Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmännyttigt - Symaskinens rengöring och skötsel - Att skilja artificielt färgadt rödvin från äkta - Ett vegetabiliskt lim - Äggmjöl - Borttagandet af fetfläckar och tvättning af genom svett smutsade rockkragar m. m. - Bepröfvadt husmedel mot kalla fötter - Att på två timmar koka gamla, hårda skinkor, så att de blifva mjuka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Allmännyttigt.
Symaskinens rengöring och skötsel. En god symaskin
fordrar den största harmoni i alla sina delar
och den noggrannaste kännedom hos fabrikanten om
dess speciella system. Lemnas nu denna maskin till
rengöring hos en mekaniker, som icke är förtrogen med
denna specialitet, så verkställer han nog detta arbete
på ett sätt, som vid första påseendet förefaller
ytterst tillfredsställande: maskinen ser helt
förträfflig ut och alla smidena glänsa såsom nya; men
huru lätt begår han icke ett fel vid hopsättningen,
huru lätt blir icke en eller annan skruf orsak till
någon skafning, hvilken, vore den än så ringa, alltid
har en oregelbundenhet till följd? Ett enda oskickligt
fildrag kan förderfva hela maskinen. Det händer
också ofta, att den återlemnade maskinen syr ännu
sämre än den gjorde medan den icke var rengjord. Och
huru mycket lättare händer icke detta, om man nödgas
vända sig till en vanlig låssmed.
Det är derföre försigtigast att icke förr låta
söndertaga symaskinen, än det är obetingadt
nödvändigt, ty man kan, med afseende på symaskinen,
likna den vid ett vanligt vägg- eller fickur,
hvilkas hjulverk så mycket som möjligt bör skonas
för tumning.
Af denna orsak är det oafvisligen nödvändigt, att
hvarje fabrik eller agentur, som bringar symaskiner i
handeln, äfven befattar sig med deras rengöring och
reparation. En vägran att göra detta skulle bringa
agenten i misskredit och bevisa, att han blott
bekymrar sig om att få varan såld, men icke derom,
huruvida köparen blir nöjd eller ej.
Om vi likväl försätta oss i deras läge, som icke äro
i tillfälle att rådfråga sig med fabrikanten, ja icke
ens äga en god låssmed att anlita, så finna vi dem
härvidlag bragta i stor förlägenhet. Vi vilja derföre
här meddela en liten ledning, för att kunna så länge
som möjligt undvika en söndertagning af maskinen.
Det första nödvändiga är att ägaren lär sig känna
mekanismen hos sin symaskin, ty en arbetare, som
icke känner sitt verktyg, förstår aldrig att riktigt
använda det.
Vid begagnandet af en i bruk varande maskin uppfångar
den en mängd små stoftpartiklar, som vid hvarje stygn
skiljas från tyget. Dessa stoftpartiklar äro ensamma
knappt märkbara för blotta ögat, men visa sig snart
i form af dam; härtill kommer en mängd i rummet
kringflygande ämnen, och om man än så sorgfälligt
betäcker maskinen, så tränger dammet in hit lika
oemotståndligt som annorstädes.
För att nu rengöra maskinen, gjuter man fårfett eller
bomolja i temmelig mängd på de smörjbara delarne och
sätter derpå maskinen i hastig rörelse. Derigenom
utdrifves dammet och framkommer i form af smuts. Denna
aftorkar man med en fin lapp, smörjer maskinen på
nytt och sätter den åter i hastig rörelse. Denna enkla
operation upprepar man, ända tills det pågjutna fettet
utkommer alldeles rent.
Har maskinen under längre tid stått obegagnad, så
att den rostat, så söker man först att så mycket
som möjligt uppmjuka rostet genom ofvanbeskrifna
procedur, hvarefter man på samma sätt använder några
droppar terpentin-spiritus, som allmänt förekommer
i handeln. Om maskinen blifvit så rostig, att den
ej kan rengöras på detta sätt, kan man ingenting
annat göra än vända sig till en fackman; likväl
bör man, om möjligt, tillse att denne betjenar
sig af smergelpapper för att rengöra de rostiga
delarne. Filen får ej begagnas annat än i yttersta
nödfall och måste då skötas af en van och skicklig
hand.
Att skilja artificielt färgadt rödvin från äkta.
