Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Georg von Döbelns monument vid Umeå. Rudolf Hjärne - Qvistrum. A. B. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
ligen öfvermannades att öfverlemna finska gränsen,
I hafven sedermera med ståndaktighet stridt för
moderlandets svenska jord. I, härvarande! aren dyrbara
qvarlefvor af den stolta finska nation och dess tappra
krigsfolk. Det är till eder jag bör och jag skall, med
upprördt hjerta, förkunna konungens, riksens ständers,
svenska folkets, svenska arméns, mina med-bröders,
min egen - det är allas uppriktiga tacksamhet.
Konungens nådiga välbehag, riksens ständers ömmande
välvilja, svenska folkets beundran, svenska arméns
vänskapsfulla högaktning, mina medbröders erkänsla,
min egen tillgifvenhet för eder, är det offer, som
åt eder helgas och af mig frambäres.
Finnar! Bröder! Edra bedrifter äro stora, och den
tacksamhet, jag å allas vägnar förkunnar eder, är
i lika förhållande. Till denna tolkning fordrades
en vältalares hela förmåga, - men jag är soldat -
soldat! - hvad stolt benämning, då jag har denna
titel af eder - för eder och med eder! Emottagen
tankens tysta språk välsignelsen tilldelas
moderlandet! På-minnen edra barn derom; vi skola från
slägte till slägte välsigna er, högakta er!
Ett ber jag eder. När I nalkens de ställen, der vi
besegrat våra fiender, och då Ni der sen den sandhög,
som betäcker våra stupade kamrater, gifven deras
stoft välsignelsens suck. De hafva dött hjeltar och
deras aska vårdas af ärans vålnader.
I kännen menniskohjertats mångfaldiga nycker, dess
anlag att hastigt välja föremål, som det tror sig
aldrig förgäta; men knappt äro några veckor förflutna,
förrän ostadigheten gjort ett annat val. Tiden
förändrar allt, med den glömmes; men det allt
försäkrar jag, och I skolen sjelfve finna det, att
krigsmanna samband, knutet vid strid, faror, blod och
död, upplöses aldrig. Således aren I och vi förvissade
om hvarandras kärlek; krigsmanna-broderskapet räcker
lefnadens tid-
Qvistrum.
(Efter en tafla af F. C. Kierschou.}
då ett upprördt hjertas okonstlade tankar, och Ni,
.svenska trupper! som vid detta sorgbundna tillfälle
aren närvarande, våren lefvande vittnen till svenska
moderlandets oinskränkta tacksamhet. Svenskar! våren
stolta att hafva sett dessa finska qvarlefvor! Minnens
dem, högakten dem! Sen deras aftynade kroppar, deras
bleka ansigten! De bära vedermälen af deras trogna,
änskönt fruktlösa bemödanden under förflutna år. Ack,
Ni finnar! när ni återkommen till fosterbygden,
så framfören svenska folkets tacksamhet till eder
nation! Yeten, att I åter-vänden med utslitna
kläder, afstympade eller genomskjutna lemmar; men
I medfören en rättskaffens’ krigsmannasjals synbara
prydnad. Fiender till svenska moderlandet kunnen I
aldrig blifva; derom är jag förvissad; men förblifven
i alla tider dess vänner! Skulle det nya herraväldets
makt hindra er önskan och er viljas utöfning, så låt
med hjertats och
längd, och den tacksamhet, jag er förkunnat och nu
förkunnar, har med detta vårt samband en oupplöslig
förening.
Finnar! Bröder! kunde mina ord beseglas med blodstårar
från mina ögon, skulle de strömma och hvarje droppe
försäkra eder om min vördnad, min vänskap!» -
På den plats, der v. Döbeln uttalade dessa afskedsord,
uppkastades kring medlet af 60-talet en hög sandkulle,
på hvars topp restes och högtidligen aftäcktes
det monument, som i tidskriften aftecknats och
gifvit oss anledning till föregående tillbakablick
och beskrifning. Monumentet, som stöder sig på en
fotställning af granit, är af brons och gjutet hos
herrar Bolinder. På framsidan ser man v. Döbelns
väl träffade porträttbild, det högburna hufvudet med
den öppna, frimodiga hjelteblicken och det djerfva,
trotsiga draget kring hans mun. Nedanför läses
följande inskrift:
1876.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
