Svenska Familj-Journalen / Band 14, årgång 1875 / 137 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röttle å, dess vattenfall och omgifningar. G. C. Witt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Röttle å, dess vattenfall och omgifningar.

Uti Vettern, vår i så många hänseenden märkvärdiga,
stora och djupa insjö, faller ingen enda större å eller
ström, men inemot nittio små rinnande vatten, bäckar
och så obetydliga åar, att de största borde på vattendragens
rangrulla få sin plats midtemellan bäck och å. En ibland
de få, som till följd af vattenmängden med något skäl kunna
göra anspråk på att benämnas åar eller strömmar, är Röttle
å, hvilken, utgörande aflopp för sjöarna Bunnen och Ören,
utfaller i Vettern tre åttondedels mil söder om staden Grenna.
Denna å utgör till en del gränsskilnaden emellan Grenna och
Ölmstads socknar, och
är vid sitt utlopp gräns
emellan Grenna stads och
säteriet Vestanås egoområde.
De nämda sjöarna,
deras stränder, ån och
trakten derinvid framställa
taflor af en ovanlig
naturskönhet. Bunnen
har en ytterst
oregelbunden form, många
smala vikar, som skjuta
in i dalsänkningarna
emellan de omgifvande
bergsträckorna, skogbeväxta
holmar och vackra,
bergiga, till en del
skogklädda stränder, vid hvilka
åtskilliga landtgårdar,
bland andra säteriet
Östanå, äro belägna.
Ören ligger öster om
Bunnen, har liksom denna
vackra stränder och
är förenad med Bunnen
medelst ett naturligt
vattendrag, som genom
upprensning blifvit förvandladt
till en liten kanal,
hvarigenom båtar kunna
passera ur den ena sjön
i den andra.

Röttle å utgår från
Bunnen vid en vik, som,
jemte ett derinvid
beläget hemman, kallas
Alviken. Detta ställe ligger en
tredjedels mil fågelvägen
ifrån Vettern, men
ån gör en så betydlig
krökning, först mot
söder, sedan mot norr och
nordvest, att han genomlöper
en sträcka af mycket
öfver en mil, innan
han kastar sig i Vettern.
Emedan Bunnens yta har
åtminstone trehundra fots höjd öfver Vetterns, bildar ån
under sitt lopp flere fall och forsar. Han vidgar sig strax
nedanför Alviken till en långsmal sjö, kallad Qvarnsjön, går
sedan genom bergpass, dalgångar och mer eller mindre kuperad
mark, till dess han vid sitt utlopp i Vettern rinner genom en
djup klyfta, så att stränderna der äro höga och tvärbranta.
Åns flesta och största vattenfall äro här belägna. Vår
illustration visar det vackraste af dem.


Vattenfall i Röttle å.
(Teckning af C. S. Hallbeck.)


På norra sidan om ofvannämda klyfta ligger en liten
by, kallad Röttle, på södra sidan står på en bergshöjd det
gamla herresätet Vestanå, hvilket liksom Östanå tillhörde
grefve Pehr Brahe d. y. på den tid, då han var så godt som
konung Öfver Visingsö, Grenna och hela nejden deromkring.
Det var i Vestanå stora sal som den ädle grefven, känd för
sin frikostighet mot underhafvande, vid ett tillfälle gjorde
bröllop åt tio brudpar på en gång.

Vestanå, som eger flere af den djupt nedanför boningshuset
strömmande Röttleåns vattenfall, blef af en öfverste
Gyllensvan gjordt till fideikommiss inom hans slägt. Berget,
på hvilket gården är byggd, går ej direkt ut till Vettern,
såsom fallet är med en del andra bergsryggar i granskapet,
utan nertill vid bergsfoten är en som den här på orten kallas
»rast», det vill säga en
jordvall, som sträcker
sig mellan berget och
den vester om detsamma
varande sjön. På
ifrågavarande rast är en
särdeles vacker äng, i
hvilken den år 1787 aflidne
stiftaren af fideikommisset
har sin hviloplats.
På samma rast är också
en liten skog eller park
af bokar, en så mycket
ovanligare prydnad här,
som detta vackra skuggrika
trädslag med sina
smaragdgröna löf annars
icke tillhör orten, utan
endast växer i Sveriges
sydliga kustprovinser.

Utsigten från Vestanå
öfver en del af Vettern
och de trenne landskapen
Småland, Vestergötland
och Östergötland är
förtjusande. Man ser
Visingsö, Grenna, Brahehus,
Omberg, odlade fält,
gårdar, berg och dalar,
stränderna nära och fjerran,
de senare mer eller
mindre blå, allt efter
afståndet och luftens
beskaffenhet för tillfället,
samt längst i norr vid
horisonten himlahvalfvets
möte med ytan af den
tolf mil långa insjön.

Bland de natursköna
ställen, hvarmed vårt
land blifvit så rikligen
begåfvadt, och hvilka man
bör skynda sig att
betrakta och beskrifva
innan alla skogarna hunnit
förvandlas till
pappersmassa, är den nu
omtalade trakten väl värd att ihågkommas. Vid Bunnens stränder
och vid Röttleåns utlopp i Vettern har man partier, som,
skådade när morgonsolens guld sprider sin glans öfver berg och dal
och sjö eller när aftonrodnans purpur färgar trädens toppar, äro
af hänförande skönhet. Omkring tre åttondedels mil söder om
Grenna, nära vid komministersbostället Rafvelsmark, är en backe
kallad Åsen, hvarifrån man har en af de skönaste utsigter, någon
kan önska sig. Betraktar man landskapet från denna höjd, som
ligger midt emellan Röttle och Alviken, så ser man
bergskedjor, dalsänkningar, skogar och de begge insjöarna Vettern
och Bunnen såsom ett tjusande panorama utbredda omkring
sig. Å ena sidan har man Vettern med sin märkvärdiga ö,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>