Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En sommardag i Napoli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med snövatten upphängda, hvilka försäljaren
flere gånger svänger omkring på deras axel innan
han fyller vattnet i glasen, som han erbjuder
de förbigående. Hvarje sådan butik – acquaiolo
kallas den – är prydd med lyktor, girlander och
lister, som trotsa alla konstläror; väggarna äro
öfvermålade med fantastiska aqvareller, lånade ur
mytologien och bibeln, hvilka italienarne stundom
sammanblanda med hvarandra. Här ser ni Moses
framkalla vatten ur klippan med en gest, värdig
en taskspelareålderman. Från morgon till qväll
tränges massan omkring detta förfriskningsställe,
reqvirerande friskt vatten, eller en limonad, eller
ett glas pomeransvatten, eller sambuc, ett slags likör,
distillerad på fläderkärnor, som är den populära
älsklingsdrycken. Den törstige lazzaronen nöjer
sig med dessa enkla dryckesvaror å ett öre måttet,
och går derpå hem till sig med högburet hufvud och
stolta steg.
Behagar ni med mig företaga en promenad genom Napolis
Hamngata? Sommar- eller vinterafton, är der alltid
samma rörelse och samma buller. Föreställ er mellan
två husrader två rader salustånd fyllda med matvaror,
allt efter årstiden. Före den franska ockupationen
voro de icke endast stånd, utan baracker, som om dagen
tjenade till försäljningsbodar och om natten till
herberge för en hel befolkning af trasvargar. Dessa
baracker kallades för banker och de som voro inhysta
der för bankirer: könen voro här blandade om hvarandra
och deras fria fasoner sårade till och med den första
franska republikens soldater. En kavalleri-choc sopade
gatan, och barackerna blefvo en natt uppbrända. Sedan
dess har herberget försvunnit, men krogen har
stannat qvar.
Ingenting är sällsammare än dessa stånd prydda med
tälttak eller baldakiner, som skydda dem mot solen
och regnet. Om aftnarna upplysas de af lampor eller
lyktor, de senare oftast gjorda af papper. Gatan
är sålunda skuren i tre, såsom Stockholms Skeppsbro
under höstmarknaden förr i verlden. I dessa tre gator
cirkulerar eller rättare sagdt tränges en böljande
massa. Alla dessa menniskor, till största delen
halfnakna med bara armar och fötter, i skjortärmarna
eller i blotta skjortan, men i alla händelser högst
pittoreska, alla dessa menniskor gå och komma,
knuffas, väsnas och föra ett nästan ursinnigt stoj.
Allt går till öfver drift i detta öfvermåttets land:
man köper ingenting utan att tvista, och tvisterna
öfvergå till förbittring. Knifvarna dragas ofta
för ett halföres skull. Tänk er då hvilket väsen:
skymford och oqväden hagla, hväsa och hvina från den
ena ändan af gatan till den andra. Försäljarne, som ej
tvista, utropa sina varor med en dundrande stämma, som
öfverröstar allt.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
