Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppet The Bounty. En skildring ur sjöväsendets häfder af G. C. Witt. (Forts. fr. sid. 235.) - Göteborgs Nya Teater. Birger Schöldström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föda den alltjemnt stigande folkmängden (som tjugofem
år efter John Adams död uppgick till etthundraåttio
personer), dragit försorg om nya tillflyktsorter,
dels på Otahiti, dels på Norfolkön,
för dem, som funnit sig nödsakade att utflytta. Äfven
i år har en engelsk örlogsman besökt det lilla
samhället, som fortfarande blomstrar och njuter en
lycklig tillvaro.
som för ej mycket öfver fyrtio år sedan nedför Göta
elf kom till den blomstrande handelsstaden vid dess
nedersta lopp och *gick i land vid Lilla bommen, såg
i fonden af det perspektiv, som i riktning mot söder
bildas af Östra hamngatan, en stor byggnad. Det
var Kungsporten - eller Gamle port, såsom den
vanligen kallades. Det var en öfverlefva af Göteborgs
befästningar och bestod ej af en vanlig inkörsport,
utan en i 1600-talets stil uppförd byggnad, hög
Teater*.
Gamle port nedrefs under åren 1836-39. Men äfven, om
man nu, från elfven räknadt, kommer Östra hamngatan
framåt, varsnar man en väldig byggnad afteckna sina
konturer mot luften. Men Mars och Mercurius herrska
ej mera der-, det är Thalia, Melpomene och Euterpe
samt deras systrar, hvilka der svinga sina rosenprydda
spiror: det är Göteborgs Nya teater, som der, mellan
Kungsträdgårdens trädgrupper och midt framför Molins
grupp: »Bältespännarna", reser sina murar.
Nya Teatern i Göteborg.
(Teckning af C. S. Hallbeck.
som ett bra trevåningshus och stående i förbindelse
med två lägre utbyggnader eller flyglar. Gamle port
hade ej endast ett präktigt, rymligt porthvalf, utan
äfven boningsrum-, i öfra våningen var häkte. Högra
flygeln var högvakt för Göta artilleriregemente. Äfven
drefs köpenskap inom Gamle port, i det arrestanterna
tillätos att till den trafikerande allmänheten utbjuda
och sälja af dem förfärdigade smärre slöjdalster,
leksaker och dylikt. Mars och Mercurius voro således
platsens beskyddare. Bakom Gamle Port, å andra sidan
om den ännu befintliga Yallgrafven, såg det temligen
ruskigt ut; ännu mera bakom befann sig dock redan,
från 1823, Nya allén, detta verk, som hugfäst
j assessor Kalls, kommerseråden Wijks och Ekmans
samt fröhandlaren Söderbergs namn för alla tider i
Göteborgs medborgerliga annaler, detta kommendörsband
i Vasaordens, de fred-
j liga idrotternas belöningsdekorations, färg,
hvilket är en af den stolta Göta-elf-drottningens
skönaste smycken.
Från den gamla teatern vid Sillgatan hade Thalia
redan på 1830-talet flyttat in i den för sin
tid rätt ståtliga och mycket rymliga teater, som
handlanden Segerlind byggt vid Södra hamngatan;
men länge hade man kännt behofvet af en det allt
mera i rikedom och konstkärlek växande Göteborg
fullt värdig skådebana. På 1850-talet bildades ett
bolag för uppförandet af en ny teater i Göteborg,
och en direktion nedsattes att hafva uppsigt öfver
arbetena dermed.
Åt arkitekten Malmberg uppdrogs att utföra alla
ritningarna till den nya teatern, byggmästarna Kreuger
och Heres ledde byggandet (grunden lades 1856),
bildhuggaren C. Ahlborn nedlade hela sin bekanta
smak och konstfärdighet vid den inre orneringen och
vid den verldsberömda Gropius’ska ateliern i Berlin
beställdes dekorationer. Den 15:de September 1859 stod
det nya Thalia-templet färdigt att öppna sina portar
för den konstälskande allmänheten. Invigningen hade
lagts i var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
