- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 19, årgång 1880 /
49

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zigzag. Bilder från en längre sommarresa af Jo. Jo. II. (Forts. fr. sid. 35.) - Allt för fosterlandet. E.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

49

sam marsch, medan öfverallt de höfliga polismännen
tillkänna-gåfvo för hvarje tätare grupp, att man
ingenstädes fick stanna längre än två minuter, men
ville man återvända, skulle man vika in åt alléerna
på motsatta sidan.

Hejdad af en tätare folksamling, fann jag att
uppmärksamheten under allmänt missnöje var fästad
vid det nysnämnda mörka palatset, som icke visade ett
spår af någon flagga eller lykta, men från hvars rikt
upplysta första våning starka ljusfloder föllo på ett
oljefärgsporträtt i kroppsstorlek af kejsar Napoleon
den tredje. Dörrarna till balkongen, som sträckte
sig längs hela fasaden, stodo på vid gafvel och på
balkong-stängslet hängde sig ett tjogtal festligt
klädda herrar och damer, för att nådigt blicka ned
på menigheten nedanför.

Det var tydligen en skara bonapartister, som på detta
ogrannlaga sätt ville offentligen protestera mot den
allmänna hänförelsen.

»Illuminez!» ljöd det som ett rytande från tusen
retade lejon. Det var en stridsfanfar från "den
allmänna rösträtten».

Med liflig hågkomst af gatuscenerna från
Decemberdagarna 1851, började jag känna mig orolig
och ämnade just skynda att uppsöka de mina, då ett
sista »Illuminez!», framskriadt så vildt, att det kom
tusentals fotvandrare att plötsligen stanna, ådrog
sig min nyfikenhet i så hög grad, att jag nödvändigt
ville studera effekten.

Den eleganta publiken der uppe på balkongen hade nyss
dragit sig in i salongerna, men framtvingades delvis
åter på scenen af detta vilda rytande, hvars kraft
och betydelse syntes vara dem välbekanta. Åtföljd af
fyra livréklädda betjenter, bärande stora armstakar
och lampor, trädde nu den festligt och furstinnelikt
klädda värdinnan, strålande af briljanter, ut på
balkongen och gaf befallning om ekläreringen, medan
hön gjorde en graciös nigning för folkhopen nedanför.

Parti från trakten af StÖrdalselfvens källor.

(Efter en skiss af J. 0. Petterson; se texten
sid. 54.)

Massan blef allt tätare och knotet började mullra som
.en aflägsen åska. Några polissergeanter sågo på sina
ur och uttalade högljudt sin varning för att stanna
längre än två minuter.

»Vi ha ännu en hel minut" - svarade en röst ur hopen -
»och man kan uträtta mycket på en minut, om man tar
tiden i akt.»

»C’est yrail C’est juste!» skållade det i korus.

»Illuminez! S’ii vous plait!» ropade den förste
talaren med stentorsstämma upp till den eleganta
samlingen på balkongen. »Illuminez!» danade det från
tusen munnar.

Gästerna på balkongen blefvo ett ögonblick oroliga,
men åter togo genast sin utmanande hållning, medan
polissergeanterna, balanserande på ryggstöden af
sofforna, uppmanade till »cirkulation», alldenstund
de två minuterna voro tiiländalupna.

»Felar ännu en qvarts minut» - svarade den
numera välkända rösten och bifogade ett ljungande
»Illuminez!» upp mot balkongen.

Inom ett ögonblick var balkongen upplyst af dussintals
kandelabrar, lampor och stakar.

»Åh! C’est bien! C’est charmant!» - ropades det i
korus, medan glada skratt och stormande applåder
belönade hörsamheten mot folkviljan. Den förnäma
värdinnan neg under ett förtjusande småleende, likt
en aktris, som hyllas af sina beundrare. Ännu en
stormande applåd, ännu en nigning, och försoningen var
fullständig mellan bonapartister och republi-kanare -
åtminstone för stunden.

Under glada skratt från balkongen och högljudd
munterhet hos fotvandrarna nedanför upplöste sig
den så hotfullt tätnade massan, och »cirkulerade»
vidare, medan polissergeanterna skämtsamt
förklarade sig bestulna på en hel minut af
»revolutionärerna». Emellertid räddade den eleganta
värdinnans rådighet och taktfullhet hennes hus och
hem från den storm, som lätt kunnat framkallas af
den föregående taktlösheten, att

Sv, Familj-Journ. 1880,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:33:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1880/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free