Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur forna tiders studentlif. Upsalabilder från 1600-talet - Lefvande lampor. X+
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
väl foga sig, om de ej blifva något litet
exercerade. Belan-gande, att de stodo på knä, så
gjorde vi alla detsamma och drucko våra lärares
(?) och andra goda vänners skålar. Johannes dansade
jag med en gång och plattade honom allenast något
litet." De följande dagarna hade de äldre »kommit
med svärd på sig och ville hafva de yngre med. Dock
gömde de sig undan och undsluppo.» - Straffet blef
»ett par dygn i prubban. Förmantes att hålla sig
stilla i prubban. De yngre fredlystes."
Såsom någonting kännetecknande för tiden kan i
sammanhang härmed meddelas, att då de sydliga
provinserna 1658 kommit under S v er ge och under
de första tio åren icke hade egen högskola, måste
deras ungdom begifva sig till Upsala. Men här tyckas
de nya sydsvenskarna ej hafva rönt något kär-vänligt
emottagande, ty 1664 förmanas allvarligen, »att väl
och höfveligen handtera skåningar, som nyss aflagt
hornen, och ej anse dem såsom främlingar, utan såsom
bortryckta ledamöter för en god tid från Sverge och
thes Inbyggare».
(Forts. sid. 332.)
lampor*.
ill de många under, som förekomma i insektverlden,
hör äfven den egendomligheten hos somliga insekter,
att lysa i mörkret. Hvem har sålunda utan undran |
gloria kring de skönas mörkhyade hufvud*.
eller ben. Kreolskorna begagna dem stundom äfven
till hår-I prydnader, då de likt skimrande ädelstenar
sprida en underbar
Knäpparens bur.
kunnat se den i vårt land allmänna så kallade
lysmasken (Lampyrus nocUcula\ som under de mörka
höst-qvällarna stjernbeströr våra gräsmattor och
vägars gräsbevuxna renar?
De delar af jorden, som hafva förmånen af yppigare
och rikare växtformer, än de, jämnförelsevis,
vår karga natur förmår frambringa, såsom till
exempel Central-Amerika, kunna äfvenledes bjuda på
insekter, hvilkas förmåga att lysa i mörkret vida
öfverträffa den lilla lysmaskens hos oss. Sålunda
kan lanternfjärilen (Fulgom laternaria) med sin
lifliga glans ersätta en lampas sken och användes
också stundom i stället för en sådan. I skenet från
en lantern-fjäril kan man obehindradt läsa i bok.
På Antillerna är det alldeles icke ovanligt, att
man i det hvardagliga lifvet gör sig till godo
denna insekternas lysförmåga. Bland de der lysande
insekterna intager »knäpparen» (Pyro-phoms stralus)
främsta rummet. Denne skalbagge sprider genom
sin bröstsköld ett bländande sken i mörkret. Man
innesluter en eller flera sådana insekter i små burar
af glas eller fina tr asp j elär, hvilka upphängas
i bostäderna och der sprida
så starkt sken, att hvad arbete som. helst
dervid kan förrättas.
Resande, som der måste färdas nattetid, pläga lysa
sig fram med sådana skalbaggar, hvilka de fästa på
sina fötter
"Knäpparen."
Negrer arbetande vid skenet från "Knäpparen".
Negrinnorna, som äro minst lika mycket behagsjuka som
de hvita skön-heterna, nöja sig icke med att använda
lysande skalbaggar som diadem, utan, när de pynta sig
för sina nattliga dansnöjen, utströ de sådana öfver
de spetsdräg-ter, hvilka naturen skänker dem så godt
som färdigväfda ur logett-trädets bark och i hvilka
de under sina snabba, vällustiga rörelser tyckas
liksom insvepta i eld. »Det är», anmärker Pouchet,
»De-janiras skrud, fri från sin gräslighet.»
Detta insekternas fosfor-artade sken har vetenskapen
ännu ej lyckats tillfredsställande förklara. Denna
ljusa sida af insektverlden är, liksom många
andra lifsförete-elser hos insekterna, höljd i
dankel. Berömda naturforskare, såsom Humplirey Davy
och Treviranm, hafva sökt lysförmågan hos ett ämne,
innehållande fosfor, hvilket afsöndras från djurets
vätskor och brinner såsom denna kropp under upptagande
af syre ur luften. Denna åsigt har vunnit stöd af den
omständigheten, att fosforsyra verkligen förekommer i
de lysande insekternas inre. Bekräftar det sig äfven,
hvad den berömde tyske anatomen Ca-rus uppgifvit
sig hafva funnit, nämnligen att dessa skalbaggars
ägg äfven skola äga lysförmåga, så skall genom denna
märkliga omständighet möjligen ett vägledande ljus
uppgå för forskaren och gåtan sålunda slutligen lösas.
X-f.
* I "Öfver Land och. Haf" har en afbildning framställt
en ung, vacker kreolska, försedd med ett sådant
lysmaskdiadem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
