Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En jättemakt i sin linda. F. Heurlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
ett förstärkt bröstvärn, samt rymde från tjugo till
sextio man. Hästbåtarna voro flatare och bredare-,
de hade låga relingar, öfver hvilka hästarna vid
ankomsten drefvos att hoppa i land. Såsom man
lätt kan föreställa sig, voro fartyg af denna
ran-kiga beskaffenhet icke öfver måttan trygga,
och ehuru någon olycka icke synes hafva drabbat den
normandiska flottan under öfver farten, så förstörde
dock en storm, som natten efter flottans ankomst till
Brittannien blåste upp, åtskilliga hundratals skepp,
så att Yilhelm, hellre än att förlora alla medel till
att komma undan, använde tio dagar till att hala upp
sina återstående fartyg inom sitt läger.
Under en lång följd af år voro normanderna belåtna
med sådana skepp, som de hade, men ungefärligen vid
Kichard Le-jonhjertas tid (1189) började man bygga
skepp af mycket betydligare storlek och af olika
klasser. Örlogsfartygen, om ett sådant uttryck här
kan begagnas, utgjordes af stora galejor, sedermera
kallade galeaser (ordet bildadt af benämningen
ga-lea grossa), af små krigsbåtar och »byrdingar»,
hvilka sistnämnda voro stora fartyg med fylliga
bogar och bukiga sidor och hufvudsakligen begagnades
till forslande af trupper och förråd. Man har ej
någon egentlig grund för det antagandet, att dessa
fartyg hade mer än en mast, men de voro däckade och
försedda med förkastell och ak-terkastell samt med
märskorgar af trä på masten, från hvilka sjömännen
halade seglet, och soldaterna i drabbningen sköto
pilar och slungade stenar. »Vissers» voro hästbåtar
eller sjögående pråmar. »Ormar» voro långsträckta,
snabbgående slupar, som begagnades i krig, då det
gällde att göra en »uts tickar e» eller att öfverföra
depescher. De stora gale-
jorna voro dubbeldäckade, hade två roddarebänkar
och voro i stånd att föra tre hundra man. Några
af dem hade stenslungnings-redskap fastade på
förkastellet, och några af dem voro dessutom vid
framstammen försedda med koppartrummor, för den
grekiska eldens kastande. Kung Eichards eget fartyg
kallades »Trench-the-mer» (hafsplöjaren) på grund
af sin lättflytande beskaffenhet, och gaf sitt namn
icke blott åt en hel klass af fartyg, utan äfven åt
de familjer, hvilkas män seglade på dem. »Escomers»
eller skumbildare voro lätta, fasta båtar, som
uppkommo strax efter Kichards tid, sannolikt under
konung Johan, hvilken med alla sina fel likväl kan
sägas hafva varit grun-dareno af britiska örlogsmakten
i egentlig mening.
Ar 1228 omtalas för första gången en kajuta,
i en kunglig skrifvelse rörande ett fartyg, som
skulle sändas till Ga-scogne med konungens saker;
fyra shilling och sex pence skulle erläggas för
förfärdigandet af en kammare på det sagda skeppet,
att deri inlägga konungens saker. Ar 1242, då konungen
och drottningen foro till Gascogne, inrättades för
deras räkning passande kajutor, som voro försedda
med panelade väggar.
Krigsskepp och galer från äldre tider.
Den ståndpunkt, det europeiska skeppsbyggeriet
i det trettonde århundradet intog, ådagalägges
temligen tydligt af de förhyrningskontrakt, som med
genoveserna och venezianerna uppgjordes om ett tusen
åttahundra fartyg för öfverforslande till Palestina
af kor sfär arehären under Ludvig den helige. Der
omtalas t. ex. ett skepp, Santa Maria, hvilket hade
två däck, två master, två kampanjer eller half däck
öfver hvarandra och ett täckt galleri till strid;
det var bemannadt med ett hundra tio man och dess
längd utgjorde femtiosju alnar. Seglen på nästan
alla fartyg i denna flottilj voro af bomullsväf
och till formen trekantiga. Yid denna tid möta
i England åtskilliga nya benämningar, af hvilka
somliga betecknade en lättare klass, andra större,
tyngre fartyg, som begagnades både för krigiska och
handelsändamål. Om man äfven har anledning antaga,
att redan i tolfte århundradet skandinaviska fartyg
bland andra funnos, som hade mer än en mast, så
anse engelska forskare dock icke, att i deras land
två master förekommo på fartygen förr än långt in i
det trettonde århundradet. Af dessa hängde förmasten
öfver bogarna, så att dess segel gjorde samma tjenst
som numera bestrides af fock-stagseglet. Eoder voro
fortfarande okända och förblefvo så ända
in i Edvard HI:s regeringstid, vid hvilken tid såväl
skeppsbyggnaden som seglingskonsten rätt betydligt
höjde sig. Den tidens »skepp »lastade i medeltal två
hundra tons och buro en besättning af sextiofem man
förutom soldater. »Barges» voro äfven af ansenlig
storlek och begagnades mycket såsom vaktskepp;
men »kog-garna» synas hafva varit det fjortonde
århundradets fartyg af första klassen. Kog-gen Thomas
på 1360-talet hade en höfding, två konstaplar,
två timmermän, ett hundra tjugofyra sjömän och
åtta gossar.
Mer än ett segel till hvarje mast omtalas icke,
men det synes som om, då så behöfdes och kunde ske,
någonting motsvarande våra läsegel fastades vid
det stora seglet; dessa bi-segel kallades »bounts»,
och stundom förekommo tre sådana på en och samma mast.
Hvad beträffar den aflöning, som bestods
fartygsbesättnin-gen i den gamla goda tiden, upplyses
i ett engelskt arbete, att år 1360 uppbar en kapten,
en timmerman, en konstapel en aflöning, motsvarande
sex pence om dagen. Då och då gaf konungen kaptenen
»sexton shilling till en rock».
Fartyg och sjöväsende förblefvo i det närmaste i
samma skick efter Edvar.ds regering ända tills Henrik
VII uppsteg på tronen. Med Henrik, som byggde Great
Harry, började det moderna skeppsbyggnadssystemet,
som, sedan järnet och ångan börjat i skeppsbyggeriet
spela en väsendtlig roll, utvecklat sig till en höjd,
hvarom de gamla anglosachserna och normanderna icke
, kunde drömma. Hvilket oerhördt afstånd .mellan de
senares största drakar och den väldige »Great
Eastern»!
F. Heurlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
