Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spetsbergs-expeditioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men äfven Sverige spelade en, om ock obetydlig, roll
i dessa hvalfångst-expeditioner. Under Gustaf III:s
regering upprättades ett Grönlands-bolag i Stockholm,
hvilket erhöll »uteslutande privilegier på fångst vid
Spetsbergen och i Davis Strait», samt dessutom ett
statslån mot 3 procent ränta af 500,000 rdr. Redan
förut i medlet af 1700-talet, hade ett dylikt bolag
eller kompani bildats i Göteborg, hvilket 1755
utsände sitt första fartyg. Ett af detta sistnämda
bolags fartyg, hvilket afgick till Ishafvet år 1758,
medförde den förste svenske naturforskare, som besökt
dessa trakter af jorden, då varande medicine studiosus
Anton Rolandsson Martin, en af Linnés lärjungar. Det
var j egentligen genom en af kompaniets ledamöter
köpmannen Pehr j Samuel Bagges försorg, som denne
naturforskare medsändes, j Af vetenskapsakademien
erhöll Martin ett understöd af 600 j dalar kopparmynt
samt en termometer och Pontoppidans beskrifning öfver
Norge; af enskilda personer erhöll han en qva-drant
och en azimuth-kompass.
Martins dagbok under resan öfverlemnades till
ofvannämde akademi, i hvars handlingar åtskilliga
utdrag ur den samma meddelades. Den undersökning
han kunde göra af Spetsbergen var emellertid helt
flyktig.
Den första expedition till Spetsbergen som företogs i
rent vetenskapligt ändamål var den som, på Katarina
II:s befallning, år 1765 företogs af ryske amiralen
Tschitschagoff med tre fartyg. Nämde år uppnådde
han en polhöjd af 80° 21’; följande år kom han några
minuter längre mot norr, eller i 80° 28’.
Sedermera företogos dylika expeditioner: 1773 af
Const. Joh. Phipps, sedermera lord Mulgrave,
1818 af D. Buchan (på denna expedition
medföljde den sedermera så bekante olycklige
nordpolsfararen John Franklin), 1823 af Clavering
och Sabine, 1827 af Parry - alla dessa engelsmän -,
sam- j ma år af norske geologen professor Keilhau och
tyske turisten j v. Lövenigh, samt 1837 af svensken
professor S. Lovén, hvars i beskrifning öfver vestra
Spetsbergen delgafs vetenskapsakade- j mien följande
året. År 1838 afsände franska regeringen på |
korvetten »La Recherche» en vetenskaplig kommission,
under ! ledning af P. Gaimard, till Ishafvet och
Spetsbergen. I denna | resa deltogo, utom en del
franska vetenskapsmän, svenskarne [ C. J. Sundevall,
C. B. Lilljehöök, P. A. Siljeström och U. [
Gyldenstolpe, danskarne Kröyer och Vahl samt
norrmannen Chr. Boeck.
De under åren 1858-61 och 64 af svenska vetenskapsmän
företaga expeditioner till Spetsbergen, under ledning
af professorerna Torell och Nordenskiöld, äro allt
för väl kända, att här behöfva mer än omnämnas.
De resultater, hvartill man genom dessa sistnämda
Spets-befgsexpeditioner kommit, hade emellertid väckt
så väl största uppmärksamhet inom den vetenskapliga
verlden som begär hos våra vetenskapsmän att
ytterligare göra observationer och undersökningar inom
den arktiska regionen. Något öfver hundra år
efter det köpmannen Bagge i Göteborg föranstaltat
vetenskapliga undersökningars företagande i de
nordliga trakterna, är det som inom handelsklassen
i samma stad män uppstå, hvilka af varmt intresse
för vetenskapen lemnat hufvudsakligaste understödet
åt en ny expedition till Spetsbergen, den största,
som någonsin utgått från Sverige, och dymedelst
beredt tillfälle för en utvald krets af Sveriges
och Finlands naturfor- l skare under den tid af
året, då isförhållandena äro mest gynn- ; samma,
d. v. s. under senhösten, studera förhållandena
inom ; naturens olika områden sådana de förete sig i
polartrakterna. j Men ej nog med de uppoffringar, som
från enskilta hän- | der gjorts, for att bringa denna
expedition till stånd. - Ye- ! tenskapsakademien
har af dess egen instrumentsamling ställt
till expeditionens förfogande astronomiska och
fysikaliska in- j strumenter, likasom Riksmuseum
zoologisk utrustning, och re- j geringen har till
resenärernas begagnande öfverlåtit krono- j
ångfartyget »Sophia» samt tillåtit dess proviantering
från flottans förråder’.
