- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 10, årgång 1871 /
223

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från flydda dagar. Af Sofie Bolander. (Forts. fr. föreg. häfte, sid. 192.) - Allmännyttigt. - Kammar-aquarier.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förlora en trogen och nitisk tjenare för sitt rike, och
detta, ser du, ålägger mig att nedtysta allt, hvad
jag känner bittert emot hans fiendtlighet för mig.»

»Men jag, som blott kan beundra er, utan att
hvarken äga förmåga eller förbindelser
att följa så höga bevekelsegrunder, jag
beder, oförhindrad af mitt samvetes inkast,
att himlen måtte från er bana rödja allt
och alla, som äro hinderliga för er lycka.»

»Tack, Malin! den bönen är visst god; men vid dina
önskningar för mitt väl glömmer du, att det är
oskiljaktigt från min gemåls, och att den sorg,
han känner, aldrig bör lemna rum för glädjen i mitt
hjerta.»

Malin kysste hennes händer, tog ur en nyss inburen
bukett en frisk törnros och satte vid hennes bröst.

»Denna ros har växt just för er! Det är den först
utslagna på sommaren, och den har kommit alldeles
lagom som budbärare för glädjen. Ack, hvad den pryder
er, nådiga drottning! Tillåt den sitta der, tilldess
den vissnar!»

»För att göra dig till viljes», sade Ulrika och lät
Malin gifva luft åt en barnslig frihet, som uppkallade
minnet af flydda dagar och återförde henne till den
tid, då hon såg sitt lif i hoppets ljus.

Från enkedrottningen, som, efter den utståndna
lifsfaran med sin Armida, intagit sängen, fick Ulrika
mot aftonen bud att inställa sig. Vid hennes inträde
satte sig Hedvig Eleonora till hälften upp i sängen
och sade: »Jag hoppas, att ers majestät icke måtte
anse sitt mottagande här i min sängkammare
såsom ett åsidosättande af den skyldiga aktningen
för dess höga rang! Men som jag sjelf anser mig böra
meddela er det sorgebud, jag nyss från konungen,
min herr son, erhållit, och den alteration, jag i
dag haft, håller mig vid sängen, har jag ej funnit
något annat alternativ.»

Efter denna högtidliga ingress och en lång,
omständlig, många gånger omtagen detaljbeskrifning
på de lidanden, hennes förskräckelse förorsakat
henne, omtalade hon, att ett nytt ilbud anländt
med underrättelse, att baron Gyllenstjerna aflidit,
hvilket bud under vägen mött konungen, som, oaktadt
kännedomen deraf, fortsatt resan till hufvudstaden.

Då drottningen återkom, utbrast Malin: »Himlen vare
lofvad! Nu skall han icke längre öfva sina onda
anslag mot er.»

Ulrika lyfte sina ögon mot himlen och sade: »Det
är din vilja! Du vet, att jag icke uppsändt en bön
för denna utgång, och du skall i din godhet, o min
Gud! förlåta, att jag icke har tårar för hvad min
gemål med honom förlorat.»

»Hvad han förlorat, är ringa mot hvad han vunnit»,
sade Malin, och hennes ögon lyste af glädje. »Nu mera
skall ingen grumla hans lycka. Sorgen har slutat för
eder, och glädjen skall aldrig öfvergifva eder»;
och med hänryckning tryckte hon drottningens hand
till sina läppar.

»Det är mig, som vore jag från denna stund befästad
i min lycka», sade drottningen och lade handen på
sitt hjerta. Ljufva känslor af frid, fromhet och hopp
fyllde hennes själ och upplöste sig i stilla tårar.

(Forts.)

Allmännyttigt.

<b>Kammar-aquarier.</i> Vi torde gå mången af våra aktade
läsares önskan till mötes, då vi här meddela en
anvisning till inrättande af såväl sötvattens- som
hafsvattens-aquarier.

Ehuru rätt smakfulla kärl för aquarierna nu redan
kunna erhållas nästan allestädes, så bör man dock
vid inköp af ett sådant fästa synnerligt afseende
på vissa fordringar. Glaset skall vara klart, hvitt
eller rättare ofärgadt. Formen bör så mycket möjligt
vara jemn och helst rund. I omedelbar närhet af ett
af morgon- eller middagssolen upplyst fönster placera
vi nu fotstället, som, vare sig att det består af en
pelare, ett litet bord, eller dylikt, betäckes med
en af sand, mossa eller hö fylld passande upphöjning,
för att härpå ställa aquarium-kärlet.

