Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några svenska slägtnamn. Adm. - Vaxpalmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
mycket anlitad. Och märk, hvilken ihållande smak
för naturalster, som skönjes äfven deri, att man
ännu, då de blott äro skuggor, anfäktar dem vid
namnbildningarna, såsom vid Vedberg, Stockman,
Sparrman med flera!
Det kollektiva begreppet ört har visserligen gifvit
upphof till månget vackert namn; men huru,har man
icke farit fram på blomsterfälten, i rosengårdarna
och äfven på ängarna! Liksom snåla bin har man der
sökt och plundrat. Blom, blomster, rosor, liljor,
ja, till och med tornet hafva gifvit oss en otalig
mängd af prunkande namn.
Men hvad hafva icke lerg och backar, dalar, fjäll
och marker åstadkommit! Lägga vi härtill de rika
tillskotten från haf, sjöar, stränder och
åar, elfvar, strömmar, lackar, forsar, ja, äfven
Icällor, Mrr liksom mossar, så kunna vi nästan
häpna för den .mångfaldighet af namn, som man af
dessa naturföremål vetat att tillegna sig. Våra
större sjöar hafva helt naturligt varit rika källor
att ösa ur; Venern, Vettern, .Hjelmaren, Siljan,
Bolmen och Frylc-sjöarna hafva fram-bragt mera än
ett välklingande namn. Vi skulle blifva allt för
mångordiga, om vi här påpekade en hop mindre sjöar,
kommande i ordningen efter Ringsjön, Tngen och
dylika. Nästan alla hafva de blifvit mer och mindre
illustrerade genom slägtnamn.
Det har väl ändå ej något naturföremål varit mera
alst-ringsrikt i namnväg än de fyra väderstrecken. Det
är svårt att afgöra, hvilket af dem, som varit mest
anlitadt. Vi böra som nordbor vara så sjelf viska,
att vi hålla före, att norr eller nord skrapat till
sig mest. Söder eller dess förkortning s or torde
nog vilja täfla om priset, om ej med norr, dock med
vester eller vest. Bägge dessa väderstreck förete en
ofantlig mängd af namn. Öster eller öst har kanske af
folkinstinkten ej fallit så alldeles på läppen. Summan
af väderstrecksnamn är emellertid storartad.
Färgerna hafva delvis spelat en rol i fråga om
namn. Att grönt skulle med förkärlek omfattas af
en folkstam, som
Vaxpalmen.
(Beskrifning öfver detta märkliga träd finnes i 1879
års årgång af bilagan "Öfver Land och Haf, sid. 20.)
så märkbart tilltalas af den yttre naturen och- som,
hvad ofvan är antydt, har ett så utprägladt smaksinne
för idyllen, bör ej väcka vår förvåning. Skogarna,
ängarna och lundarna skimra i denna vackra färg; också
äro namnen, som börja med grön, af en aktningsbjudande
mångfald. Brunt har i någon mån äfven ansetts såsom
användbart; det var troligen mossarnas och hedarnas
färg, som dertill gaf anledning. Äfven grått har fått
gå med ibland; men vår rättframsinnade nationalitet
har möjligen haft mindre sympati för denna färgnyans,
som på senaste tiden fått en klick på sig, om än
den temligen
bra bibehåller sig som plaggfärg. Gredelint gjorde
sig från början alldeles omöjligt, men har sedan
tagits till nåder. Svart har haft någon ringa åtgång,
men oskuldsfärgen hvit, oss veterligen, helt ringa,
i namn-väg nota bene. Rödt räknar icke så få namn
under sin flagga. Blått och gult,, som blifvit våra
älskade natio-nalfärger, hafva likväl icke gjort
lycka bland namnsökare. Vi kände dock i vår ungdom
en båtsman vid namn Blåman, det är allt, men någon
Gulman eller Guling hafva vi icke träffat.
Metallerna hafva lemnat ganska rika bidrag till våra
slägtnamn: guld, representeradt i adjektivet gyldene,
och silfver förbehöllos väl åt ridderskapet, men järn,
stål och malm hafva expo-* neråt en rätt vacker massa
af slägtnamn åt de så kallade ofrälse folkklasserna.
Hvad våra socknar och gårdsnamn uträttat i’
namn-bildningsväg, torde ej behöfva annorlunda än
antydningsvis omnämnas. Vi skulle sannerligen företaga
oss ett allt för omfattande arbete och lemna en
troligtvis föga intressant .produkt genom en forskning
på detta vidsträckta fält. - Sak- och egenskapsnamn,
de der antagits till familjenamn, äro ock oräkneliga.
Den, som har håg att gå djupare i ämnet, kan
med ledning af våra adresskalendrar eller andra
namnregister komma ganska långt. För egen del sluta
vi här vår lilla skiss med den - kanske - obehöfliga
erinran, att lika litet, som mannens värde ligger i
rocken, ligger det i namnet.
Adm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
