- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 10, årgång 1871 /
261

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Téet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Andra téskörden förrättas en månad efter den första,
d. v. s. i början af April. Några blad hafva då
uppnått sin fullkomliga utveckling; andra, till
ett ganska stort antal, hafva ännu icke hunnit så
långt; emellertid plockar man dem utan åtskilnad,
och sedermera sorterar man dem i olika högar efter
deras ålder och storlek. Man frånskiljer med synnerlig
sorgfällighet de spädaste, och man säljer dem ofta
för blad af första skörden. Téet af denna andra
skörd kallas too-tsjaa eller kinesiskt té, emedan
man dricker det på kinesiskt manér.

Den tredje och sista skörden äger rum i Juni månad,
då de temmeligen tjocka bladen uppnått en fullkomlig
utveckling. Detta slags té, kalladt ban-tsjaa, är
det grofvaste och är afsedt för folket.

Utom dessa vanliga förfaringssätt böra vi omnämna ett
särskilt, som i sanning är ganska egendomligt. För
att samla bladen af de té-buskar, som växa i vildt
tillstånd å bergsafsatser, dit ej de vigaste och
mest öfvade menniskor skulle kanna komma, har man
vetat att draga fördel af de mest egensinniga djurs
instinkt. Apor dresseras af kineserna att klättra upp
på dessa svårtillgängliga ställen och utan åtskilnad
nedrifva bladen från alla tébuskar, som utpekas för
dem. Arbetarne uppsamla dessa blad och draga försorg
derom, att de arbetande aporna blifva belönade med
frukter. Några författare hafva påstått, att denna
skörd verkställdes på det sätt, att man retade en
stor mängd apor, som i vildt tillstånd bebo dessa
otillgängliga klippor och hvilka, for att hämnas,
skulle sönderbryta tébuskarnes grenar och låta
bladen nedregna öfver dem, af hvilka de ofredas. Man
behöfver emellertid blott kasta en blick på vidstående
teckning, som är återgifven efter en kinesisk målning,
för att öfvertyga sig, att detta icke är fallet. Den
kinesiska företagsamheten har sig till fördel begagnat
apans vighet och fyndighet; men huru mycket tålamod
har väl icke erfordrats för att häruti undervisa
detta djur.

illustration placeholder

Scen från en téskörd i Kina.



Efter skörden behandlas bladen på tvenne olika sätt,
för att gifva antingen brunt eller grönt té. Det är i
sjelfva verket allmänt bekant, att det bruna och det
gröna teet erhålles af samma buske och att endast
torkningsmetoderna förorsaka de skiljaktigheter,
som man finner mellan dessa tvenne slag. För att
erhålla brunt té, utsätter man de afplockade bladen
för fuktighet under någon tid. Snart råka de i jäsning
och förlora sin vackra gröna färg, för att antaga en
svartbrun. Derefter låter man dem torka på en lätt
upphettad jernplåt. Deremot, för att erhålla det gröna
téet, låter man icke bladen undergå någon förberedande
behandling, utan man behandlar dem omedelbart såsom
de förra, när de blifvit torkade, på följande sätt.

De byggnader, uti hvilka tebladen behandlas, innehålla
från fem till tjugu små ugnar af tre till fyra fots
höjd. Arbetarne, som sitta kring ett långt och
lågt, med mattor betäckt bord, bereda sig att rulla
bladen. På den måttligt upphettade ugnen kastar man
några nyss insamlade blad. Dessa blad, som äro friska
och fulla af safve, börja att spraka, då de beröra
ugnen, och då tillkommer det arbetaren att omröra dem
med all möjlig hastighet, tills hans bara händer ej
mer kunna uthärda hettan. Då är det tid att borttaga
dem medelst en spade, som liknar en solfjäder, och
kasta dem på mattorna. De sittande arbetarne gnugga
dem då mellan händerna, alltid i samma riktning,
under det att andra beständigt fläkta på dem, för att
påskynda deras afkylning, hvars hastiga verkställande
gifver bladen en varaktigare spiralform. Torknings-
och rullningsprocesserna upprepas två
eller tre gånger, eller till och med oftare, innan
man upplägger téet i magasinerna.

Landtfolket åtnöjer sig med att preparera bladen i
lerkärl, hvilket förfaringssätt förorsakar det mindre
besvär och tillåter det samma att sälja sitt té
till lägre pris. Sedan inlägges téet i halmkorgar,
förfärdigade i form af fjerdingar. Det ordinära
téet inneslutes uti med en liten öppning försedda
jern- eller blydosor; men den bästa sorten, den, som
kejsaren och de store vanligen begagna, inlägges i
porslinskärl och uti ett annat slag dyrbara kärl,
som man på japanesiska kallar maats ubo, hvilka man
anser hafva den egenskapen, att icke blott förvara
téet, utan äfven öka dess arom. Maats ubo betecknar
i japanesiska språket ett utmärkt kärl.

Dessa kärl
härleda sig från en ganska aflägsen forntid, och
med deras ursprung sammanhänger en legend, hvilken,
såsom säkerligen intresserande våra läsare, vi här
vilja återgifva. Den är af följande lydelse: Ön
Mauriga-sima, hvarest dessa kärl fordom tillverkades
af en särskilt lera, var belägen
nära Tegornan (Formosa). De sköna porslinsvaror,
som denna ö producerade, en betydande handelsgren,
hade gjort dess bebyggare rika och – säga de
japanesiska traditionerna – bland dem, tillika
med rikedomarne, infört lyx och hvarjehanda
laster. Derföre beslöto gudarne att förstöra ön
och fördränka den i vågorna. Öns då varande konung
var en gudfruktig och rättskaffens man, vid namn
Peiruun. Han emottog i drömmen en himmelens maning,
som befallde honom att skyndsamt lemna ön, så snart
han finge se ansigtena af de tvenne gudabilder,
som voro uppställda framför ingången till templet,
antaga en röd färg. Konungen förkunnade genast dessa
faror och det stundande förderfvet; men man blott log
åt hans lättrogenhet. En elak skämtare gick till och
med så långt, att han under en mörk natt rödmålade
gudarnes ansigten. Så snart konungen fick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:27:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1871/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free