Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öknarnas folk - En ny vetenskapens seger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nerna exempel på äktenskaplig kärlek och trohet. Hos
de flesta stammar är Ceremonien vid äktenskapets
afslutande mycket enkel, under det deremot skilsmessan
mestadels försiggår med stor ståt och högtidlighet.
Gästfriheten hålles helig af alla arabiska stammar
och kränkes aldrig. Om en främling stiger af framför
ett tält, så
utbreder man en matta för honom och tillreder en
måltid. Såsom tack derför hjelper han till med att
mjölka kamelerna, fodra hästarna o. s. v. Också sårar
man en arab på det högsta då man beskyller honom för
att han icke behandlar sina gäster väl, ty arabens
gästfrihet sträcker sig så långt, att han försvarar
sin gäst med egen lifsfara.
Blodöfverförning.
En ny vetenskaplig seger.
Sällan har läkaren rätt att efter orden taga åt sig
de of versvallande uttryck, hvarmed en tillfrisknad
tackar honom för sitt lif. Ej blott den redligt
tänkande läkaren, utan äfven hvarje bildad, som
icke studerat medicin, äro ense derom, att det i
allmänhet torde gifvas få fall af tillfrisknande,
om hvilka man med
kan påstå, att sjukdomens häfvande berodde på en
ordination, utan snarare att behandlingssätten äro
många och att återställandet i första rummet bör
tillskrifvas naturens egen läkekraft.
Ju mera oförbehållsamt läkarekonsten bekänner
sig till denna vetenskapliga ståndpunkt, desto
förtroendefullare gehör skall hon finna, om hon en
gång offentliggör ett exempel, som gör ett undantag
derifrån, ett exempel, hvari hon med säkerhet kan
påstå, att det blott på ett hår hängande lifvet
ovilkorligen skulle gått förloradt utan läkarens
ingripande.
Ett sådant exempel åskådliggöres på ett tydligt
sätt i vår här meddelade illustration: en mor som
sväfvar i dödsfara genom förblödning. Med vaxblekt
anlete och matt slutna ögon ligger den arma utan
en rörelse. Hållningen och minen hos den bredvid
sittande slägtingen tala så mycket tydligare om en
god helsa hos henne, hvilkens högra arm af läkaren
satts i instrumental förbindelse med den sjukas.
Vill Gud, så strömmar snart nytt blod och nytt lif
genom den sjukas ådror.
Läkarens apparat är nemligen så inrättad, att den
genom en hos begge verkställd öppning af en åder
förenar de båda personernas blodkanaler och genom
konstmessig behandling öfverför en ström af den
»blodrikas» öfverflöd i den blodfattigas
ådror. – Den sjuka kan räddas genom att
bibringas blod från en frisk, genom transfusion!
*
Redan från medeltiden berättas, ehuru icke helt
tillförlitligt, att påfven Innocentius VIII lät
ersätta sitt förderfvade blod med nytt. Hvad som
är säkert, är, att engelsmannen Lower visade, att
transfusionen kunde verkställas med ett djur och gaf
anledning till att de parisiska läkarne Denis och
Emmerez bibragte en menniska, en svensk baron Bonde,
sex uns nyss aftappadt kalfblod. De vunno åtminstone
så mycket, att den sjuke, som redan var döende,
hemtade sig för ögonblicket och förblef ytterligare
några dagar vid lif.
Den första som använde blod, taget från en menniska,
var engelsmannen Blundell år 1824, och de fyra af
honom berättade lyckliga resultaten lockade andra
läkare, i synnerhet kirurger, till efterföljd. Å
andra sidan funno fysiologerna, bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
