Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tobaken (Forts.) - Några ord om hästkött såsom födoämne för menniskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 ––-
Fabrikationen af snustobak har såsom industrigren icke
vunnit en så allmän betydelse som cigarrfabrikationen,
allden-stund den enligt sakens natur blott kan vara
ett företag för stora industriella etablissementet
Men produkten, snuset, i sin vidsträckta utbredning,
låter oss i dess beredning finna ett stort intresse.
De blad, som cigarrfabrikanten betecknar som särdeles
värdefulla, motsvara vissf icke alltid de på dem
ställda fordrin-garne. Framför allt måste de till
snus användbara bladen vara friska och allt igenom
jemt bildade och jemt mogna; de måste utmärka
sig genom en fet, kraftig beskaffenhet. Man odlar
derföre särskilta tobakssorter; af andra tager man
blott de nedersta, tyngsta bladen, som redan genom en
mörkare färg utmärka sig som haltrikare, och lättare
tobakssorter stärker man genom plantans ändamålsenliga
gödsling med animaliska ämnen eller derigenom att
man behandlar de insamlade lätta bladen med såser,
i hvilka man tillsätter extrakt af andra blad. Sträng
sortering af bladen, så att lika kommer till lika,
är en hufvudsak, men nästan ännu vigtigare är såsen;
denna är den egentliga nerven i snusfabrikationen,
och månget storartadt etablissement existerar allena
genom sina recepter, hvilka blott en enda känner,
men som följas med jernfast konseqvens.
Sedan bladen blifvit såsade, antingen genom upprepad
be-stänkning med det hemlighetsfulla elixiret eller
genom neddopp-ning i det samma eller genom
öfvergjutning, så öfverlemnas dessa åt jäsningen,
som i olika fabriker också på helt olika sätt inledes
och underhålles. Antingen låter man hela bladen
jäsa, eller sönderstöter man dem först till
ett groft pulver, eller söndersliter man dem i
enskilta stycken; än fördelar man tokaken i mindre
högar, än hopar man den i en enda massa, hvilken
då, såsom i kejserliga franska tobaksfabriken i Paris,
ofta innehåller ända till 1000 centner. Ju större
massan | är, som skall jäsa, desto längre tid
erfordras; och medan mindre högar under sommaren
blifva färdiga på 4 -10 dagar, varar jäsningen
hos de stora högarne vanligen 5 - 6 månader, i Men
en långsam fermentation gifver alltid en bättre
produkt, \ än en allt för mycket påskyndad process.
Helt egendomlig är karottjäsningen, som underhålles
under några års förlopp. De såsade bladen
sammanspinnas i så kal- j lade dockor, af hvilka
hvardera innehåller 3-5 skålpund tobak. De bilda en
tät, kort kropp, som i midten, hvarest de mindre |
bladen komma att ligga, är tjockare och mot
begge andarne utlöper i spetser. Man kan jemföra
dess fabrikation med hop-vecklingen af rulltobaken,
ty materialet arrangeras på liknande sätt, men med
den skilnad, att som täckblad användes en j
spetsigt tillskuren linneduk, som omlägges och fast
ornvecklas med segelgarn. Derigenom aflägsnas såsen
ur bladen, och tillika afhålles luften. Tobaken är i
karotten ganska hårdt sammanpressad, ty segelgarnets
åtdragning verkställes med stor kraft och under
användning af valsar och vefvar.
Karotterna blifva nu liggande några veckor. En ganska
långsam jäsning börjas, i följe hvaraf fuktighet
och åtskilliga
flygtiga ämnen bortgå; men på det att den ännu
förefintliga såsen härunder må verka jemt, omläggas
karotterna ofta.
Efter 14 dagar till 3 veckor har segelgarnet
blifvit slappt, och i det man åter fuktar massan,
företages en ny ombind-ning; efter ytterligare 3
veckor borttager man linnehöljet helt och hållet,
omvecklar i stället karotterna mycket hårdt med blott
segelgarn, inpackar dem i kistor och låter dem ligga
i ett mörkt, fuktigt och varmt rum, i det man blott
tid efter annan ompackar dem.
På detta sätt kunna de förvaras många år och vinna
alltjemt i godhet; dock är icke hvarje fabrik nog
bemedlad att kunna häri nedlägga de dertill nödiga
kapitalerna. Inuti blifva karotterna helt smidiga,
de låta skära sig som fläsk. Men i nödfall äro de
redan efter 6-8 månader färdiga till raspning. Det
deraf erhållna snuset bär namnet Rappé.
