Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anekdoter ur vår flottas minnen. XV. Själsnärvaro. XVI. En döfstum tiggare. XVII. Försvunnen garnison och skingrad dimma. G. C. Witt - Delft. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
Då äfven denne döfstumme, dock vältalige gubbe utgör
ett minne från örlogsflottans bragdrika dagar,
hafva vi ej tvekat att omnämna honom i vår lilla
anekdotsamling, helst hans tysta verksamhet måhända
varit mera välsignelserik, än mången annans lysande
bedrifter. Visserligen har den kollekt, han på senare
åren insamlat, varit mycket obetydlig, men det är
icke gubbens fel, utan tidsandans, som anser detta
sätt att öfva välgörenhet allt för gammalmodigt.
någon möjlighet att uthärda längre. Hvarje dag
väntades en stormning, då helt oförmodadt undsättning
ankom från sjösidan. Major Uggla anlände med en
eskader af tretton krigsskepp och bergade garnisonen
derigenom, att den tre alnars tjocka fästningsmuren
genombröts på den sidan som låg åt hafvet. Eienderna,
som icke hade någon aning om denna utväg, blefvo icke
litet förvånade öfver att finna slottet tomt på folk.
Från nyss nämnda år har äfven följande anekdot
blifvit bevarad i svenska flottans annaler.
Amiral Karl Gustaf
Pajansfiol (originalet finnes i Aug. Demmins samling
i Paris; se uppsatsen "Delft" sid. 85).
XVII. I^örsvainnen gamlson ocli skingrad dimma*
Danska slottet Sonderborg på ön Als, märkvärdigt
såsom Kristian Tyranns fängelse under nära aderton
års tid, der den omilde, olycklige konungen blott
hade en dverg till sitt sällskap, innehades år 1658
af svenskarna. En garnison var derstädes förlagd
under öfverste Aschebergs befäl. Slottet hade blifvit
belägradt af brandenburgska trupper, och bristen på
proviant och ammunition var så stor, att Ascheberg
icke såg
Wrangel, som förde högsta befälet öfver örlogsflottan,
hade efter en blodig strid med en holländsk flotta,
hvilken kommit för att undsätta det af svenskarna
belägrade Köpenhamn, funnit sig nödsakad att gå
in i Landskrona hamn och blef der blokerad af både
holländska och danska flottorna. För att helt och
hållet inspärra de svenska skeppen, beslöto fienderna
att sänka några gamla skepp i inloppet. Detta företag
hindrades dock af kapten Bergen-stjerna, som med några
smärre fartyg sändes emot danskarna och tvingade dem
att sänka sina fartyg ute på djupet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