Det är af detta fartyg vi till denna vår uppsats
meddela en teckning.
Fartyget, som är en vacker propellerbåt, försedd med
skonerttackling och ångmaskin om 60 hästkrafter samt
ägande 80 lästers drägtighet, har i Carlskrona för
ändamålet undergått en genomgripande förändring så
väl hvad inredning som tacklage beträffa. Så har
till exempel aktersalongen, om hvars begge sidor
hytter anordnats för de medföljande vetenskapsmännen
och befälet, af delats till förrådsrum för den
stora mängd proviant, beräknad för 16 månader,
som medtagits för resan. I manskapets rum hafva
väggarne blifvit försedda med tjock stoppning och
golfvet med mjuka mattor. En stor jern-spisel,
hvarå all mat kokas, är uppställd,^ och hvilken
tillika sprider värme, som anses skola komma att
tillräckligt skydda mot den köld, som råder i de
trakter, fartyget besöker. Fartyget, som är bygdt af
jernplåt och afsedt för vinterpostförin-gen mellan
Pommern och Sverige,*har följande dimensioner:
största längd 135 fot, största bredd i relingen 23
fot, djupgående fullt utrustadt 73/4 fot. Det har på
däck en stor ruff eller däckshus, med betäckta gångar
å ömse sidor, så inrättadt, att nedgångar så väl
till maskinrum som salonger leda från däckshuset, i
hvilket äfven finnes styrinrättning, som kan begagnas
så väl inuti huset som på dess tak. Detta däckshus
är ljusmåladt, liksom skorstenen och det jernräcke,
som omgifver däcket både för- och akterut. Fartyget
har derjemte däfvertar för 5 båtar, af hvilka de
båda förligaste äro hvalbåtar. Ångfartyget Sofias
befäl och besättning utgöres af: kaptenen, friherre
J. W. v. Otter, kommenderad officer, löjtnant
Louis Palander, läkare, med. doktor Carl Nyström,
en styrman, en maskinist med tvenne medhjelpare och
tre eldare, en timmerman, fem matroser och en kock,
- alla frivilliga och utmärkt pålitliga. I norsk hamn
tillkomma fyra erfarna hval-fiskfångare.
Expeditionen står under ledning af professor
A. E. Nordenskiöld (geograf och mineralog), och
de deri deltagande vetenskapsmännen äro: adjunkten
J. H. Friis (botanist), J. Lemström (från Finland,
fysiker). F. Malmgren (zoolog), C. Smitt (dito),
A. E. Holmgren (dito), S. Berggren (botanist) och
C. Nauckhoff (geolog).
Planen för de arbeten, som af expeditionen äro ämnade
att utföras, omfattar:
1) Beeren Islands naturhistoriska undersökning samt en
möjligast noga undersökning af dess geologi kombinerad
med Isfjärdens och Kings Bays på Spetsbergen; 2)
en förnyad granskning af de sekundära lagren på
Spetsbergen, af de post-tertiära, med särskildt
afseende på detta lands sannolika tillstånd under
glacial-tiden och de antagligen talrika bevisen
för dess ganska sena höjning öfver hafvet;
3) ytterligare insamlingar och undersökningar
öfver dess fauna, landets så väl som hafvets; 4)
anställande af draggningar på de största djupen; 5)
nya insamlingar till kännedom om Spetsbergens flora,
särdeles dess alger; 6) en noggrann undersökning af de
jordmagnetiska fenomenen, hvilken är af synnerlig vigt
i dessa trakter, som bilda utgångspunkten för luftens
polarströmmar; samt 7) geografiska ortbestämningar
för en noggrann kännedom om de bekanta eller af
expeditionen upptäckta länders begränsning och läge.
De vetenskapliga samlingar, som under expeditionen
göras, skola, sedan Vetenskapsakademien af dem
fått uttaga de exemplar, som för komplettering af
Riksmusei samlingar finnas erforderliga, öfverlemnas
till Göteborgs museum, dock så, att den vetenskapliga
bearbetningsrätten af dessa samlingar förbehålles de
i expeditionens utförande deltagande vetenskapsmän.
Fosterlandet har med stolthet sett utrustningen
af denna expedition, med lifligt deltagande och
välgångsönskningar följt dess medlemmar på deras
afresa och motser med glädjefull visshet rika frukter
för vetenskapen af deras forskningar i Ultima Thule.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
