Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En korallö i Stilla hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
terna knappast under en linie. I sitt inre är den
genom på längden gående, muskelrika skiljeväggar
afdelad i vanligen sex sjelfständiga rum, inom hvilka
inelfvorna ligga. Man kallar dessa djur äfven för
koralldjur, ty det är dessa antho-zoer, som i sin
mjuka kropp dana de utsökt praktfulla bildningar,
hvilka kallas koraller och äro ibland de prydligaste
naturalster våra museer förvara. Det är dock att
märka, att icke alla anthozoer äro korallbildande,
utan förblifva hela sitt lif utan afsöndring af några
fasta delar. När djuren lefva ser man ej mycket till
dessa hvita eller röda korallbildningar, alldenstund
koralldjurens mjuka kroppsmassa öfvertäcker och
omsluter dem. Ty korallen bildas så småningom inom de
mjuka kroppsdelarne och genom dessas lifsverksamhet
på ett sätt, som kan jemföras med det, hvarpå i vår
egen och de högre djurens kropp, benstommen eller
benranglet utvecklas, och man skulle kunna säga, att
denna korallmassa är antho-zoernas benstomme eller
skelett. Nu äro koralldjuren så egendomligt danade,
att de sällan lefva hvart djur afskildt för sig, utan
att de merendels äro med hvarandra sammanvuxna och
förenade, djur invid djur i tusental på en gemensam
1. Strandref, hvilka likt en smal remsa
följa utefter kusten af en vanligen klippig ö.
2. Barrier-ref, hvilka ligga på något afstånd från
kusten och skiljas från den omkretsade ön genom en
temligen bred vattengördel, en lagun eller hamn,
hvilken förliknats vid löp-grafven kring ett fäste.
3. Ringref eller atoller *), en ring af
korallkalk och lefvande korallstockar, inneslutande
ett lugnt bäcken af hafs-vatten, samt vanligen med
en eller flere Öppningar eller gått En sådan är den,
som vidfogade teckning visar från Paumotu-gruppen.
Dessa olika slags korallref stå till hvarandra i
ett visst inbördes sammanhang eller de kunna, med
andra ord, förklaras ur hvarandra. Det är nämligen
så, att den rörlighet, som visar sig hos de rastlösa
hafsvågorna och i det djurlif dessa bära i sitt sköte,
liksom meddelat sig åt det, som vi nordbor vant
oss att betrakta som det orubbligaste och säkraste
på jorden, hafsbottnen och det derpå h vilande
landet. Yid vissa af korallöarna är nämligen bottnen
och till följe deraf landet inbegripet antingen i en
långsamt gående sjunkning eller ock
Korallö i Paumotu-gruppen.
stam likt blommorna på ett träd. Stammen genomdrages
af näringskanaler eller rör, hvilka utmynna i djuren,
så att den föda ett enda djur inhemtar, sedan den
blifvit förvandlad till näringssaft, genom kanalen
sprides ut^i stammen och således kommer hela samhället
till godo. De sålunda sammansatta koralldjurens fasta
bildningar uppnå i de varma hafven ansenlig storlek
och äga betydlig rikedom på former. De resa sig från
bottnen likt stora gr eniga träd, likt spetsiga,
mångtaggiga götiska torn, de utbreda sig i väldiga,
halfklot-formiga domer, de vidga sig som bägare
eller breda blad, de uppbäras likt svampar på en smal
fot. I sjelfva vattenbrynet, der vågsvallet rasar som
häftigast, trifvas de som bäst, och följden deraf
blir det man kallar korallref. Vissa kalk-haltiga
hafsväxter eller alger, Nulliporer o. d. bidraga
äfven, fast i mindre mån, till bildandet af dessa
ref. Korallrefven äro af tre olika slag.
*) Atoll, det maldiviska namnet på sådana ringref.
i en lika långsam höjning. Båda rörelserna försiggå
vanligen ytterst sakta och först efter långvarig
iakttagelse kan man märka dem. Tänka vi oss nu ett
strandref med den omslutna ön stadt uti sjunkning,
vidgar sig så småningon afståndet mellan stranden
och refvet och vi få ett Barrierref. Vid fortsatt
sänkning aftager det inneslutna landets omfång allt
mera, under det att korallringen fortfar att tillväxa
på sin gamla plats, och slutligen sjunker den sista
återstoden af landet under hafsytan och atollen,
eller rättare atollens grund är färdig.
Koralldjuren kunna ej lefva under ett visst djup,
20 famnar, och när de med bottnens sänkningsrörelse
nått det djupet, bortdö de följaktligen och i stället
tillväxa de i de Öfre delarne. Uppåt och utåt vidga
och stärka de refvet, stödda på sina föregångares
fasta grund. Det är tydligt, att i samma mån som
sänkningen fortgår, ökas djupet, då vattenspegeln
hvarken stiger eller faller, och i samma mån tilltager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
