Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några bilder från Petersburg och Moskwa. K. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
»En mörk och kall novemberafton 1707 satt Peter den
store i sitt lilla anspråkslösa hus i grannskapet af
fästningen, då han helt oförmodadt ger befallning
om att hans släde skall spännas för. Han sitter
upp jemte Catharina, och öfver den isbelagda Newan
kör han hän till en öde skogstrakt på andra sidan
Fontankan. Släden stannar framför ett litet kapell,
uppfördt af trä, och nästan helt och hållet betäckt
med snö. Tsaren låter hemta presten, och vid det
bleka ljuset af en liten lampa försiggår kejsarens
vigsel med en brud, som icke medför annan hemgift än
hjertats och snillets skatter.»
Kapellet efterträddes snart af en träkyrka, och
då denna i sin tur blifvit gammal, lät kejsarinnan
Maria, Paul den förstes gemål, uppföra det nuvarande
templet, som invigdes 1835 och kostat lika mycket som
Kasanska kyrkan. Det inre öfverflödar af bildverk
och dyrbarheter. Det yttre är imponerande; fem blå
kupoler, den midtersta 260 fot hög, bilda tillsamman
en grupp som beherrskar omgifningen och som kan ses
ända från Kronstadt och Tsarskoje-Selo.
På vår illustration se vi hvardera af de nämda
kyrkorna, en bit af Newan till venster med
Amiralitetet och Isaksbron, till höger med ett hörn
af fästningen i förgrunden och i fonden Börsen,
belägen på öfversta spetsen af Ön Yasili-Ostroff,
det egentliga handelsqvarteret, vid hvars quai äfven
de svenska och finska båtarna lägga till.
Men innan vi uppsöka dem i och för vår återresa, vilja
vi först göra ett besök i Rysslands gamla hufvudstad,
ännu och för all framtid Rysslands hjertestad, Moskwa.
II.
»De gyllene kupolerna tillkännagifva på långt håll
Moskwa, men då det omgifvande landet är flackt
såsom hela Ryssland, kan man anlända till den stora
staden utan att hafva varse-blifvit dess ofantliga
utsträckning. Någon har med rätta sagt att Moskwa
snarare är en provins än en stad. I sjelfva verket
ser man der kojor, hus, palatser, en bazar liksom i
Orienten, kyrkor, offentliga anläggningar, vatten,
skogar och parker.»
Dessa rader, skrifna 1812 af madame de Stael, gifva
ännu i dag en ganska träffande bild af Rysslands
gamla hufvudstad. Man kan säga att aldrig någon stad
blifvit mera oregelbundet byggd än Moskwa. Icke en
enda af dess gator är rät; ofantliga byggnader stå
der stundom vid sidan af de anspråkslösaste hyddor;
kyrkor, enskilda hus och offentliga byggnader
förekomma der utan ordning om hvartannat, men
det hela vinner deraf ett egendomligt pittoreskt
behag. Gatorna gå ständigt i bugter och erbjuda
stundom förtjusande utsigter. Efter den stora branden
1812 är Moskwas arkitektur icke fullt så egendomlig
som den var fordom, ehuru den dock bevarat mycket
af sin forna fysionomi. Hvad man 1813 framför allt
åsyftade var att bygga, och bygga så fort som möjligt,
snarare än att genomföra en bestämd fastställd plan;
husen uppfördes ungefär med samma oregelbundenhet
och gatorna återuppstodo nästan lika krokiga som
tillförene. Helheten vann sålunda föga härvid, men
emellertid återuppbyggdes husen i en bättre smak;
trädgårdarna blefvo mera talrika, största delen
af taken gjordes af jernbleck och målades gröna,
vid större byggnader slösades med kolonnader, och de
som icke voro rika nog att följa det allmänna modet,
byggde sig åtminstone smakfullare små trähus. Moskwa
vann således hela behaget af en ny stad, allt under
bibehållande af äldre städers trefliga otvungenhet
och oregelbundenhet.
