Svenska Familj-Journalen / Band 15, årgång 1876 / 324 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folksagans vandringar. Skrift, som vunnit första priset i Svenska Familj-Journalens pristäflan 1876 - Fåglar som bygga i vatten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Älska du mig, jag finns öfverallt,
Min boning är fjärran och när!
Jag gnistrar i rimfrost, när det är kallt,
I sommarens solsken jag är.

Som doftande ros jag blommar vän
I skogarnas gömdaste vrå.
Som bäckarnas källsprång jag skyndar hän,
Men dröjer hos dig ändå.

Som ett rodnande bär vid vägen står
Och läskar din törstande mun,
Jag finnes, om du min närhet förstår,
På hvarje ställe och stund.

Lyssna då till min tonande röst
I vindens som svalornas sång!
Ja, lyssna dertill i din vår, i din höst –
den ljuder: "Det var en gång." –

-

Fåglar som bygga i vatten.

Sväfvande äro en mängd uppgifter om konstfärdigheten hos vissa fåglar, då de bygga sina nästen i vatten. Dikten har trädt i sanningens ställe, och dock är den sednare här, såsom ofta är fallet, långt mera anslående, än de sagor, som man låtit intaga hennes plats.

En af fåglarne i våra vattendrag, Sumphönan, väcker
särskild uppmärksamhet genom formen och prydligheten
hos dess bo, hvilket hon bygger än på vattendragens
stränder, än på deras yta, I förra fallet har det
ofta ofvan sig en liten löfsal af vass, hvars vajande
blad bilda ett litet vackert grönskande hvalf öfver
redet. I sednare fallet ligger det flytande på ytan
af något vatten och är nästan helt och hållet gömdt
bakom en omhägnad af ung vass. En egendomlighet, som
man icke träffar hos något annat fågelbo, är, att från
öppningen och ned till vattnet leder en sluttning af
tilltrampad vass, på hvilken honan kan stiga upp i
sitt näste, när hon kommer simmande till detsamma.

I gamla naturhistoriska arbeten har man ofta upprepat, att Rörsångaren fäste sitt af sammanflätade grässtrån byggda bo vid säfven, liksom en förankrad flotte, och att den näpna
vaggan, full af ungar, höjde eller sänkte sig utefter de
vassstrån, som tjenade att qvarhålla boet.


Kungsfiskaren och hans flytande bo i vatten.

Verkliga förhållandet är, att rörsångarens bo väl visar en
mycket sinnrik byggnad, men detta är också allt: det är gjordt
af sammanflätade grässtrån och är nästan alltid fästadt nära
toppen af trenne säfstrån, och den lilla honan kläcker i trygghet
ut sina ägg i detsamma. Hennes läger kan hvarken höja eller
sänka sig på de tre strån, som boet sammanhåller; och om det
än kunde glida upp och ned, skulle det dock icke kunna flyta.

De gamle författarne, både skalderna och
historieskrifvarne, hafva ofta prisat andra flytande
fågelbon, t. ex. Isfågelns eller Kungsfiskarens, som
tumlade om bland vågorna och åt dem anförtrodde sitt
bo och sina ungar. I sina vackra fabler berättade
de, att stormarnes fågel byggde detta bo mot
sjustjernornas nedgång. Då upphörde vågornas
brus och vindarne tystnade, på det att Guds verk
skulle kunna fullbordas på ett lungt haf. Dessa
voro de vackra dagar, som ofta inträffa i östern
mot vintersolståndet, och hvilka sjömännen kallade
»Alcyons dagar».

»Dessa bon äro beundransvärda», säger Plinius, »de
hafva formen af ett klot och likna stora svampar. Man
kan icke sönderdela dem med jern, men ett kraftfullt
slag krossar dem». Plutarchus trodde att de endast
bestodo af sammanflätade fiskben. Men det tyckes,
som om denne forskare hade tagit sjöborreskalen, som
vågorna ofta kasta upp på stränderna, för Alcyon-bon.

Om det ock nu är väl bekant, att forntidens alcyon, som icke, är någon annan än vår isfågel, icke har något näste, som flyter i det lugna hafvet, hafva dock
de ifriga ornitologer, som studera lefnadssättet hos
vattenfåglarna, upptäckt några arter, hvilkas märkvärdiga bon
öfverträffa till och med dem, som omtalas i den berömda myten.

Detta är förhållandet med Smådoppingen, som ligger ut
sin afkomma på ett slags flotte, bestående af en mängd tjocka,
fast förenade stjelkar af vattenväxter. Emedan dessa innehålla
en betydlig mängd luft i sina stora och talrika celler och
dessutom genom sin förruttnelse frigöra åtskilliga gaser, göra dessa
luftformiga fluida, som hållas bundna af växterna, boet lättare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>