Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På böljan. Albert Cederblad - Något om lås och nycklar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
116
Hur skönt att med de kära,
När soln går ned i glöd,
Få kärlek, kärlek svära
Och trohet intill död!
O, vore jag ... men tyst, se der
Står hon, som är mig dyr och kär!
Nej, jag vill vara hvad jag är!
Albert Cederblad.
Något om lås och nycklar.
Det torde vara öfverflödigt nämna, att osäkerhet till
egendom varit rådande allt ifrån urminnes tid. Man
fann sig således redan tidigt tvungen uttänka
medel till skydd deremot, och så uppkommo lås och
nycklar. Att redan för 4,000 år sedan ganska sinnrika
lås begagnats framgår deraf, att ett sådant af trä,
hvars ålder påtagligen bevisas genom en afbildning
på stora templet i Karnak, vid början af detta
århundrade, vid fransmännens intågande i Egypten,
påträffades bland ruinerna. Af detsamma kan man
finna, att
Arabiskt hänglås med nyekel.
låsens grundidé under fyratio århundraden
icke undergått någon synnerlig förändring, och
konstruktionen af detta lås befinnes ännu utgöra
grundformen för de flesta af nutidens sinnrika
uppfinningar i låsmekaniken; - kortligen, vår tids
polerade patentlås äro endast en tillämpning af de
principer, som ligga till grund för det gamla trälåset
från faraonernas land. Liknande lås användas dock än
i dag ej blott i Egypten och flerestädes i turkiska
riket, utan äfven på Färöarna-, ja, till och med på
vissa ställen inom vårt eget land.
Ett intressant prof på äldre låsar visar det här
atbildade arabiska hänglåset, hvilket är märkligt
såsom ett bevis på arabernas konstskicklighet
och mekaniska uppfinningsförmåga. Nyckeln hålles i
horisontal ställning och införes i låset vid öppningen
A; dess med A betecknade spets är äfven den del,
som först insattes. En jernten är placerad bakom den
yttre plattan, och då nyckeln sättes i låset intränger
denna ten så långt i nyckelaxet, som till B; nyckeln
föres derefter uppåt, tills den slutligen skjutes
öfver den fyrkantiga knapp, som betecknats med C. Nu
utöfvas här ett tryck på några inuti låset befintliga
fjedrar, hvilkas ändar äro synliga vid B och
D; den Öfre låshaken upplyftes och den krokiga kolfven
dragés ut från sin slida. Som man af teckningen finner
är denna nyckel af en så egendomlig form, att, om man
finge se den utan att förut veta dess bestämmelse,
man näppeligen skulle kunna sluta dertill.
Arkeologen Syer Cuming har på ett förträffligt
sätt illustrerat nycklarnes historia. Efter att
hafva omnämnt de primitiva trälåsen och nycklarne
dertill i det gamla Egypten beskrifver han dess
jernnycklar och lemnar afbildningar af exemplar från
Thebe samt framhåller det intressanta faktum, att
nära nog liknande nycklar hafva anträffats i vestra
Afrika. Efter ett kort redogörande för grekernas
nycklar vänder han
Nycklar från medeltiden.
uppmärksamheten till de romerska, och gifver en
noggrann beskrifning på fasta och hängande lås, på
tandade, borrade och genombrutna nycklar och på de
nästan i otalighet omvexlande vredena. Några nycklar
från forntiden voro icke större, än att de af damerna
kunde bäras såsom prydnad på fingerrin-garne-, andra
deremot voro riktiga jättar emot våra och måtte icke
varit särdeles lätta att handtera, enär de buros på
skuldran, såsom skördemännen bära sina liar.
Äfven under medeltiden nedlades å låstillverkningen
mycken konstnärlighet, så väl i sjelfva mekaniken,
som i nyckelns och låsens yttre prydlighet. Låsarne,
till hvilka materialet genom styckning, klyfning,
böjning och filning gafs prydliga former, under
det ytan genom etsning och ciselering - någon gång
genom inläggningar - smyckades, erhöllo städse en
karakter af konstrikhet, hvaraf vi finna prof äfven
hos oss å äldre kyrkor, chorgrlndar, grafhvalf etc.,
och af sådana finnas mångfaldiga exemplar förvarade
i Hammers museum i Stockholm. I nyare tid uppkommo
de vackra konst-och säkerhetslås, af hvilka man på
verldsutställningarne sett så intressanta prof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
