Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det bästa af allt. Berättelse af Frans Hedberg. (Forts. och slut fr. föreg. häfte, sid. 192.) - Allmännyttigt - Huru man bör behandla genom fukt skadad spanmål - Fläck-kulor - Logogryf. Th. - Bokstafsgåta. K. E. - Stafningsgåta - Uttydningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
’Det är alltsammans som jag inte hunnit spela
upp’, skref han vidare, ’och kan det hjelpa pojken
fram i verlden, så blir det ändå välsignelse med
syndpenningarne.’ På det sättet fick jag komma in
på teknologiska institutet, och derför välsignar
jag farbror Jakob, som var mera olycklig än han var
stygg! Och nu har jag talat!»
w Och nu dricka vi ett glas för berättaren och för
historien!» uppmanade Krön, i det han ringde med
glaset mot buteljen.
w Nej, det kan vara detsamma!’» svarade Hult
leende, »vi dricka i stället för arbetet och
uppoffringen, som äro det lästa af allt!»
i
Huru man bör behandla genom fukt skadadQ spanmål.
Som bekant är, råkar fuktig spanmål lätt i
jäsningstillstånd, blifver möglig och ruttnar. Denna
olägenhet kan man afhjelpa genom att blanda
spacmålen med pulveriseradt kol. Efter två eller tre
veckor kan man med en sädesrensningsmaskin aflägsna
kolet. Detta behandlingssätt bör användas vid måttlig
temperatur. Derigenom försvinner mögellukten nästan
fullständigt. För att torka säd, som blifvit inbergad
i fuktigt tillstånd, ställer man korgar med psläckt
kalk på temligen lika afstånd från hvarandra bland
den till torkning utbredda säden. Korgarna böra
lätt öfvertäckas med papper. Genom den osläckta
kalkens egenskap att uppsuga fuktighet framkallas
torkningsprocessen och fortgår ganska hastigt,
i synnerhet vid torr luft, då den naturligtvis
äfven blifver fullkomligare. För 60 lisp. spanmål
behöfves omkring P/4 kubikfot osläckt kalk, som efter
spanmålens torkning sönderfaller till pulver och kan
användas till andra ändamål.
Fläck-kulor. För att uttaga fläckar af oljefärg,
vagnssmörja, tjära, flott och andra feta ämnen,
gör man kulor af följande beståndsdelar: 60
gram hvit kokostvål och 15 gram pottaska, hvilka
ämneri, fint sönderdelade, blandas med 20 gram
terpentinspiritus och något vatten, som man efter
behag kan parfymera. Af denna deg bildar man kulor,
hvilka sedan torkas på ett måttligt varmt ställe,
hvarefter de kunna begagnas.
\m du känner mig rätt ’Ochjbegriper det sätt
Uppå hvilket handteras jag bör,
Kan ett nöje du få,
Och till tjenst kan jag stå
Ty det oklara klart jag dig gör.
Jag en reskamrat kär
För turisten ju är,
Som ej gerna mig undvara kan.
Och det dimhöljda, grå,
Som hans blick ej kan nå,
Genom mig han förklaradt ju fann.
Och för forskarens själ
Är jag ofta, jemväl,
I det nattliga arbetets stund
En den säkraste tröst,
Fast jag ej äger röst,
Ej af lärdom det ringaste pund.
Utaf typer jag blott
Halfva dussinet fått -
"Det kan icke till mycket förslå" -
Jo, vänd om dem så nätt
På mångfaldiga sätt,
Får du se hvad jag dock kan förmå.
För det första jag ger Hvad du här för dig ser I
.Journalen, med trycksvärta på; Och se’n äfven här
finns Namn för konung och prins, I historien du läsa
det må; För en konung i skog Tror jag ock att du nog
Kan hos mig finna namnet han bär;
Och hans hållning alltjemt
Jag dig säger, bestämdt,
Hur den alltid har varit och är;
Hvad du är, om du blott
Är förnöjd med din lott,
Fast du ej några aktier har
Uti bolag och bank,
Du kan aldrig bli’ pank:
Kapitalet ovanskligt står qvar;
Hvad den snikne man ser
Efter mera och mer,
Utan ro hvarken natt eller dag;
Hvad som plöjer på våg,
Och som lastad du såg
Uti hamn, i det verksamma lag;
En som drager sitt lass,
Fastän aldrig till pass
För sin buse med piska i hand;
Hvad som hufvud bry gör,
För att just som sig bör
Med dess styrande rätt gå i land;
Hvaråt ynglingens håg
Aldrig oafvänd låg,
I hans hufvud det myror har satt;
Men hvad gerna han såg
Och så glad i sin håg
Gick, med vingade steg, att få fatt;
Sist ett nutidens ting,
Som hörs vida omkring,
Blott ett onyttigt påhitt det är.
Men jag nu talat ut,
Om du följt mig till slut,
Har du reda på namnet jag bär.
Th.
Bokstafsgåta.
Följande bokstäfver och stafvelser bilda, om de rätt
sammansättas, elfva ord, hvilkas begynnelsebokstäver
beteckna namnet på en framstående mästare i den konst,
som ordens slutbokstäfver utmärka:
tu, ha, l, it, ub, o, b, i, n, tce, rå, l, d, vi,
aa, la, st, rg, h, g, au, d, skj, äg, u, ej, ta, der,
ner, i, ke.
Orden beteckma:
1. Någon, som man endast om vintern använder. 2
En af Westindiens största öar. 3. En nära
slägting. 4. Något som ibland kan vara mycket
vardt. 5. Ett isynnerhet i England omtyckt spel. 6. En
af Schweiz kantoner. 7. Något, som alltid finns hos
ett bildadt samhälle. 8. En del af dygnet, 9. Hvad
jägare göra. 10. En sjöfågel. 11. Ett landskap
i Sverige. K. E.
Om du med ö mig skrifver, En fågelart jag blifver;
Men skrifves jag med a, Blir jag en menniska.
Lösning af Rebusen i föregående häfte, sid. 192:
Man tvålar till en och annan emellanåt allt efter
som det passar sig.
Lösning af Charaden n:o 1: Trampvagn; n:o 2: Slöseri;
11:0 8: Armbåge.
Lösning af Bokstafsgåtan i föregående häfte,
sid. 192: Göteborg och Dalsland. Orden äro:
1. Gotland. 2. ödla. 3. Tal 4. Ems. 5. Bull
6. Onega. 7. Rån 8. Gotthard.
Lösning af Gåtano i föregående häfte, sid. 192:
Majstång.
Lösning af Korsgåtan
B
-Ä E
föregående häfte, sid. 192:
L BÄR
N OR
M A N A N
S M A
N
N
Stockholm, C. E. Gernandts Boktryckeri, 1877.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