I nyare tid, med sin så mycket som möjligt skyndsamma
penningeomsättning för ögonen, har man i stället
för den visserligen kostsamma karottfabrikationen
försökt ett annat förfaringssätt, men med blott
ringa framgång. Aromens långsamma utveckling, den
småningom skeende upplösningen af nikotinet och de
öfriga qväfvehaltiga beståndsdelarne i tobaksbladet
gifver helt andra produkter, än som uppstå vid den
hastiga fabrikationen. Och om än den kemiska vägen
ännu icke ådagalagt skilnaderna, så är näsan ett så
mycket finare reaktionsmedel, hvilken icke ens genom
de mest öfvertygande framställningar på papperet
låter förmå sig att öfvergifva sin särskilta mening.
Öfver hufvud äro de kemiska företeelserna vid
snusets beredning ännu höljda i mycket dunkel,
hufvudsakligen till följd deraf, att de misstrogna
fabrikanterna undanhålla för den forskande kemisten
hvarje läglighet att kasta en mer än fullkomligt
ytlig blick öfver förfaringssättet och de dervid
förekommande omständigheterna, Bredvid en partiel
upplösning af de qväfvehaltiga beståndsdelarne synes
bildningen af ättiksyra och egendomliga ether-arter,
som bidraga till den egendomliga, uppfriskande
aromatiska lukten, spela en hufvudroll.
För att hos den raspade eller malna tobaken underhålla
dess fuktighet, bestänker man honom stundom före
inläggningen ytterligare med särskilta tinkturer. Man
inpackar derpå snuset i fat eller utskickas det
i paketer, som man omkläder med gutta-percha,
vaxpapper, pergamentspapper och dylika vattentäta
ämnen. Blyomslag bör under alla omständigheter
förkastas, emedan det ganska snart börjar att,
till följd af tobakens skarpa ämnen, upplösa sig,
hvarigenom snusaren kommer att tillika njuta en
blyqvantitet, som är tillräcklig att medföra ganska
betänkliga förgiftningsfall. Bäst sker försändningen
i glaserade stenkrukor.
Om tuggtobaken blifver blott helt litet öfrigt
att orda, alldenstund dess fabrikation så till
vida icke erbjuder någonting egendomligt, som här
förekomma samma processer af sortering, såsnirig,
jäsning o. s. v., hvilka vi redan hafva lärt känna
vid afhandlingen om röktobaken och snuset. Hufvudsaken
är äfven här såsen, men i dennas tillagningssätt får
ej den profana blicken intränga.
Mgra ord om hästkött såsom födoämne för menniskan,
af de vigtigaste frågor att studera»»,
yttrade en ledamot af franska åkerbrukssällskapet
under detta sällskaps session 1867, »är onekligen
den, som af-handlar menniskans näring»,
framhållande den beklagliga san-i ning,
att »det finnes millioner fransmän, hvilka
aldrig äro i tillfälle att äta kött, ehuru millioner
kilogrammer kött månatligen utan nytta gå förlorade».
Månne icke detta yttrande, relativt j| taget, äfven
kan tillämpas på vårt land? j j Alla de,
hvilka närmare undersökt hästköttet, hafva icke
funnit någon annan skilnad hos detta från det af
de vanliga slagtdjuren än den, som hvarje köttslag
erbjuder och hvarigenom köttet af oxe skiljes
från får, hare från fågel, - allt beroende af det
egendomliga blandningsförhållandet af be-
ståndsdelarne uti de olika köttslagen. Köttet af häst
utmärker sig i synnerhet derigenom, att det äger en
något söt, men derföre icke mindre god, smak. Den
söta smaken tillskrifvas det, äfven i andra köttslag,
ehuru i mindre mängd, förekommande muskelsockret,
och häruti ligger hela den mystiskhet, hvarmed den
fördomsfulle betraktar nämda kött, afslöjad. | Förutom
det, att hästköttet är lika närande, som det af oxen,
är det dertill välsmakande och anrättningarne af det
samma fullt jemförliga med dem af sednare slaget. Af
de många bevis härpå vilja vi blott taga följande: I
Paris gafs 1855 en inbjudning till läkare, veterinärer
och j urnalister m. fl. till måltid efter en för
obotlig lamhet slagtad häst. Bredvid hvarandra på
bordet stodo rätter tillagade på samma sätt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
