Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hos mjölnaren. Teckning af Sylvia. - Hök och dufva. Zéro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så tjock, att den icke en gång skafves sönder af
dem.’ Men du, så väl som jag, vet hvem som ref upp
såret mellan oss ... det skall dock helas med Guds
hjelp ... tror du inte det... vill du verkligen gå
bort, Else?»
Nej, hon ville det icke, hon smög sig
intill honom: »Ack, här får jag då både lefva och
dö», hviskade hon och
hennes blickar sväfvade öfver den halfdunkla och
ändå skimrande nejden.
»Jag tackar Gud för denna månskenskväll, på den har
jag vunnit hvad jag under åratal stött ifrån mig:
ett rent och älskande hjerta.» Månen skymdes af
moln, men de sågo det icke, ty hos mjölnarens var
den qvällen blott ljus och klarhet.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
