Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De hemlösas hem. Anderson-Edenberg - Lurad. Gubben Noach
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af allt skulle falla i ögonen. Liksom de voro någonting att yfvas öfver! Nu har man
börjat anstränga sig för att bygga folkskolor. Äfven om de ingalunda få utseende
af palatser, visa de dock en omkastning i uppfattning af samhällskraf, hvilken är lika
glädjande som berömlig.
Sedan började man i viss mån göra fängelserna till skolor, för att återgifva åt samhället
medborgare, för hvilka samhället sjelft kanske utstakat villovägar. Det var bra! Nu
börjar man uppsöka samhällets olycksbarn i deras första förvillelser, innan de helt och
hållet försvunnit på afvägarne. Det är mycket bättre - det är framför allt mycket
menskligare!
Många svenske män - deras namn och minne vare evigt ärade! - hafva med betydliga
uppoffringar gått staten i förväg och grundat undervisnings- och uppfostringsanstalter,
hvilka skänkt åt samhället rättskaffens och utmärkta medlemmar. Bland sådana anstalter
vilja vi här redogöra för en, tillhörande deras klass, som äro ämnade att vara de
hemlösas hem, ämnade att taga vård om sådana, som redan i sin späda ålder stå
utkastade i rännstenen eller på landsvägen, ej känna något annat hemlif, än det de finna
på krogen eller i hållstugan, ej äga stödet af en faders ledande hand eller en moders
kärleksrika omvårdnad och ej veta om dagen hvar de skola sofva om natten. Om någonting af
hvad barmhertigheten gör kan kallas stort eller litet, så måste det vara - vi upprepa
det - ett stort verk att söka rädda sådana stackars olyckliga från den väg, som rakt
löper mot fängelset och förderfvet.
Det är nu fyra och tjugo år sedan en man i Kalmar, ekonomiedirektören M. G. Fröberg,
genom testamente förordnade, att, sedan andra uppgifna donationer blifvit efter hans och
hans hustrus död utbetalda, återstoden af qvarlåtenskapen skulle användas till fond för
en "inrättning för vanvårdade och vanartiga barns försörjning och uppfostran till
sedliga, nyttiga och arbetsamma menniskor". Hr Fröberg afled 1842, och två år derefter
utgjorde den af honom bestämda fonden 186,066 kronor.
"Lurad".
(Teckning af J. Simmler. Tillh. texten sid. 51.)
Den Fröbergska fonden och tanken föllo i goda förvaltarehänder. Grefve Carl Posse på
Björnö och häradshöfding J. J. Bergström egnade dem sin vård, och det tillskrifves i
främsta rummet den förstnämnde riddersmannen som förtjenst, att fonden så hastigt
förkofrades, att 1874 års bokslut visade en behållning af 698,438 kronor. Mellan åren
1847 och 1854 uppbyggdes för fondens räkning i närheten af Kalmar det ståtliga palats,
hvars utseende visas i motstående illustration. För sitt egentliga ändamål har denna
byggnad emellertid icke blifvit använd förr än på hösten 1874. Efter det de nyss nämnda
testamentsexekutörerna aflidit togs saken om hand af den bekante riksdagsmannen och
författaren Emil Key och borgmästaren A. H. Frick. Hr Key tog ock i arf sin svärfaders,
grefve Posses, varma intresse för den Fröbergska stiftelsen. För att vid dess ordnande
kunna tillgodogöra den erfarenhet, som i utlandet vid dylika inrättningar vunnits,
företog han en resa genom Europa, besökte alla de uppfostringsanstalter, hvarmed den
tillämnade Fröbergska kunde jemföras, och uppgjorde för denna ett reglemente, hvilket
1875 genomgått ett profår, som utfallit särdeles tillfredsställande.
Anstalten, som nu utgör ett hem för 34 värnlösa gossar och efter hand blir i tillfälle
att mottaga flera, förestås af folkskoleinspektören Oscar Åberg och hans fru. Den ledande
grundsatsen inom denna uppfostringsanstalt är, att hvarje barn bör utbildas till just
det, hvartill det af naturen fått anlag. Denna riktiga tanke vill anstalten genomföra
icke blott så länge gossarne inom viss ålder, från 10 till 17 år, der hafva sitt hem,
utan äfven sträcka sin skyddande vård och sin hjelpande hand åt dem utom densamma, när
omständigheterna sådant föranleda. Derigenom visar anstalten att den på allvar åtagit sig
föräldrapligter och en uppfostrares ansvar. - Då till anstalten hör omkring 40 tunnland
åkerjord sysselsättas gossarna om sommaren hufvudsakligen med jordbruk och
trädgårdsskötsel. Under vintern arbeta de i olika yrken, för hvilket ändamål vid
anstalten finnas: snickare, smed, skräddare, skomakare och träsnidare. Då gossarne nått
sjelfförsörjningens ålder och utveckling få de ingå i inrättningens verkstäder som
aflönade arbetare, eller ock skaffas åt dem lämpliga platser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