Man doppar ett stycke brödinkrom i vinet och lägger
det derefter i vatten. Är vinet färgadt med bärsaft,
så antager också vattnet genast en violett rödaktig
färgnyans; men är vinet äkta, så dröjer det 1/4 till
1/2 timme, innan vinets svårlösliga färgämne meddelar
sig åt vattnet, hvarvid först ett opaliserande af
vinet blifver märkbart.
Ett vegetabiliskt lim. Det finnes visserligen ingen
brist på olika slags kitt och lim; frågan är blott
hvilket som visar sig användbart i de flesta fallen
och dertill äger styrka och varaktighet. Ett sådant
är det föreliggande, hvilket besitter en ofantlig
styrka och icke är alkaliskt, knappt nog surt. Det är
tjockflytande, derjemte färglöst och genomskinligt
samt kan, utan några behandlingar med vatten eller
stark hetta, användas för träd, papp, porslin, glas,
marmor, alabaster och sten.
Limmet är en blandning af kalknitrat, vatten och
pulveriseradt gummi arabicum till en proportion
som 2, 25 och 20. Blandningen verkställes genom
sammanrifning i en mortel. Kalknitratet bereder man på
det sättet, att man lägger en liten bit hvit marmor
i 25 procent salpetersyra, hvarefter ytterligare ett
litet tillskott af marmor behöfves för utfällning
af frigjord jernoxid: slutligen värmes och filtreras
lösningen, som nu innehåller 33,3 procent kalknitrat.
Vid limmets användning behöfver man endast bestryka
brottytorna dermed och sedan hålla dem intill
hvarandra med omlindadt segelgarn eller påklistrade
pappersremsor. Allt efter temperaturens beskaffenhet
har limmet torkat inom en eller fyra dagar.
Äggmjöl. Hönsägg kunna ganska lätt bevaras i
mjölform för framdeles bruk, till soppor, äggkakor,
småbröd o. s. v., om man slår sönder äggen, vispar
hop och slår dem på tallrikar, torkar massan i
lindrig ugnsvärme tills den blir alldeles fast,
hvarpå den rifves och sedan förvaras på lufttäta
kärl. Ett skålpund sådant mjöl motsvarar ungefär 50
ägg. Äggmjölet är en mycket kraftig, god och under
alla omständigheter lätt användbar skafferiartikel,
hvars tillredning kan rekommenderas hos alla
husmödrar.
Borttagandet af fetfläckar och tvättning af genom
svett smutsade rockkragar m. m. Till detta ändamål
rekommenderas följande förfaringssätt:
Man bestryker fetfläckarne, temmeligen tjockt, med
frisk ägg-gula, låter den derpå torka fullkomligt
i luften och gnuggar sedan ur den, hvarpå man
tvättar fläckarne med ljumt vatten. Med fina tyger
och färger måste naturligtvis förfaras försigtigt,
i synnerhet vid gnuggningen, under det urtvättningen
kan verkställas med en i ljumt vatten doppad mjuk
lapp. Kläde eller andra luggiga tyger böra efter
tvättningen borstas efter luggen och derefter
pressas.
Bepröfvadt husmedel mot kalla fötter. Att hafva varma
fötter är det första vilkoret, för att befinna sig
väl. Man lägger grått läsk- eller sugpapper (beredt
af yllelump) om de blottade fötterna, sedan man först
gnuggat det något litet, på det att det samma må sluta
sig intill så tätt som möjligt och utan veck, och
drager strumporna der utanpå. Inom några få minuter
skall man känna fötterna brännande heta; derigenom att
blodet flyter till fötterna och befriar hufvudet eller
andra möjligen af blodkongestion lidande kroppsdelar,
skall förbättringen påskyndas.
Särskilt må detta lika enkla som förträffliga medel
rekommenderas fruntimmerna mot deras mångfaldiga
krämpor (migrän o. s. v.).
Också är det redan bra att lägga sådant läskpapper i
skon, skuret efter sulans form, hvarigenom fötterna
betydligt uppvärmas.
Fotsvett blifver också genom längre användande
af sådant läskpapper, om också icke fullkomligt
aflägsnad, åtminstone betydligt förminskad.
Att på två timmar koka gamla, hårda skinkor, så att de
blifva mjuka. Man invecklar den gamla, hårda skinkan
i ett groft linnestycke och nedgräfver den en fot
djupt, i en hvarken allt förr torr eller allt för
fuktig jord. Efter en och en half till två timmars
förlopp kan man uppgräfva och koka den. Genom detta
enkla behandlingssätt blifver skinkan, liksom andra
köttsorter, fullkomligt mör och njutbar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
