Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En karolins berättelser om sina öden. Ur efterlemnade anteckningar af A. M. Dahlberg. V. Knölpåkstrid. - Flykt. - En skälm. - Ny fångenskap - I civilisationens namn. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-268-
vi ursäktade oss med, att vi intet hade, men han invände, att honom vore ej obekant, det sådana herrar, som taga sig slik resa före, aldrig voro utan dukater insydda i kläderna, och dem behöfde vi intet spara för vår frihet, som nu stode i hans händer, och vi kunde lätt få det ersatt, när vi kommo hem till Sverge. Vi sade först att vi intet ägde utan det vi visat honom, hvilket vi lade tillsammans och gåfvo honom tre och en half rubel, hvarmed han utlät sig vara nöjd och sade sig vilja fara öfver till Iwanosora och betala hvad han hade, men om han blef qvarhållen, rådde han ej derför.
I civilisationens namn.
Engelsmännens välde i södra delen af Asien, som
omfattar, oberäknadt flera betydliga ögrupper,
de båda stora halföarna på ömse sidor om Bengaliska
viken, i hvilken den af landets befolkning såsom helig
ansedda floden Ganges uttömmer sin från Himalaya
hvälfvande vattenmassa, äfvensom af den ofantliga
landsträcka närmast norr om dessa halföar, ett välde,
kändt under namnet Ostindien, som nu räknar bortåt
ett hundra femtio till ett hundra sextio millioner
invånare, grundlades för nära två hundra fyrtio år
sedan genom vänligt aftal med invånarna och började
med knytande af fredliga handelsförbindelser, men
tryggades först 1818, då mahratterna fullständigt
underkufvades och ytterligare 1858 då det våldsamma
»seapoysupproret» undertrycktes. Till följd af sina
otroligt rika naturprodukter har denna del af Asien
af ålder varit en af verlds-handelns hufvudorter,
och man kan väl förstå, huru angelägna de spekulativa
engelsmännen skulle vara, att dermed komma i direkt
förbindelse eller, ännu hellre, der få fast fot.
Så snart detta skett, uppblandades inom kort
de fredliga handelsintressena med politiska
spekulationer. Aptiten växer medan man äter,
heter det. Ju mer engelsmännen genom de inledda
handelsförbindelserna kommo till insigt om, hvilken
outtömlig guldgrufva Ostindien var, desto starkare
blef ock deras begär, att derur få ösa med fulla
händer. Snart inträffade också, att de icke längre
nöjde sig med den mycket vinstgifvande handeln, de
ville hafva landets produkter för den minsta möjliga
valutan och sä förvandlade de sig ifrån köpmän till
eröfrare. Med eld och svärd drogo de fram, der de som
vänner blifvit mottagna. Detta eröfringskrig i ett
med naturens alla gåfvor rikt välsignadt land och mot
ett folk, som icke var beredt att möta de barbariska
konstgrepp, hvilka den europeiska civilisationen
sammanfört under benämningen krigsvetenskap, enär det
icke hade hvarken vapen eller anförare eller öfning,
jämnförliga med inkräktarna, utgör en oändlig rad
af sådana våldshandlingar och scener, från hvilka
men-niskovännen rysande måste vända sig bort.
Ty menniskor dödades, familjer utrotades,
byar och städer brändes och fält ödelades,
allt i kristendommens och den kristliga odlingens
namn! För många af de skändligaste dåd, som nedsudla
mensklighetens historia, har kristendommens ljusa
fridsläror fått tjena som täckmantel-, i den läras
namn, hvilkens hvilkens början och slut, är fria på
jorden» har
En indisk botgörare.
(Teckning af Å. de Neuville.)
denna jord dränkts i floder - i verkliga syndafloder
- af menniskoblod; men på få ställen, om ens
någorstädes, har civilisationens, för verldens ögon
stolt höjda, fana gått en blodigare och skräckdigrare
väg, än i Ostindien och bland dess folk.
Omfattar man än regeln, att ändamålet helgar medlen,
medgifver man ock, hvad som naturligtvis, fastän under
vissa förutsättningar, måste medgifvas, att handel
och samfärdsel äro kraftiga civili-satoriska medel,
och väger man så med hänsyn härtill på den andliga
odlingens våg tillståndet i Ostindien för tvåhundra
år sedan med tillståndet der i våra dagar - hur ter
sig då skörden af det blo^ diga utsädet?
Man invänder kanske, att det ännu är för tidigt
att besvara den frågan. Man skall kanske ock vilja
erinra om, att de fördelar, som verlden i stort
haft och fortfarande har af Ostindiens eröfring,
de materiella fördelarna, äfven måste vid svaret
tagas med i beräkningen och att dessa fordelaricke
kunna beräknas. Ja väj,-’1åt så vara! Årtusenden
kunna behöf-vas, för att till mognad bringa odlingens
frukter. Och det kan väl ock hända, att det slägte,
i hvars hand den mognade frukten en gång faller,
skall prisa den, som planterat trädet, okunnigt om
eller förgätande de omständigheter, under hvilka
planteringen skedde. Ja, man kan hänvisa till hvad
historien tyvärr allt för tydligt vill lära oss, att
odling och frigörelse, menniskorätt och broderlighet
icke hafva för sin slutliga seger andra medel än eld
och svärd, ingen annan väg till sitt ljusa mål än
att . vada i blod.
Det gifves satser, som klinga bra, satser som hafva
till och med en viss auktoritet för riktigheten
af sitt innehåll, men hvilka dock icke äro annat
än rätt och slätt sofismer. Ett enkelt hänvisande
till den kristliga odlingens grund och väsen är här
det bästa svaret.
Det engelska väldet i Ostindien har onekligen
tillfört verlden, men England i första rummet,
oerhörda kapitaler, hvilka derförutan ännu kanske
legat begrafna. Men hvad detta välde gjort, för att
höja landets egen befolkning i andligt och materielt
hänseende - en styrelses första pligt - det ser man
ej många spår af. Det civilisatoriska arbetet har
också tagit mycket besynnerliga former. Så har det
händt - man må hoppas, att det ej vidare tillgår
så -, att engelska ostindiefarare skrutit med en
missionärs namn på sin passagerarelista, men tigit
med att samtidigt i lastrummet medfördes hundratals
i England fabriksmessigt tillver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
