Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska bilder. LXXXV. Holsteinska prinsessor i Sveriges Medeltidshistoria. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Historiska bilder.
LXXXV.
Holsteinska prinsessor i Sveriges Medeltidshistoria.
IV.
I den dagbok eller "tänkebok" – med ett latinskt ord
"diarium" – som fördes i Wadstena kloster finnes
för Augustini dag (den 26 Maj) år 1408 följande
anteckning, hvars slutord aldrig blefvo fullskrifna:
"Samma år (på den nämde dagen) infördes och invigdes
genom herr Knut frän Linköping[1] fem systrar, nämligen
Ingeborg, hertigens i Slesvig dotter, som då icke
var mer än elfva år gammal. Men genom påfven hade
hon erhållit dispensation, så att hon, ehuru i så
unga år, kunde invigas i orden, hvilket ombesörjdes
af fru drottning Margareta, som då var närvarande;
vidare Ragnhild Toresdotter från Norge, jungfru,
som var hofmästarinna för samma hertigens dotter;
vidare Christina Jönsdotter, äfven jungfru; vidare
Elseby Henechin Starkes dotter från Söderköping,
äfven jungfru; vidare en fru från Danmark vid namn
Tala, enka efter fordom herr ..."
Här slutar klosteranteckningen för den dagen och blef
aldrig fullskrifven. För efterverlden är det också
fullkomligt likgiltigt, hvem denne herre var, hvars
enka nu inträdde i klostret, men den omständigheten,
att hon här blef nunna, är ett bevis bland många andra
på det höga anseende, hvari S:t Birgittas kloster
stod. Medlemmar ej blott ur Sveriges, utan äfven ur
grannländernas förnämsta ätter läto här inskrifva
sig som systrar och bröder, och sådana funnos både,
som det heter, "innanför" och "utanför" klostret. De
sednare voro sådana som, utan att helt och hållet ingå
i orden, ville blifva delaktiga af dess helighet, stå
det närmare och som systrar eller bröder inneslutas i
klosterfolkets böner och den heliga Birgittas hägn. En
sådan "syster utanför" var drottning Margareta sjelf,
och hennes föredöme följdes sedan af drottning
Filippa, af drottning Dorothea och hennes herre,
konung Kristoffer, med flere.
De fem, som den 26 Maj 1408 invigdes, blefvo "systrar
innanför". För oss är af dem Ingeborg, hertigens
dotter, den vigtigaste. Hon är den sista holsteinska
prinsessan i vår medeltidshistoria.
Då man naturligtvis icke hos ett elfvaårigt barn kan
förutsätta någon inre längtan att fly verldens nöjen
och stänga sig inne i den ensliga klostercellen, måste
man söka den bestämmande viljan hos någon bakom henne,
och när man vid barnets sida ser drottning Margareta,
genom hvars inflytande
hos påfven denna ära förunnats barnet, och tillika
känner, huru beräknande, huru fast och outtröttligt
verksam denna qvinna var, när det gällde att icke
blott hinna, men närma sig ett föresatt mål, så
stannar man gerna hos henne vid forskningen efter
anledningen till det furstliga barnets klosterlöfte.
Men hvilket mål hade då Margareta, som hon kunde vinna
eller i någon mån närma sig genom att föra den unga
Ingeborg i Wadstena kloster? Intet annat än det,
som fadern före henne och hela raden af Danmarks
konungar före honom, allt ifrån Waldemar Sejer, –
det att återvinna Slesvig eller Söderjutland till
Danmarks krona. Händelserna fogade sig också på det
sätt, att furstedotterns försvinnande icke var en så
alldeles föraktlig maska i denna väf.
Hertig Gerhard af Holstein och Slesvig, en son
af Jern-Henrik, hvars syster Elisabeth likaledes
gick i kloster, af sorg öfver svikna förhoppningar
på lycka i denna verlden, dog år 1404 och lemnade
endast minderåriga barn efter sig, – två söner och
två döttrar. Enkehertiginnan var en qvinna, som
till skaplynne var Margaretas motsats. Lika svag,
som drottningen var stark, blef det en lätt sak för
Margareta att vinna öfver henne ett stort inflytande,
helst som hon kunde hjelpa ej blott med goda råd,
utan med penningar, och sådana hade äfven på den
tiden talande tunga. Hertiginnan hade fiender på alla
sidor, men hos drottningen fann hon skydd och hjelp,
och hon märkte icke, att marken derunder allt mer
och mer rann undan hennes fötter. För penningelånen
måste nämligen ställas pant, och dels derigenom, dels
genom köp af enskilta kom det ena slottet och häradet
efter det andra i Margaretas händer, på samma gång som
förmynderskapet öfver sönerna lades i konung Eriks
hand och den äldste sonen, då blott sju år gammal,
lemnades åt Margareta att uppfostras.
Hade allt fått gå sin gilla gång blott ännu några
år bortåt, så hade tyskarne trängts ut ur Danmark
så tyst och stilla, att de sjelfva knappt vetat,
huru det gått till. Ett steg i denna riktning kan
Ingeborgs försvinnande inom klostret hafva varit,
så till vida som derigenom ett medel mindre fanns för
det holsteinska huset att genom giftermålsförbindelser
öka sin styrka.
Men det gick nu åter efter Margaretas önskan. Det
var nu en gång Danmarks onda öde, att dess sydligaste
del skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