Den resande färdas gatan fram och stöter oförmodadt
på ett magnifikt palats, prunkande med korintiska
kolonner och ett skönt arbetadt jernstaket; omedelbart
derinvid står ett helt obetydligt litet hus, bostad
för en anspråkslös borgarefamilj. Vid sidan deraf
reser sig en liten kyrka med sina gröna kupoler
och förgyllda stjernor, derpå följer en rad af små
gulmålade trähus och återigen befinner man sig midt
för en af dessa kolossala byggnader, som tillhöra
någon kronans inrättning. En annan gång slingrar sig
vägen fram genom
en oändlighet af smågator, så att man kunde tro sig
midt i en liten landsortsstad, då med ens vägen når
upp till en stor plats, från hvilken utsigten öppnar
sig Öfver hela stadens ofantliga utsträckning. Så
långt Ögat når ser man en oändlighet af tak, sköna
trädgårdar och parker, både allmänna och enskilda,
samt kyrkor till ett antal af omkring 400 med dessa
färgade kupoler, som utgöra ett karakteristiskt drag
för Rysslands heliga stad. Man färdas åter utför och
anländer till midten af staden, till stränderna af
floden, som i tusen bugter synes med välbehag dröja
i tsarernas gamla hufvudstad och endast motvilligt
begifva sig dädan. Från Röda bron, som leder öfver
flodens öfre lopp, kan den ankommande resande redan
beundra Kreml, som höjer sig pittoreskt omgifven
af träd och gräsplaner. Byggnaderna tyckas liksom
inneslutna i en präktig ram, bildad af floden,
trädens grönska och Kremls snöhvita murar. Ivan
Velikis majestätiska torn, som reser sig öfver det
hela, bildar liksom en axel, omkring hvilken denna
beundransvärda massa hvälfver sig. Alla färger äro
ytterst lifliga, öfverallt ser man rödt, hvitt, grönt,
guld och silfver om hvartannat. Det stora palatset,
bygdt af kejsar Alexander, erbjuder i synnerhet en
ståtlig anblick midt i den massa af ålderdomliga små
byggnader, som utgöra denna stadsdel.
En blick på den nedersta och största af våra
afbildningar skall snart orientera läsaren med
afseende på det senast skildrade. Den något mindre
täflan näst ofvanför visar oss äfvenledes Kreml, men
på något större afstånd och med en niobågig stenbro
öfver Moskowafloden i förgrunden. Låtom oss nu stiga
upp till Kreml för att något mera i det enskilda taga
den gamla tsarborgen i betraktande.
Den ryska fornkunskapen kan icke lemna några
tillfredsställande upplysningar om hvarken borgens
första uppkomst eller namnets ursprung. I senare
hälften af trettonhundratalet blefvo de gamla
murarna af ekträ utbytta mot stenmurar, som länge
motstodo tartarerna och slutligen togos genom
förräderi. Då införandet af artilleriet gjort dessa
gamla murar vanmäktiga, lät Ivan den tredje i slutet
af fjortonhundratalet inkalla italienska byggmästare
för att uppföra nya befästningar af sten och gifva
dessa en större utsträckning än de gamla. De hafva
nu en omkrets af 7,280 fot och öppna sig genom fem
portar, af hvilka den förnämsta är Spasky (Helgeands)
porten. (Se illustrationen under hvalfvet öfverst
till höger, der denna port är afbildad jemte en del af
muren.) Tornet byggdes 1626 i götisk stil, och bildar
en motsättning mot de öfriga i italiensk. Denna port
är liksom Moskwas heliga triumfport. Ofvanför dess
hvalf finnes en bild af Yår Frälsare af Smolensk,
som hålles i stor helgd af alla rätttrogna. Man
blottar sitt hufvud, då man färdas genom denna port,
och äfven främlingen vill icke underlåta att foga sig
i detta allmänna bruk. Förbrytarne, som man fordom
afrättade utanför denna port, ställde sin sista
bön till Vår Frälsare af Smolensk; och samma port
såg äfven strelitzerna gå till döden på Peter den
stores bud. Den mest betydande näst efter Spasky är
Nikolsky (Nikolaus) porten. (Se bilden till venster
om bron.) Midt öfver dess hvalf ser man bilden af den
helige Nikolaus af Moschaisk, menedares skräck och
de be-drofvades tröstare. Genom denna port trängde
tartarerna under Tokhtamysch, polackarne under
Sigismund den tredje och fransmännen under Napoleon.
Bland Moskwas otaliga kyrkor är främst att märka.,
äfvenledes inom Kreml, den stora Uspenskoi (Marie
himmelsfärd) katedralen eller Patriarkal-kyrkan. (Se
teckningen till höger om bron.) Här krönas kejsarne
och här förrättade de gamla patriarkerna gudstjensten.
Yi hafva redan på afstånd bemärkt tornet Ivan
Yeliki (Johan den store), som genom sin höjd
beherrskar den gamla tsarborgens sammanhopade
massor. Yi vilja nu taga det något närmare i
betraktande. (Se illustrationen i hvalfvet öfverst
till venster.) Traditionen förlägger dess ursprung
till tidernas natt, men historien nöjer sig med att
omtala dess uppbyggande år 1600 under tsar Boris
Godunoff. Tornet består af fem våningar, af hvilka
fyra åttkantiga, den öfversta cylindrisk och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
