Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barns uppfostran genom barn. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
hela lif och personlighet, att jag ett ögonblick
nästan trodde, att han ville skämta med mig.
Han märkte icke min förvåning, utan fortsatte:
»Efter hvad jag kan minnas, var jag tio eller tolf år
gammal. Mina föräldrar bodde då derborta, der du ser
klockstapeln. Der är en stentrappa, liknande den här;
jag skall sedan visa dig den. Nu hade jag en morgon
blifvit gripen på bar gerning, ty när min mor skulle
grädda brödet för veckan, såg hon, att jag hade skurit
en bit ur en af de finaste kakorna.
visa mig. Under hela den första lästimmen förföljde
mig minnet af sylten; den var ju så klar och vacker
och borde smaka alldeles utomordentligt godt. För
mig var sylt en riktig läckerhet. Mina föräldrar voro
fattiga och hade icke råd att hafva sådana rara saker
på bordet. Jag sökte att förjaga tanken på sylten,
som redan började framträda i form af en ganska
stark frestelse. Men om jag blundade med ögonen, så
såg jag ändå den lilla, slipade glasburken med sitt
lockande innehåll, och det vattnades mig i munnen. Yår
förmiddagsläsning, som varade
"Tag fast sylttjufven!
(Teckning- af Théophile
Jag ljög, för att ursäkta mig. Min far straffade mig
strängt, och min mor grät, utan att våga fälla några
förböner för mig; och straffet var väl förtjent. I
denna stund af skam och blygsel gjorde jag alla
möjliga goda föresatser. Jag ville verkligen förbättra
mig, något som dock ej hindrade, att jag som vanligt
åter dukade under vid första frestelse. När jag samma
dag kom till skolan, hade en af mina kamrater med
sig i sin korg en liten burk med sylt, som han hade
den oförsigtigheten att
frän klockan nio till tolf, afbröts klockan half elfva
genom några minuters rast. När de andra gossarna
spridde sig åt alla håll för att springa och leka,
stannade jag strax utanför skolan och sträckte in
hufvudet genom det öppna fönstret, för att se om
någon var qvar derinne; men skolmästaren sjelf hade
gått upp till sig på en stund. Jag sköt under häftig
hjertklappning upp dörren, sägande till mig sjelf,
att jag icke borde gå in. Men jag inträdde ändå med
smygande steg och
v, Familj-Jcmrn. 1877.
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
