Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalmar slott. Eva Brag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
bilda sammanhängande flyglar mellan dessa, och öfver
den östra uppfördes en låg ofvervåning, beräknad för
h of betjeningen. Tornen och flyglarna gjordes några
alnar högre, än de varit förut, och de förra, som haft
platt tak med tinnar, fingo hvar sin öfverbyggnad
af trä jämte tornspira och »flögelstång». Derjämte
uppfördes en ringmur omkring förborgen med småtorn och
så kallade barfrider och ett portvärn eller så kalladt
kifva-nebb framför Kuretornet, äfvensom utanför
den östra flygeln och i sammanhang med densamma
tvänne fyrkantiga torn, nämnligen Svennetornet och
Fataburstornet. Till material, byggnadssätt och
förbindning äro dessa fullkomligt olika de öfriga
tornen och stå i förbindelse med östra flygeln genom
dörröppningar, som brutits genom den gamla, fem alnar
tjocka muren. Tornöfverbyggnaderna betäcktes med bly
och flyglarnas stuptak med koppar.
Då Gustaf I, under det han belägrade Kalmar, haft
tillfälle att erfara, huru dåligt skydd ringmuren
och barfriderna utgjorde mot eldvapnen, lät han
nedrifva dem och beslöt att uppföra en åtta till
mValnar bred jordvall, på ömse sidor förstärkt af en
tjock stenmur och med runda blockhus eller postejer*
och en inre lågvall eller hemligt värn vid foten
af denna vall. Dessa storartade befästningsarbeten
började konungen och fullföljde dem med den kraft,
som sakens vigt kräfde, då det gamla Kalmarne hus
ansågs som "Sverges nyckel". Men de afstannade, då
hans äldste son ärfde hans spira, för att återupptagas
af Johan III och fortsättas ej blott af honom, utan
äfven af Carl IX.
Under den stormiga unionstiden fick slottet
obehindradt förfalla, och först 1536 började Gustaf I
sina storartade byggnadsarbeten på detsamma. Den norra
flygeln, som jämte det så kallade Gamla kongsmaket -
öfversta rummet i Kongs-makstornet - begagnats såsom
fursteboning, reparerades och förskönades samt erhöll
en från grunden uppmurad tillbyggnad i Frökenrummen,
hvilka för prinsessorna beräknade gemak ligga mellan,
Eödakullatornet och Stegerhustornet. På annat håll
erhöll denna våning en tillökning genom att vestra
flygelns bägge vindsstugor uppmurades och inreddes
till kungliga gemak. Den af dessa, hvilken låg
mellan konungens matsal och Vattentornet, hade varit
förstuga för trappuppgången till sistnämnda gemak,
och den mellan nämnda torn och Kuretornet belägna
hade varit förvaringsrum eller kasernrum. Då genom
uppförandet af Vattentornets präktiga svängtrappa
denna senare nyinredda sal och rummet i Kuretornet
bragtes i förbindelse med den kungliga våningen,
fylldes omsider behofvet af en större samlingssal,
och såsom sådan begagnades den sedermera. - Hvad kär
anförts, förtjenar särskildt uppmärksamhet, emedan
det ådagalägger oriktigheten af det gamla påståendet,
att i denna sal Kalmare union afslöts, och således
äfven olämpligheten af benämningen Unionssalen,
som på senare tider tillagts den. Allt igenom
lika grundlös är uppgiften, att den tron, hvarpå
drottning Margareta skulle hafva suttit vid detta
högtidliga tillfälle, sålts för några riksdaler 1730,
alldenstund de noggranna slottsräkenskaperna aldrig
omförmäla tillvaron af en sådan, möbel, och dessutom
danska krigsmakten, som innehade slottet under Carl
IX:s regering och grundligt utplundrade detsamma,
säkerligen, om den funnits till, skulle medfört den
såsom ett minne af Kalmarunionens härlighet.