Sötvattens-aquariet fylles nu på följande sätt: På
botten i lägger man ett ungefär fyra tum högt lager
af ren, god dyjord, som man hämtar från en äng,
en sjökant eller en sump, och hvilken i nödfall
kan bestå af uppblött god torf. Härpå kommer ett
en tum tjockt lager af ren flodsand, som man också
kan ersätta genom annan sand, sorgfälligt tvättad
och slammad. I midten af kärlet uppbygger man af
sorgfälligt rengjorda små stycken kalktuff, lava,
metallslagg eller små flodstenar, efter smak och
godtfinnande, små ihåliga klippor, hvilka taga sig
groteskt ut och tillika erbjuda nödiga gömställen för
de små djuren. Sådana klippor finnas också till salu,
förfärdigade af porslin, korall, tuff och dylikt. Af
alla småplantor, såsom flohår, rölleka, andmat eller
små stånd af förgät-mig-ej, stäkra, hönsbett, så
kallad vattenpest med flere, söker man ur närmaste
kärr erhålla en så stor mångfald som möjligt, men
dervid bör man iakttaga den försigtigheten, att af
hvarje växtart blott insätta ett eller få exemplar,
för att utan allt för mycken inskränkning i utrymmet
möjliggöra en smakfull anordning och mångfaldig
omvexling. Planteringen försiggår på det sätt, att
man så litet som möjligt upprör bottnen, och på de
ställen, hvarest dyjorden är blottad, åter sorgfälligt
breder sand deröfver. Slutligen betäckes hela bottnen
jemt med ett tunt lager af ärtstora snygga stenar
från en bäck. Härpå företager man vattenfyllningen
med flod- eller insjö- eller i värsta fall också
med brunnsvatten, i det man låter det samma medelst
ett rör långsamt löpa nedefter en innanvägg. Derpå
upphämtar man
under en sval dag ur ett dike eller en pöl några
händer fulla dy i ett fat rent vatten och uppfångar
derur med ett fint gasnät de mångfaldiga små djur, som
der visa sig, och insläpper dem i aquariet. Af större
djur insläpper man vattengråsuggor, skalbaggar,
snäckor, fiskar o. s. v. Tvenne iakttagelser är det i
synnerhet, som göra detta aquarium intressant: å ena
sidan de djuriska innevånarnes olika egendomligheter
med hänseende till deras fiendskap, som i början gör
ett oupphörligt ersättande af de uppätne nödvändigt,
tills man lärt känna fredsstörarne och förmår
aflägsna dem, eller tilldess man funnit ett jemngodt
sällskap. Men å andra sidan erbjuder det synnerligt
intresse, att uppmärksamt följa de ofta förekommande
förvandlingsföreteelserna hos de talrika djur, som
utvecklas i vattnet, från myggorna och sländorna
ända upp till salamandrarne och grodorna. Då vattnet
efter en längre tid blifver ruttet och stinkande
och ett grönt öfverdrag bildas på glaset, så måste man
tömma kärlet, sorgfälligt rengöra allt och fylla det
på nytt; då är det ändamålsenligt att belägga bottnen
med ett lager nötstora stycken af nyss utglödgade
träkol, deröfver lägga ett fint genombrutet bleck
och derpå intaga en ny fyllning.

Hafsvattens-aquariet är till sin inrättning föga
kostsammare och har tillika det stora företrädet,
att det, en gång åstadkommet, bibehåller sig
för lång tid, ja egentligen för alltid, utan att
det behöfver förnyas. Man belägger här bottnen
med ett tumstjockt lager af rentvättadt grus,
anbringar derpå äfvenledes klippor och ingjuter
hafsvattnet. Hafsvattnet hämtas från närmaste kust,
lemnas under några veckor stillastående, skyddadt för
dam, tills de illaluktande gaser, som utvecklas genom
de under transporten döda mikroskopiska varelsernas
förruttnelse, vikit bort. När sedan talrika hvita
punkter (på nytt uppstående mikroskopiska djur)
visa sig i vattnet och klipporna betäckas med ett
grönaktigt eller brunaktigt öfverdrag (mikroskopiska
växter), då börjar man ock insläppa andra varelser i
aquariet. I större sjöstäder, företrädesvis i Hamburg,
gifves det handelslokaler, hvarifrån man kan erhålla
lefvande hafsdjur och plantor; äfven aquarierna i
Hannover, Köln, Hamburg o. s. v. försända sådana.
Försändningen har dock sina svårigheter, som stiga
med afståndet och ökas genom ogynnsam väderlek. För

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:27:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1871/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free