Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett fosterländskt Bildergalleri. LXXXII. Paul Emil Rikhard Roberg. C. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
alltid nedlagt penseln-, men af hans ej få storartade
skapelser återstå numera blott utkasten och kopior i
smått. Hans inflytande blef stort äfven derigenom,
att han uteslutande bildade de män, hvilka efter
honom öfvertogo värf vet af dekoratörer och
dekorationsmålare vid vårt lands första scen:
så Hjelm, Limnell och andra. Men åldern- verkade
slutligen förlamande på den sistnämndes kraft,
så i andligt som kroppsligt hänseende ; och nu
måste den kungliga scenen å nyo taga sin tillflykt
till inkallandet af en utländing. Denne var nu
visserligen icke något snille, men en begåfvad
och flitig arbetare, som med framgång fyllde sin
pligt och äfven hade betydelse såsom lärare för
Sverges störste dekorationsmålare i vårt århundrade,
för Emil Koberg. Med detta namn, hvars ägare nu i
öfver tjugo år tillhört Sverges stoltare minnen,
väckes äfven hos det yngre slägte, som nu verkar,
en följd af angenäma och sköna minnen. Emil Koberg
lefver ännu i många af sina alster, hvilka för våra
blickar och vår inbillning trolla fram scenerier
af den herrligaste fägring, af den mest djuptänkta
sanning, af den mest lefvande tidsåskådlighet. Ett
sådant snilles lif och lifsgerning äro väl värda
några ögonblicks uppmärksamhet af hvarje bildad
svensk. Yi skola i korthet kasta en blick på båda,
med ledning af de anteckningar, han sjelf och hans
gamle fader efter-lemnat.
Son af en tjensteman i Stockholms stads verk, hvilken
sjelf idkade måleriet, ehuru blott som konstälskare,
föddes Paul Emil Kikhard Koberg i nämnde stad den
3 Januari 1821. Kedan vid två års ålder förlorade
han sin mor och blef då mottagen till uppfostran af
en enkefru Eggers, ett aktningsvärd t fruntimmer,
hvars moderliga ömhet, ådagalagd under flera år,
han alltid med tacksamhet ihågkom.
Ända från barndommen visade han -håg för rita
och måla, och särdeles roade honom allt som rörde
teatern. Sedan han slutat skolstudierna, kom han i
lära hos en må* laremästare, hos hvilken han blef
qvar, tills han snart nog erhöll gesällbref. Han
öfvade derjämte på egen hand konststudier, hvilken
verksamhet nedstämde hans hittills glada lynne och
gjorde honom missnöjd med sin ställning, emedan
han allt mer kom till insigt af, att mycket brast
honom. Och hans åtrå stod alltjämnt till teatern,
der han trodde sig finna fältet för sin verksamhet och
tillika det rätta studieområdet. Våren 1839 hemsöktes
han af en långvarig bröståkomma, förebudet till hans
kroppshyddas kommande bräcklighet, och han fick derför
rådet att företaga någon sjöresa. Han for då ned till
Bleking och Småland, hjelpte under sommaren sin forne
mästare, som var bosatt i Kalmar, med några lättare
arbeten samt återvände till Stockholm mot hösten,
då om sider hans länge närda önskan uppfylldes, i det
han antogs som biträde af dekorationsmålaren. Muller
vid kung-
Paul Emil Kikhard Koberg.
liga teatern. Här arbetade han till 1843, då han
vid »Mindre teaterns» uppkomst fick uppdrag att
måla dess första dekorationer och snart efteråt der
antogs som dekoratör. Nu kände han sitt snilles vingar
växa, och i en följd af verk väckte tjugoåringen en
uppmärksamhet, som mer och mer stegrades och snart
öfvergick till verklig beundran.
Det var den samtida pressen, som oförstäldt uttalade
de känslor, hvilka rådde hos åskådarna. En tidning
yttrade sålunda: »Sådana dekorationer hafva aldrig
varit sedda på någoii svensk och ganska sällan på
någon utländsk teater. Kefe-renten, som härutinnan
framför hela allmänhetens odelade om-dömme, tillstår
uppriktigt, att han, på de utländska teatrar han
haft tillfälle att se, aldrig funnit något, som
öfverträffat dessa skapelser - ty såsom originaltaflor
kunna de betraktas - af en ung och ännu föga bemärkt
svensk. Vi förutspå herr Koberg en lysande framtid.»
Om uppsättningen i »Chevalier de
Maison-Kouge » (l 847) heter det: »Bland de med
särdeles fulländning utförda dekorationerna nämna vi
särskildt en fond, framställande en månskensvy af
Seine och Paris. Referenten vågar påstå, att någon
fullkomligare illusion än denna icke kan åstadkommas
på scenen.» Och när en pjes, kallad »Calvin i Geneve»
samtidigt (1849) gafs å Kungliga och Mindre teatrarna,
yttrade samma tidning: »Hvad sceneriet i sista
akten beträffar, står Mindre teaterns dekoration
icke allenast långt framom den Kungliga teaterns,
utan vi måste bekänna, att vi sällan sett någonting
så väl, så konstnärligt utfördt, så i detaljer, stil
och perspektiv, som denna vy. Men en sådan talang
som herr Kobergs hafva också få teatrar lyckan att
äga.» Så mötte Koberg den sällsynta och för snillet
i hög grad eggandelyckan, att redan vid sitt första
framträdande vinna uppmuntran och bifall; och detta
befann sig alltjämnt i stigande under hela den tid
han sedermera tillhörde Mindre teatern.
Ännu medan han verkade vid denna, angreps han
i början af 1850 å nyo af en bröstinflammation,
denna gång af verkligt hotande art-, men detta
blef också anledningen till en studieresa, som
gjorde epok i ,hans lif och satte kronan på hans
konstnärsskap, emedan den betydligt vidgade hans
kunskaper, särskildt inom hans fack, gaf honom nya,
friska intryck och bragte hans ande i beröring med
den stora konsten. Det var genom frikostiga bidrag
af några gynnare, så väl bekanta som .obekanta, bland
hvilka främst böra nämnas Jenny Lind och den scen. han
tillhörde, som Koberg blef i tillfälle att fram på
sommaren företaga en vidsträckt och långvarig färd,
afsedd lika mycket att utveckla hans konstnärliga
vyer, som stadga hans helsa. Kosan ställdes först
till Alger, dit han for på en brigg från Stockholm i
början af Juli. Han anlände den 20 Augusti och dröjde
en månad, hvilken han väl använde, såsom hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
