Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De små förvärfskällorna. A.-E. - Ett gammalt herregods i modern drägt. E-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
håg derför i orter, der man ännu icke insett
betydelsen af fliten i hemmen, hafva nu erhållit en
föreningspunkt, hvaraf man har anledning vänta stora
resultater. Riksdagen har nämligen i år anslagit
medel till husflitens befrämjande, företrädesvis hvad
beträffar förädlingen af träarbeten. Det nu anvisade
beloppet är visserligen ringa, men isen är dermed
bruten och en väg inslagen, hvilken framför mången
annan kan sägas öppna tillfälle till en god och
välsignelserik användning af statens medel – en väg,
som skall leda till upptäckten af många hittills gömda
förvärfskällor, och bereda arbete och inkomst – det
är lycka och trefnad – åt födda och ofödda slägten.
A.-E.
Ett gammalt herregods i modern drägt.
Sjön Hjelmaren äger, trots sin betydliga utsträckning,
föga lockelser för turister. Denna ansenliga
samling vatten ter sig nämligen som den torraste
hvardagsprosa, enformig och ledsam, begränsad till
största delen af långgrunda, ogästvänliga stränder,
öfversållade med stenkummel, hvilka långt ute i sjön
sticka öfver vattenytan för att göra det
obehagliga riktigt fult. De vexlingar och motsatser, som
i naturen möta oss hvart vi gå, framträda sällan
mera bjert än mellan de båda närliggande, till
samma flodsystem hörande stora vattnen Hjelmaren och
Mälaren, af hvilka den sednare förhåller sig till den
förra som en solig dag under sommaren till en kuslig
höstdag.
Obenägenheten hos naturen att, annat än som undantag,
visa sin behagliga och tilltalande sida för Hjelmarens
spegel inskränker sig dock hufvudsakligen till
Nerikesområdet, ty kommer man, vester ifrån, väl
öfver Södermanlandsgränsen, eller rättare sagdt in
i östra Hjelmaren, så försvinna de sträfva dragen ur
landskapets fysionomi mer och mer, och man befinner
sig snart i en omgifning, motsatt den man nyss lemnat
och hvilken ock derföre framträder i ett så mycket
skärare behag.
En plats, som emellertid framför alla andra vid denna
del af Hjelmaren tilldrager sig uppmärksamheten,
och hvilken också lockar till sig många resande
när och fjerran ifrån, är den å norra stranden,
der ur en bädd af löfmassor Sundby slott reser sina
stolta tinnar och torn. Det ofta begagnade uttrycket
"romantiskt skönt" har aldrig varit tillämpligare
än på Stora Sundbys läge. Idyllen har här stämt
möte med romantiken, om uttrycket tillätes; och hvad
naturen i stora drag och med slösande hand lemnat i
utkast, det har konsten, utan förlägenhet om medel,
i detalj utfyllt och fullbordat.
 |
Stora Sundby. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
