- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 10, årgång 1871 /
52

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredsaposteln. - Lifvet i jorden. II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Må snillet sig öda att mordvapen skapa
Och leta maskiner att döda och krossa;
Må dåren sig fritt i soldatprakt förgapa
Och kasta sig sjelf i de eldar som blossa –
        Jag aktar långt mera
        De fredliga mål,
        Den blygsamma ära,
        Som hvässer sitt stål,
Att berga sin skörd och att tegarne plöja,
Och – fast uti öknen en ropande röst –
Jag skyr ej tillbaks i ett fredsrop att höja
De mildare känslor, som lifva mitt bröst.

Reinhold Winter.

<b>Lifvet i jorden.</i>

II.

Arbetet under jorden är för närvarande icke mera
ansträngande än det ofvan jord; men faran, för hvilken
grufarbetarne äro utsatta, är dock alltid större,
ehuru
den dagligen förminskas. I de flesta grufvor hålles
allmän bön, innan dagsverket börjar, och inom de
katolska trakterna korsar sig alltid den rättroende
arbetaren, innan han tager farväl af Guds fria himmel
och framhviskar en bön till den heliga jungfrun eller
något favorithelgon, i allmänhet till den heliga
Barbara, som är bergsmännens skyddspatronessa. Sedan
går grufarbetaren till sitt dagsverke i den stora,
underjordiska staden, som dag och natt är belyst
och bebodd, som har sina jernbanor med hästar och
lokomotiver, hvarest ofta finnas strömmar, kanaler
och källor, der orterna likt gator korsa hvarandra i
alla riktningar, hvarest öppna platser och korsvägar
hafva sina namn och beteckningar och der det till och
med finnes öfvergifna vägar (gamla orter), å hvilka
man lätt förirrar sig, för att aldrig mera återkomma
i dagsljuset.

illustration placeholder

Explosion i en stenkolsgrufva.

Vill man tala om grufdriften i allmänhet, så står
naturligtvis och utan all fråga England främst, så
väl i afseende på qvantiteten som qvaliteten af samt
det låga priset på det
vigtiga brännmaterielet; men beträffande byggnader,
arbetsmetoder och förvaltning äro Frankrike och
Belgien öfvervägande. England skulle nog prestera
mera i denna väg, så vida det icke hade så stora
naturliga fördelar. Dess kolrikedom är så stor,
att en enda af Englands grufvor – välförståendes af
dess bästa – dagligen lemnar mera än 2500 tunnor,
således lika mycket som intägten af hela kolfält i
Frankrike. Ensamt det lilla området vid Newcastle
gifver dubbelt så mycket, som hela Frankrikes
kolproduktion.

Men England äger äfven vida mer kapital, än andra
länder och borde derföre vara före andra vid
införandet af förbättringar och uppfinningar, som
bidraga att förminska arbetarnes under jorden mödor
och faror. Huru långt många länder stå tillbaka
derutinnan och hvilka farliga medel de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:27:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1871/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free