Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landskapsmålaren Wahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
Men det unga gardet gör som det gamla: det dör, men
ger sig icke; W. gaf sig icke; han lärde sig - ifall
han icke kunde det förut - spela klarinett, och som
klarinettist tjenst-gjorde han för en ringa penning i
Schnötzingers kapell på hans populära baler på börsen.
Om Wahlbergs studier på egen hand icke vittnade -
j och omöjligen kunde vittna - om några insigter i
färglärans ingalunda lätt genomträngda hemligheter, så
bevisade de dock en stark kallelse för målarekonsten;
och derföre var det för Fahjgren ett nöje att låta
ynglingen följa med på de täta studie-utfärder,
som han om somrarne gjorde och fortfarande gör utåt
Mälaren och Saltsjön. Detta var somrarne 1855 och
1856. Den för öfrigt glade och i det fria uppsluppne
gossen målade och målade, visade sina små etuder,
jemförde dem med sin mästares och var förtviflad;
men - framåt gick det under en välvillig handledning
och med unga Wahlbergs utomordent-
högt på konstnärsskapets trappa hade han naturligtvis
ännu icke hunnit. Men konstföreningen köpte dock
af honom en tafla för 25 rdr. Denna tafla vanns af
grosshandlaren Carl Schwieler.
Nu var banan bruten. Unga Wahlberg målade taflor
för 10, 25, ja, till och med för 50 rdr. Härigenom
blefvo hans lefnadsvilkor förbättrade; men i bredd med
hans flit hade förut hans kraft af försakelse gått,
och hårda voro de umbäranden, till och med af det
nödvändigaste för lifvets uppehälle, som han förut
hade måst uthärda.
Det är karakteristiskt för mannen, att under det han
sålunda med lif och själ egnade sig åt målarekonsten,
glömde han ingalunda sin första kärlek, musiken,
utan odlade sig tvärtom till en förvånande grad
deruti. Han tog, minsann, lektioner på piano för
ingen mindre mästare än sjelfva van Boom och
Svenskt landskap af Wahlberg.
’ liga ihärdighet och flit. I slutet af sommaren 1856
voro hans etuder så utmärkta, att Fahlgren icke kunde
annat än hjert-ligen beklaga, att sådana anlag efter
allt utseende måste af brist på pekuniära hjelpmedel
gå förlorade.
Wahlberg blef emellertid genom sin vänlige handledare
bekant med män af facket. Det var säkerligen icke
utan gagn för honom, atÄhan genom Fahlgren blef
införd i den då och ännu långt efteråt existerande
artist- och litteratörklubben »Gröna Stugan», der
under pappa Blanches och mamma Johan Gabriel Carléns
hulda regemente en stor mängd män af spiritualitet,
lärdom och talang hvarje lördags afton samlades -
det var hos Berns i Berzelii park - och der »den gamle
hedersmannen presidenten Westerstrand, allas farbror,
utgjorde den både lysande och värmande solen, kärnan
för det glada, från allt tvång fria, men dock alltid
anständiga samlifvet. Det gick så, att Wahlberg efter
hand blef känd och uppskattad; -
blef virtuos på detta område: särdeles fantiserade han
på piano med smak och elegans. Det blef för öfrigt nu
för Wahlberg en ny inkomstkälla att gifva lektioner
på piano.
Herr Schwielers tafla utgjorde för Wahlberg ett
lyckligt uppslag på hans bana såsom målare. Hr
Schwieler var känd som en förmögen man, och hvad var
naturligare, än att man stötte på honom och sade: »Gör
någonting för gossen!» Nå, naturligt var det också,
men det var icke desto mindre högst aktningsvärdt,
att herr Schwieler beredvilligt efterkom denna
välmenta anmodan och försträckte ynglingen 300
rdr. Ett fruntimmer, som förstod uppskatta gossens
anlag och allvarliga sträfvan, lånte honom 200 rdr;
hans moderliga värdinna ville gerna göra, hvad
hon kunde, för den goda saken och tillade för sin
del 100 rdr. Med dessa 600 rdr anträdde Wahlberg nu
1857 sin resa till Dusseldorf, der han vistades i 6i
år. Återkommen till fäderneslandet 1864 stannade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
