Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mitt sommarnöje. - Om de så kallade jättegrytorna. - I Thüringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
<poem>
Och fiskafänge är der äfven
(Ty glädjens guldfisk fångas der);
En lustjakt har jag, och i stäfven
Jag står och styr mot edens skär,
Der genomskinligt klara sjöar
Mitt glada anlet’ återge,
Och palmbekrönta blomsteröar
I blånad fjerran jag kan se ...
När hösten kommer och de andra
Från sina villor flytta in
Och luft och jord och öde klandra,
Jag ännu gläds åt villan min;
Ett gyllne bladregn marken täcker,
Likt solljus på en bortglömd stig,
Men kärleksfullt dock linden sträcker
De bara armarna mot mig.
Se här, min vän, mitt »sommarnöje»,
Som du kan ta’ modell utaf;
Väl kan det väcka mångas löje,
Dem verlden guld och praktlust gaf;
Men saken är dock ej så illa,
Ty der förnöjsamhet man fann
Och — fantasi, en dylik »villa»
Är lika bra som någon ann’.
Lea.
-
<b>Om de så kallade jättegrytorna.[1]</b>
Frågan om på hvad sätt dessa mångenstädes i våra berg
förekommande urgräfningar, hvilka i allmänhet fått
benämningen jättegrytor, uppkommit, har i långliga
tider väckt undran hos både lärda och olärda.
Vetenskapsmännen, de enda som i ett dyligt ämne kunde
något upplysa, äro dock långt ifrån ense om dessa
bildningars tillkomst.
Mängden framhåller såsom ej blott trolikt, utan
såsom vore det utom allt tvifvel, att jättegrytorna
uppkommit under de perioder, då hafvet sköljde våra
fjällar, på så sätt nämligen att hafshvirflarne
försatte stenar i roterande rörelse, hvarigenom
ursvarfningar i bergen ägde rum. Andra hafva ansett
det ej omöjligt, att menniskohänder frambragt dem.
I förra fallet hade man en geologisk, i sednare fallet
en rent monumental fråga att behandla.
Hvad som synes lemna den sednare förutsättningen
ej obetydlig öfvervigt, är den omständigheten,
att man flerstädes nu gjort den upptäckten, att det
finnes jättegrytor af ej blott fyrkantig utan äfven
triangulär form, somliga med lodräta
väggar och plan botten och somliga pyramidaliskt
spetsade åt botten, med lika jemna ytor som de runda
grytornas.
Man måste medgifva, att, om ursvarfning äfven
här ägt rum, sådant ej låtit sig göra annorlunda
än medelst konstsvarfning, eller med andra ord,
att genom tillkomsten af de rätliniga grytorna den
geologiska åsigten, åtminstone i fråga om dessa
grytor, fått en svår knuff. Sedan blir frågan, om ej
de rätliniga grytorna kunna åt de runda vindicera
ett annat upphof än det svarfvade. För dem, som
vilja forska i detta ämne, upplyses att flera tre-
och fyrkantiga jättegrytor finnas i Jönköpings län,
bland annat i Östbo härad och Tofteryds socken; i
Vestbo härad i Willstads och Kulltorps socknar. Dessa
grytor hafva från 2 till 3 fots djup och emellan
1 á 1 1/2 fots sidor. S:t Sigfrids källa i Femsjö är
särdeles märklig [2]. – Trekanterne äro fullkomligt
liksidiga utom en större, hvaraf 2:ne sidor äro 8 fot,
men den tredje blott 7 fot.
Märkligt är äfven, att de flesta af dessa
källor i hällebergen sällan sakna vatten.
A.
-
I Thüringen.
Då man passerar den sista stationen å den från Gotha till
Eisenach ledande jernvägen, framträda till venster
de förtjusande ryggarne och topparne af Thüringerwald
i vår omedelbara närhet. I Wutha stiga vi ur kupéen,
för att i postvagn nalkas vårt mål.
Det var en herrlig morgon på en af de första dagarne
i Juni, då jag med en vän for uppför den täcka
dalbotten, som här öppnar sig. Knappt är den vackra
byn Farrenrode passerad, så skilja sig de närmaste
höjderna till höger och venster ifrån hvarandra
och det täckaste skogslandskap utbreder sig för våra
blickar. Ur kronorna af löfbetäckta bokar höjde sig på
en bergskägla ruinen Scharfenberg, der bakom sträckte
sig den breda ryggen af det väldiga Breitenberg och
framför oss höjde sig efter några få sekunder ett
hus i nyaste schweizerstil, pittoreskt beläget vid
sidan af en bro, som hvälfver sig öfver den forsande
bäcken; midtelpartiet förhöjdes genom de olikartade
hus, som i åtskilliga grupper bilda byn Thal – så
heter vår behagliga tillflyktsort. Bland dessa hus
utmärkte sig särskilt genom sitt tjusande läge och
sin ädlare stil en större byggnad, som för ungefär
tjugo år sedan af sin uppbyggare var bestämd till
en skogsskola; men denna bestämmelse uppnåddes
icke, utan har stället sedermera blifvit förvandladt
till kuranstalt, under namn af Louisenbad, och
besökes årligen af ett stort antal gäster.
Denna trakt, om hvars storartade romantik vår
teckning gifver oss en föreställning, är af naturen
så herrligt utrustad, att en vistelse derstädes måste
behaga hvar och en, som har öga och sinne för det
sköna. Säkerligen kan det knappast gifvas någon mera
lämplig plats för patienters stärkande, än denna icke
blott tjusande, utan äfven genom sina berg i alla
riktningar för skarpa vindar skyddade dalsänkning;
öfverallt är luften uppfriskad genom skogarnes närhet,
dertill behaglig och mild. Personer, som hafva
svagt bröst eller äro ovana vid bergvandringar,
finna här jemna spatsergångar genom den täcka
Seebachdalens ängar eller utefter Ruhl eller å bergens
sluttningar. Louisenbad i synnerhet erbjuder i sina
vidsträckta trädgårdsanläggningar utom den beqväma
inrättningen för vattenbad af de mest olikartade
slag, med och utan tillsatser af mineralvatten eller
tallkottdekokt, tillfredsställandet af alla billiga
fordringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
