradet af vårtidräkning, ehuru han redan på Moses
tid var väl bekant i Egypten. Dock är det märkvärdigt,
att man på de egyptiska monumenterna, med undantag af
Memnonspelarne, icke finner någon afbildning af detta
egendomliga djur, och lika litet omnämna de grekiska
och romerska skriftställare, som bereste Egypten,
kamelen såsom
inhemskt djur. Till Egypten torde han således först
hafva kommit med araberna, och i alla fall har
han genom dem blifvit utbredd öfver norra Afrika. I
Bibeln omnämnes han ofta under namnet gamal. Hjob hade
tretusen, sedermera sextusen kameler; medianiterna och
amalekiterna ägde så många som »sanden i hafvet». Man
använde dem alldeles såsom nu. Tiden för deras
tämjande infaller så långt tillbaka, att historien
ej vet någonting derom; man känner icke heller,
hvarifrån djuret egentligen härstammar. Fullkomligt
vilda eller förvildade kameler finnas ingenstädes
mera, hvarken i Afrika eller i Asien.
Kamelen är ett egentligt ökendjur och trifves väl
endast i de torraste och hetaste trakter; i odlade och
fuktiga länder förlorar han sin egentliga karakter. I
Egypten har man, sannolikt genom det rikliga fodret,
uppdragit ganska stora och bulliga kameler, men
dessa hafva förlorat de dyrbaraste egenskaperna:
sin lätta gång, sin ihärdighet och tarflighet, och
föraktas derföre högligen af öken-araberna. Men
i Afrikas egentliga tropikländer, der, hvarest
växtverlden helt och hållet antager de sydamerikanska
och sydasiatiska vändkretsländernas prägel, trifves
kamelen icke mer. Mångfaldiga anställda försök att
framtränga med honom ända till det egentliga hjertat
af Afrika hafva strandat. Ända till 12:te breddgraden
befinner kamelen sig väl och trifves förträffligt;
längre söderut mot eqvatorn blifver han svag, och
för man honom ett par grader sydligare, så dukar han
under, trots den rikligaste föda och utan egentliga
förklarliga orsaker. Visserligen påstå araberna, att
en fluga, för hvilken han hyser en utomordentlig fasa,
skulle vara anledning till hans undergång; dock hvilar
denna mening säkert på en villfarelse: kamelen kan
icke fördraga | vattenrika landskaper. Icke heller
bergstrakter falla honom i | smaken, ehuru han äfven
här är ganska användbar.
Hittills har man blott gjort få försök att använda
det nyttiga djuret utom gränsen för den stora öknen;
dock behöfver man näppeligen betvifla, att det skulle
trifvas ända till 40:de nordliga breddgraden. År
1622 lät Ferdinand den Andre af Medicis införa den
tvåpuckliga kamelen i Toskana, och denne har ända
till närvarande tid bibehållit sig derstädes. På en
stor sandig slätt i trakten af Pisa finna kameler sig
ganska väl och lefva alldeles som i sitt hemland. I
södra Spanien har man i nyare tiden försökt att
uppdraga kameler och dervid lyckats öfver all
förväntan. I Norra Amerika underhålles nu mera genom
hundratals kameler förbindelsen mellan Mississippi
och trakterna vid Stilla Oceanen, öfver obanade
vildmarker, som förr voro nästan omöjliga att befara.
I hela norra och östra Afrika förekommer kamelen
för
närvarande i ofantlig massa. Många arabstammar
äga tusende,
ja hundratusende. Den enda ökenvägen mellan Korasko
och
j Abu Hammed i Nubien sätter flera tusen kameler
i rörelse.
Alldeles oräkneligt är det antal .T kameler, som
användas på de
stora ökenvägarne mellan Nigerländerna och
norra delen af
Afrika. Äfven i Lyckliga och Steniga Arabien
hållas många
kameler, och landet Nedjed anses som det rikaste
på dessa
djur. Det förser Syrien, Hedjas och Jemen med
kameler, och
skickar årligen många tusen ensamt till Anatolien.
Huru stort
antal kameler årligen omkommer på ökenvägarne,
kan man
bäst Öfvertyga sig om, i fall man sjelf genomreser
öknen. I
l den nubiska öknen finner man på flera mil en
sådan massa
| kamelskelett* att vägen fullständigt utmärkes genom
de hvitnade
l benen. Öknen är icke blott kamelens
hem och födelseort,
utan äfven hans dödsbädd och graf; de få, som blifva
slagtade,
13*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
