Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vacker handling. Berättelse af Aldebaran - Tobaken (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109 ––-
»Sir!» ropade Thom Bourns, och hans
vackra ansigte strålade, i det han fattade
styrmannen i armen, »rädda denna j unga
qvinnan; när jag nu hoppar i sjön, så bär
båten henne ! - hon är den gamles enda barn».
,
Knappt var detta sagdt, förrän Thom hoppade i
hafvet, i Under ett »hurra» för den unge
mannen drogo matro- ; serna den unga qvinnan om
bord och lade henne i den of- j verlycklige fadrens
armar. Thom sam mot det franska far- j tyget.
Just då vi skulle lägga till, fick jag sigte på en
liten j gigg, som troligen befunnits för liten att
användas vid rädd- j ningen, och hvilken, löst bunden
vid fallrepstrappan, gungade ! på de nu nästan
lugna vågorna. Att hoppa i den samma, ! kasta
loss och fatta årorna var en minuts verk.
Ko kunde jag, och med förtviflans krafter rodde jag
den lätta farkosten mot det ställe, hvarest Thom
hade hoppat i hafvet. Efter en stund ropade jag
högt hans narnn och tyckte mig höra ett svar.
Snart upptäckte jag hans röda skjorta på
en våg, slutligen lyckades det mig att med
yttersta möda draga ho- i
kort såg jag Thom slå upp ögonen. Han stirrade
förvånad omkring sig och utropade slutligen:
»Kan ni ro ?»
»Ja, Gud ske lof, jag har ofta rott i mitt hemland
och fiskat för mitt nöjes skull», svarade jag och
tillade: »men om ni nu orkar, så tag den ena åran,
kan hända kunna vi rädda några fler».
Thom var redan färdig, och det lyckades oss också att
medföra fyra af våra olyckskamrater till det franska
skeppet. Då vi kommit om bord, föllo jag och Thom i
hvarandras armar och kunde ej tillbakahålla de tårar
af glädje, som störtade utför våra kinder. Det franska
fartyget var »Maurice». Om bord å det samma gjordes
allt, som kunde göras för de skeppsbrutna.
Nära tio år hade förflutit efter den 12:te September
1858, då jag åter besökte New-York. Jag hade då nöjet
Rysk bondpipa.
\
Persisk huka.
Indiansk fredspipa.
En handtverkares pipa.
Tschuktsernas pipor.
nom i båten just i det ögonblick han höll på att
sjunka. Se- i att göra affärer med en af de
största skeppsrederifirmor i
dan jag lagt hans hufvud mot en af tofterna i båten,
sände jag en hjertats innerligaste tacksamhetssuck
till den Högste, som beskärt mig den sällheten att
blifva min väns räddare, och nu fattade jag glad
årorna, för att ro tillbaka. Inom
Amerika: Thom Bourns & Comp. Thorn känna vi, hans
silfverhårige kompanjon och svärfar äfven, samt hans
älskvärda hustru, som blifvit honom den rika lönen
för »en vacker handling».
Tobaken,
(Forts. fr. sid. 78.)
varje land, åtminstone så länge det lefver i ett
visst | Hvilken skilnad finnes det icke
mellan tschuktsernas enkla
urtillstånd, hvari det konservativt fasthåller
vid sina j pipa och den yppige perserns med guld
och ädla stenar rikt ärfda former, har sin egna
pipa, och man kan af belagda huka eller turkens
nargileh, hvari röken ledes genom framställningens
elegans och konstfärdighet, så väl som af den
rosenvatten! Uttrycker icke den äkta ryssens klumpiga
tobaksyttre gestalten, sluta till folkets karakter
och odlingsgrad. ; pipa, jemförd med den sirliga
hvita lerpipa, hvaraf holländare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
