Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apsarasa - Leschots diamantborr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
stämmelse med den föreställningen, att gazellen har
de ljufvasté och vackraste ögon i verlden.
Det hinduiska presterskapet - brahminerna - söker
efterlikna de gudars förhållanden, om hvilka den
af dem predikade läran handlar. Så hålla de i sina
tempel skaror af unga flickor, hvilka der hafva samma
pligter mot afgudabelätena, som apsara-sorna hafva
i himmelen. På sanskritspråket kallas de devadasi
och på tamulspråket tevadial. I Europa känner man
dem knappast under annat namn än laja-derer, som
kommer af portugisiska ordet lal-hadeira och betyder
dansöser. De äro alla landets barn och af sina
föräldrar offrade till denna tempeltjenst. Hvarje
hindu, af hvad samhällsställning han vara må, har
rättighet att offra en dotter till detta glädjelösa
lif. Endast en klass, linne v äf-varnas, pålägger
lagen detta som en skyldighet.
Ända från deras spädaste ålder »helgas dessa flickor
åt Gud», allt i öfverensstämmelse med vissa noggranna
föreskrifter och ceremonier, hvilka utgöra symbolen af
den af-stängdhet ifrån verlden, hvartill dessa arma
varelser dömmas. De mottagas tidigt af presterna,
som gifva dem inom templens hägnad en klosterlik
uppfostran, under tillsyn af en ålderstigen bajader,
hvilken lär dem
läsa, dansa och sjunga. De hafva till åliggande att
städa templen och att dansa framför afgudabilderna
under offertimmarna samt vid större religiösa
eller borgerliga ceremonier. De äga ingenting,
ty deras kläder och smycken tillhöra det tempel,
der de äro anställda, och giftermål är dem
förbjudet. Dessa bajaderer få icke förblandas med
de offentliga danserskor, hvilka ofta uppträda
på gatorna i de indiska städerna vid musik af
stränginstrumenter. Sådana danserskor kallas på
landets språk ram-djewy, af hvilka rika infödingar,
nabober och ra-jahs, hålla talrika trupper, hvilka
måste dansa vid alla möjliga högtidligheter och ofta
äfven åtfölja sina herrar på resor, då dessa vilja
uppträda i all sin österländska glans.
Den för europeiska ögon o-vanliga illustration,
som tillhör denna uppsats, framställer en
ligen sjelfva Rhemba, buren af en fantastisk
kamel. Apsara-sa är bevingad och till hälften sittande
i en pa-lankin (ostindisk bärstol). Hon spelar på
ett instrument, liknande en vanlig harpa. Kamelen
är sammansatt af apsaras-, kin-naras- (himmelska
danserskor) och djurfigurer. Det är, som man finner,
en af någon indisk artist skapad fantasibild, hvartill
många motstycken finnas i hinduernas heliga urkunder.
Apsarasa.
(Efter en hinduisk teckning.)
l ill de mest storartade företag, som
ingeniörvetenskapen hittills förmått åstadkomma,
hör tunneln genom Mont Genis.
Hvar och en känner till Kannibals och Napoleons tåg
öfver Alperna, och dessa begge historiska händelser
hafva med rätta blifvit ansedda som ovanliga prof på
menskligt skarpsinne och viljekraft. I senare tider
har förbindelsen mellan Frank-
rike och Italien öfver Mont Genis hållits temligen
regelbunden, så vida vädret varit sådant, att man
kunnat komma öfver berget. Men ganska ofta hafva
snöfall, köld och storm gjort det farligt, och mången
gång alldeles omöjligt, för en resande att fullfölja
färden.
Denna svårighet, som blef så mycket kännbarare,
ju mera trafiken ökades, framkallade förslaget,
att man skulle gå igenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
