Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En furstlig målare - Mörkeklefs grotta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
stående karaktererna i hans roman. Saleh begaf sig
derpå till Dresden för att fortsätta sina studier;
här utvecklade han sig såsom kolorist, skapade ett
antal af dessa af tropisk glöd strålande målningar,
af hvilka några befinna sig i Leipzigs och Dresdens
museer. Han producerade fort och mycket, och om hans
arbeten icke äro i någon högre grad framstående på
konstnärskapets vägnar,, så utmärka de sdg dock
genom stor naturtrohet och hafva värde genom sin
karakteristik.
Efter sin fars död begaf sig den muhamedanske
prinsen tillbaka till sin hemlandsö, der han, söder
om staden Batavia,
i Preanger-distrikten, byggde siit nya palats, hvilket
utmärker sig såsom ett verkligt praktverk i bredd
med de inhemska furstarnas slott. Beläget vid foten
af vulkanerna, på en höjd öfver hafvet, der en evig
vår herrskar, förenar det en rik Österländsk prakt
med europeisk beqvämlighet. Salarna äro prydda med
målningar af Salehs hand eller med skisser af hans
europeiska vänner. Här plägar han med gästfrihet
mottaga främlingar från Europa, och talar då med de
varmaste uttryck om de år som han tillbragt vid Seine
och Elbe.
Mörkeklefs
å Venerns
sydöstra strand höjer sig det märkligaste af
Vestergötlands öfvergångsberg, det natursköna
Kinne-kulle.
En folksägen berätta? att i urtiden fyra jättar,
Kinne, Helle, Gomer och Mare, haft sin boning i
bergets salar och gifvit sina namn åt Kinnekulle,
Hellekis, Gum och Mare-torp, äfvensom att Essgärdet,
en gård i Husaby socken, blifvit uppkallad efter Mares
dotter Essä. En annan tradition härleder säteriet
Hellekis namn <af’ nämda Helle och hans hustru Kisa,
hvilkas grafvar ännu visas i Hellekis djurgård. Med
äfventyr, att alldeles bortblåsa den poetiska nimbus
folksagan kastat öfver namnets härledning, kunna
vi upplysa att Kinnekulle i äldsta tider kallades
»Kindabergh» och under detta namn redan omtalas i
Sigfrids-legenden.
Berget, af folket i dagligt tal kalladt "Kullenw,
har en höjd af närmare niohundra fot öfver hafvet och
sluttande sidor vida omkring Vestgöta-slätten. Också
är det massa denna kulle,
Mörkeklefs grotta på Kinnekulle.
(Teckning af C. S. Hallbeck.’)
synes med sina behagfullt åde utåt Venern och från
en ganska ansenlig berg-hvilken på några mils afstånd
hägrar, som ett uppstigande åskmoln vid synkretsens
rand. . Den har nemligen en sträckning i söder och
norr af öfver två mil och en bredd i öster och vester
af närmare en mil. För de kringboende är Kinnekulle
liksom andra höga enstaka berg en temligen pålitlig
väderleksspåman, som med molnfri hjessa bådar klart
och vackert väder-, men som, då han höljer sin panna
i dimmor och moln, spår nederbörd och oväder.
Ända från Forshem, en half mil från bergets fot på
norra sidan, slingrar sig vägen alltjemt uppåt tills
man kommer till en afsats i berget och mötes af en
tvärbrant stenvägg, som synes göra all vidare färd
omöjlig. Men en annan väg vidtager och förer till en
ny afsats o. s. v., tills man uppnår sjelfva spetsen
af kullen. Dessa afsatser, hvilka höja sig terrasslikt
den ena öfver den andra, utmärka de olika lagren
i bergets bildning och betecknas på ortens språk
med namnen Sandstens-klefvan, Limstens-klefvan,
Rödstens-klefvan och Gor-stensMefvan. Den ofvanpå
kalkstenen liggande lerskiffern kallas af folket
»Kråkberg» och den öfverst fagrade trap-pen för
» Järnbindä». Det nedersta berglagret, eller
Sand-stensklefvan, har ofvan jord en mäktighet af
omkring åttio fot. Det utgöres, såsom namnet ger
tillkänna, af sandsten, af en hvit, något i gult
stötande färg, of van-
till täckt af sand eller en rödblandad mylla,
på sina ställen äfven af mosand. Nästa lager,
Limstensklefvan, består af kalksten och har en
djuplek af vid pass sjuttio fot. Rödstensklefvan, som
sedan kommer i ordningen, har föga mer^än hälften af
Lim-stensklefvans mäktighet och utgöres af lersldffer
af dels mörkgrå, dels rödaktig färg. Gorstensklefvan,
en annan art af skiffer, täckes ofvantill, såsom
nyss sades, af trapp. De nu nämda afsatserna eller
bérglagren äro för öfrigt af den storlek, att de bilda
vidsträckta rymder, beväxta med barr- och löfskog
och deremellan de bördigaste åkerfält och vackraste
ängar, i hvilka äple- och körsbärsträd växa vilda
och gräsmattan prunkar med en växtlighet af verklig
sydländsk natur.
öv. Fam,~Joiuin, Ib7ö,~
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>