Gamla kongsmaket ombyggdes sålunda, att tvänne
våningar användes för detsamma, så att ett
tillräckligt högt rum kunde erhållas. De fönster, som
suttit under det forna takhvalfvet, förlängdes, och
de för pilskott afsedda gluggarna igenmurades. Huru
praktfullt detta gemak inreddes har den, som efter
dess omsorgsfulla restauration besökt slottet, haft
tillfälle att iakttaga. Det sällspordt sköna taket,
väggpanelningarnas inläggningar af träslag i olika
färger, i hvilka man ser teckningar af slottet, af
den forna domkyrkan, af kloster och andra "helighus»
i staden samt utsigter i dess omgifningar, äfvensom
golfvet, slagbänkarna, skifvorna (borden) samt i viss
mån frisen, i halfupp-köjdt arbete återgifvande ett
af Erik XIV:s jagtäfventyr, väcka ännu i dag beundran
såsom prof pä hvad renässansen kunnat
åstadkomma i denna väg uti Sverge, tack vare de
utifrån in-förskrifna mästersnickarnas, löfsnidarnas
och målarnas konstnärlighet. Hvad som stegrar
intresset, är den omständigheten, att nämnde
furste sjelf deltagit i inredningsarbetet, enligt
Tegel, som säger, att "panel och dörrar på Calmare
slott utvisa», huru han var »mäckta konstrijk på
inlagdt arbete». Vanligen kallas detta rum Erik
XlVfs sängkammare, men slottets för-tjenstfulle
häfdatecknare, lektor G. V. Sylvander, på hvilkens
forskningar denna uppsats hufvudsakligen stödjer
sig, upplyser, att det icke kallats så i någon af
de historiska handlingarna, utan erhållit detta
namn, emedan deruti stått en kunglig säng, hvilken
emellertid först Gustaf II Adolf låtit föra dit 1620,
då han ämnade fira sitt bröllop med Maria Eleonora
på slottet och äfven skulle gjort det, om länets adel
hade lånat honom så många skifvedukar (bordsdukar) och
sängkläder, som han för den tilltänkta festlighetens
skull begärt. Hvad detta praktgemaks namn för öfrigt
vidkommer, så kallas det alltifrån 1542 i handlingarna
vexelvis Kongsmaket, Gamla kongsmaket, Kong Eriks
gemak samt längre fram Konungskammaren. Säkert är,
att Erik aldrig bebott det, emedan han icke vistats
på Kalmar slott, sedan det 1562 blef färdigt.
De öfriga gemaken, som inreddes vida enklare och af
svenska handtverkare, voro färdiga, när han bosatte
sig der år 1558. De voro, oberäknadt de redan nämnda
nyinredda salarna i vestra flygeln och rummet i
Kuretornet, som inreddes samtidigt med dem, Fyrkanta
salen och Konungens matsal - hvilka utgjorde0 genom en
tjock mur skilda delar af den långa salen utanför kung
Eriks gemak, hvilken längre fram kallades Gråsalen -,
Nya salen, som förut varit vindstuga och förstuga
till Drottningsalen, men som längre fram erhöll
namnet Kutsalen, Runda kammaren i Rödekullatornet,
Drottningsalen och Frö-kenrummen. Alla dessa gemak
försågos med väggpanel, slagbänkar och skifvor,
taken målades och väggarna hvitmenades ofvanför
panelet. Att de togo sig ståtligt ut, när furstliga
personer vistades på slottet, kan tagas för afgjordt,
då enligt fatabursräkningarna dyrbara tapeter hängdes
på väggarna, täcken af sammet, flögel eller andra
präktiga tyger breddes öfver de väggfasta bänkarna
och »fållar och kostbara djurskinn» på golfven, under
det att vackra, mjuka hyenden lades på pallarna,
hvilka begagnades i stället för stolar.
Södra flygeln fick en öfre våning, som, i likhet
med den nedre, torde endast hafva användts
till förrådsrum. I östra flygeln inreddes en,
stor sal, såsom det tyckes, ganska enkelt och
sannolikt för besättning och hofbetjening. Dessutom
inreddes åtskilliga ekonomilägenheter på slottet
i öfverensstämmelse med en lysande hof hållnings
stegrade fordringar. Och då flera af tornrummen,
till följd af det sätt, hvarpå de användts, ej mera
förmådde främja slottets försvar, inreddes i stället
alla vindsvåningarna både i flyglar och torn med
afseende derpå och försågos med skotthål för då
brukliga små kanoner, hvarjämte ofvanför taklisten
muren förlängdes med bågformiga tinnar till skydd
för dem, som genom användande af handgevär derifrån
skulle deltaga i kampen mot fienden. Flyglarna täcktes
med koppar och tornen med bly -.alldeles tvärt om
mot hvad förut varit förhållandet allt sedan Magnus
Erikssons tid.
Slottets mest lysande period började, då Johan kom
till väldet. Under Dominicus Pahrs ledning utfördes
en hel mängd vigtiga byggnads- och inredningsarbeten,
hvilka väsentligt bidrogo att göra den gamla borgen
till en konungaboning, motsvarande den för ståtliga
och praktfulla slott svärmande herrskarens anspråk.
Muren mellan konungens matsal och Fyrkanta salen
borttogs, och sålunda erhölls ett rum tillräckligt
stort för de kungliga måltiderna. Taket kläddes med
snickrade och bonade panelrutor, väggarna målades
ofvantill i grått, men så, att Simsons historia
framställdes på östra och på södra väggen, och nedtill
erhöllo de en panel, hvilkens speglar afskildes
genom snickrade korintiska pilastrar. Nya Kongsmaket
försågs med ett tak, som i prakt är jämnförligt med
det i kung Eriks gemak,
* Den sidan 16o återgifna planritningen är från
tiden, då slottet stod fullrustadt med vallar och
postejer, å hvilka senare taktäckningen tderför är
återgifven. Postejerna äro nu ruiner; den södra, den
mest förfallna, som återfinnes å mellersta teckningen
sidan 17, är ät sjösidan nedrasad.
-
Red. anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
