Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett fosterländskt Bildergalleri. LXIV. General-amiralen Henrik af Trolle. H. af Trolle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
Nu var Trolle på sin rätta plats. Armens
flotta, som till följd af partistriderna och
af brist på medel åter varit nära att förfalla,
erhöll genom sin nye chefs outtröttliga nit och
omsorger ny lyftning. Han yrkade och genomdref,
att skärgårdsflottans bemanning skulle särskildt
ifrån barndomen uppfödas och inöfvas för sitt yrke,
den enda rätta utvägen att bilda dugligt folk
för skärgårdskriget, och han uppgjorde lämpliga
förslag till vapnets organisation. Galerflottan,
skild ifrån armens flotta, förenades med denna till
en gemensam kår. Men den vigtigaste förbättringen,
han med afseende på vapnets förkofran vidtog, var
att införa kanonslupen bland fartygsmaterielen. Den
odödlige Chapman tillkommer, bland så mycket annat,
äfven äran af att hafva konstruerat kanonsluparna,
I anseende till äldre och senare byggda skepps
storlek, konstruktion och be-styckning hade man
i Sverige en örlogsflotta af högst skiljaktig
beskaffenhet. En deputation nedsattes för ordnandet af
fartygscerterna, äfvensom en kommitté, hvilken hade
i uppdrag att föreslå de certer fartyg, som borde
ingå i den örlogsflotta, konungen hade för afsigt att
nybygga. Generalmajor Trolle, som var uppammad vid
örlogsflottan och som tagit en så verksam del i armens
flottas danande, ingaf en plan till örlogsflottans
nyskapande, hvilken vann konungens bifall. Att
verkställa denna plan var ingen närmare till, än den
som uppgjort densamma. I en enda mans hand borde all
makt, allt ansvar vara samladt, för att ett företag
af denna beskaffenhet med odelad kraft skulle kunna
lyckligt fullbordas. Konungen gaf befallning om
inrättande ai general-amirals-embetet vid
örlogsflottan. TroUe blef detta embetes förste
innehafvare.
Den instruktion, som för general-amiralen utfärdades,
innehöll Hufvudsakligen, att han ensam skulle vara
kongl. maj:t ansvarig för örlogsflottans bestånd
och förkofran, så i afseende till materielen, som
personalen, jemte hushållningen i fred som krig.
"Detta sätt", säger Gyllengranat i sin
Sjökrigshistoria, "att tillförordna en general-amiral,
då flottans angelägenheter icke så bedrefvos som de
borde, liknar romarnas utväljande af en diktator,
då republiken ansågs sväfva i fara. General-amiralen
fick väl icke så oinskränkt myndighet, som den
romerske diktatorn, dock fick han tillräcklig för
att, så framt han eljest ägde skickligheten, kunna
för flottan åstadkomma alla de fördelar, som den
omtänksamme konungen åsyftade. Trolle var också en
man, utrustad med alla erforderliga egenskaper för en
så svår befattning, men han fick icke skörda frukterna
af sina bemödanden, hans lifstid blef beklagligtvis
dertill allt för kort." Mannen, som gaf, och mannen,
som emottog detta svåra uppdrag, förstodo hvarandra
väl. Snillekonungens val adlade emot-tagaren, hedrade
gifvaren, gagnade fosterlandet.
Aret efter Trolles utnämning till general-amiral
erhöll Chapman öfverinseendet vid skeppsvarfvet i
Karlskrona öfver skeppsbyggnadsdetaljen samt från
1782 äfven öfver tackling och armering. Under dessa
båda år gingo i sjön två 60-kanonskepp t samt en
40-kanonfregatt, allt efter Chapmans ritningar. "Med
en planmessighet, som ej kan öfverträffas, med en
skyndsamhet, som saknar motstycke", bedrefvos skepps-L
byggnadsarbetena under de tre nu följande åren. Trenne
linieskepp och trenne fregatter gingo hvarje år i sjön
och med mellantider af exempellös korthet. Trolle
och Chapman lifVa-des båda af samma anda: fast
och oföränderlig önskan att gagna fosterlandet,
genom att med hela makten af deras kraft i vilja,
af deras förmåga i utförandet verka för dettas värn
genom ett starkt sjöförsvar.- Och att hyar-deras kraft
var stor, hvarderas förmåga hög, detta är äfven för
nutiden bekant. Ett bevis på den öf-vensstämmelse i
åsigter, den enighet och förtroliga samverkan, som
rådde emellan dessa båda ovanliga män, lemna följande
uttryck, här återgifna ur en breflapp, funnen bland
Chapmans efterlemnade papper: "Var så god", så lyda
de, "och skicka mig i dag följande uppgifter på Ditt
nu projekterade 60 ca-nonskiepp, jag behöfver dem till
det opus, jag ämnar ge fram nästa session, de skola
bli så explicerade, att Du skall bli nöjd dermed,
hoppas jag, och äfven med hela
Henrik af Trolle,
mitt opus."
Efter att hafva nämnt, hvilka uppgifter som önskas,
fortsätter Trolle: "alla designationer för timren
af Skieppens sidor, in summa proportionerna af
de hufvuddelar, som böra caracterisera Skieppets
egenskaper då man vill beställa sig ett sådant Skiepp,
på sätt som en cert-deputation vulguairement brukar
giöra."
Han slutar med orden: "Yi ska segra och Du ensamt
bör ha hedern, derpå går mitt arbete ut. Må väl."
Och inom kort ägde riket en flotta af nybyggda 15
linieskepp och 10 fregatter, alla efter Chapmans
ritningar. Det var en flotta, som med heder kunde
föra den tretungade flaggan i strid, ty Chapmans
skepp voro mästerverk.
Men en handling af mera enskild natur skulle ännu
mera öka den vördnad och kärlek, som general-amiral
Trolle i så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
