Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klosterkyrkan vid Argis. Rumänisk legend, försvenskad af John Rosén - Om luftsegling och flygmaskiner. F. Heurlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
Dessa suckar hör Manol och bleknar, Och hans själ
förvirras, och han tycker Jord och himmel rundt kring
honörn dansa. Han från höga taket störtar neder;
Men på platsenj der han föll till jorden, Sprang en
källa upp, hvars klara vatten Smakar salt och bittert,
ty med tårar, Ack, med bittra tårar är det blandadt.
Om lu f t segling- ooli
ktt lik den på lätta vingar burna fågeln kunna efter
behag sväfva fram och tillbaka i rymden och med snart
sagdt vindens hastighet förflytta sig till skilda
orter, det är en önskan, som säkerligen lifligt
gifvit sig tillkänna hos många af vår verlds-dels
söner allt från det ögonblick, då de europeiska folken
började varda medvetna af sin kallelse att genom sin
öfverlägsna förmåga af framåtskridande beherrska den
öfriga verlden, att vara i afseende å den andliga
odlingen hela mensklighetens medelpunkt. Framför allt
har efter inträdet af den nu varande tidsperioden,
som åt
-fortskaffnings-och samfärdselsväsendet gifvit en
dittills aldrig anad utveckling,
menniskoanden sysselsatt sig med frågan om möjligheten
att göra luften menniskan underdånig, så att den
lik verldshafvens böljor förmåddes att bära af
henne skapade farkoster mellan aflägsna länder. Det
är isynnerhet fransmän och dernäst engelsmän, som
hafva ansträngt
sig för uppfinnande af en mekanism, medelst hvilken
man skulle fritt kunna segla eller flyga omkring
i luften. Bröderna Montgolfier, luftballongens
uppfinnare, vid hvars framträdande många drömde om
det snara förverkligandet af förenämnda önskan, voro
fransmän liksom ock professor Charles, den första
sorn föll på den tanken att fylla luftballongen med
vätgas i stället för, såsom i början var fallet, med
varm luft. De första, som veterligen försökte sig med
flygmaskiner, voro ock fransmän eller engelsmän. Några
upplysningar om de mest anmärkningsvärda försöken
af detta slag torde vara af intresse, hvilka åsigter
man än må hafva om deras värde, och i det afseendet
har man icke mer än tvänne alternativ - att ställa
"O, Manol, Manol, min vän ocli herre,
Muren sluter sig och lifvet slocknar!"
(Teckning af Emile Bayard.)
sig på deras sida, som anse dylika försök lika
ofruktbara som bemödandena att åstadkomma ett
perpetuum mobile, eller på deras, som tro upptäckten
af en verkligen praktisk luftseglings-eller flygmaskin
icke vara annat än en tidsfråga-.
Det första kända flygförsök förekom redan tidigt i
femtonde århundradet och företogs af en italiensk
äf-ventyrare, som i ändamål att producera sig
i sin föregifna konst besökte åtskilliga land,
bland andra bri-tiska halfön? Här vardt han mycket
gynnsamt mottagen af konung Jakob IV i Skotland
och efter det han lofvat att bereda hofvet ett
nöje genom framställandet af en inrättning,
som skulle sätta hvilken som helst i stånd
att på några timmar förflytta sig till de mest
aflägsna trakter, förfärdigade han en apparat, som
bestod af väldiga vingar, hvilka höllos i rörelse
medelst snören. Utrustad med denna apparat hoppade
äfventyraren från muren af Stirling Castle och nådde,
såsom
kunde förutses, mycket hastigt marken. Hans förklaring
öfver denna olyckliga -utgång förtjenar åt minnet
bevaras. "Mina vingar», sade han, »voro sammansatta
af åtskilliga slags fjädrar; bland dem voro äfven
fjädrar af höns och andra fåglar, som hålla till
kring ladugårdarna, och derför hade, i följd af en
viss sympati, dragningskraft till den gödselhög,
på hvilken jag föll; hade mina vingar deremot varit
sammansatta uteslutande af örnfjädrar, såsom min
mening var, så skulle liknande orsak hafva dragit
min maskin upp mot de högre luftrymderna.»
Denna spetsfundighet saknar åtminstone icke
sin lilla sinnrikhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
