Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zigzag. Bilder från en längre sommarresa av Jo. Jo. III. En angenäm söndag i S:t Cloud, en bedröflig i Versailles - Fången på Sönderborg. -ed- - Pelle Jonsson "Krycka". Berättelse af H. af Trolle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
eller nipper för biljetter till Paris. Nej, inga
upplysningar. De voro spårlöst försvunna. I min
harm och sorg ångrade jag bittert den stund, då jag
gjorde en utländsk resa i så stort sällskap. Alla de
vackra, till mitt lands familjefäder ställda haranger,
om behaget att resa utomlands, åtföljd af de sina,
med hvilka fraser jag inledde dessa resebilder i min
första uppsats, alla dessa upprop voro i denna stund
för mig idel dårhustankar. Huru lätt hade jag ej nu
redt mig, om jag varit ensam! Jag skulle ha skrattat
åt hela missödet och måhända blifvit qvarbjuden på te
och supé hos min vän portvakten och kejsarebeundraren.
Sedan jag slutligen irrat mig trött i slottet och
under vandrandet i parkens otaliga, vattenuppfyllda
gångar och sedan jag under loppet af flera timmar
förgäfves sökt de mina, lyckades jag ändtligen i sena
qvällen genom konduktörens miskund förskaffa mig en
plats på fotsteget till sista spårvagnen och anlände
halft förtviflad till vår trefna bostad i Auteuil. Jag
vågade knappt en blick upp mot fönstren.
Jo, der brunno ljus! Ovädret hade slutat för en half
timme sedan och månen sken nu med perlemorglans på
det rentvättade himlahvalfvet, men - det J j uf väste
af allt - i det
öppna fönstret syntes min bättre hälft, i sin ordning
oroligt af vaktande utgången af mina öden.
Yi vilja icke tala om damernas ruinerade hattar och
klädningar och dylika småsaker, som äro stora ting i
resetoalettens annaler. Yi tala blott om återseendets
glädje. Mötesplatsen hade man naturligtvis, under
trycket af allt det sevärda omkring oss, alldeles
förgätit; sedan hade man irrat kring en timme,
för att söka familjefadern; vidare helt oförmodadt
och till allas lycka hittat ett tiofrancsstycke i
elementaristens börs och, tack vare denne hjelpare i
nöden, begifvit sig med järnvägen till Paris, under
många vedermödor för att erhålla plats och utan aning
om de marter, som gammelfar under hela tiden utstod
i Yersailles.
Stora omfamningar och stort hånskratt öfver
Yersailles’ verldsberömda vattenkonster. Läsare! Om du
är familjefader, begif dig aldrig ut på folkfester,
utan att sammansy dig medelst becktråd med alla de
dina, ty bestämmer du en räddande mötesplats, så
glömmer man alltid ställe eller tid under inflytandet
af nyfikenheten och de glada féstförhoppningarna,
och har du icke uppgjort möte, tappar du bort dina
kära inom loppet af första halftimmen.
på
bruten gubbe! Är det denne man, Som gick, en väldig
stormil, öfver norden? Är det väl han, som dränkte
fosterjorden I blod och tårar? Är det Kristian?
Ser denne fånge ut som en tyrann, Nu lutad, åldrig
och förgäten vorden? Gick öfver dessa sjunkna läppar
orden, Som lyste ädlingar i dödens bann? -
Ja, dödlige! Ett sådant välde har Olyckan fått,
så kunna kedjor böja Den, som en gång så grymt
oböjlig var.
.Må ärelystnaden se hit, må den,
Som ställer högst sitt jag, vid bilden dröja:
Som sådden frukten, så är lagen än!
-ecl-.
IPello
Berättelse af H. af Trolle.
[varje stad eller köping inom vårt kära fädernesland
’vill gerna skryta öfver att vara utmärkt för någon
egendomlighet eller märkvärdighet, äfven om denna är
af den mest torftiga och prosaiska beskaffenhet. Så
skryter till exempel Yesterås öfver sina gurkor,
Södertelje framhåller sina kringlor, Yadstena sina
spetsar, Karlskrona sina skeppsdockor, Ronneby sina
pepparkakor etc. etc. Äfven den lilla stapelstaden
Falsterbo, så liten och inskränkt, att den blott
räknar två hundra tretiofyra invånare och i förening
med sin "tummeliten" till broderstad, det ännu mindre
Skanör, endast äger ett hundra femtiotvå hus, pekar
likväl stolt på sig och utropar: Högmodas ni både
öfver "gurkor», "kringlor», »spetsar», »skeppsdockor»
och »pepparkakor», ni ha blott en märkvärdighet att
framhålla, då jag deremot har fyra. Först så har
jag min flygsand, som snart begrafver mig likt ett
annat Pompeji eller Herkulanum, för det andra min
gamla kyrka, som har stått fore syndafloden, för det
tredje är Falsterbo Sverges sydligaste udde, och för
det fjerde och sista, hyser jag Skånes, om ej hela
landets, yppersta och pålitligaste - skutskeppare. Så
ropade och ’högmodades Falsterbo, then minsta af alla
städer i thet landet »Gösen», om ej i hela Thule.
Men när Falsterbo ordade om sina märkvärdigheter,
glömde det, i sin ifver att »vilja flyta ofvanpå», att
omnämna sin största, om äfven med fruktan och ^bäfvan
allmänt bekanta och illa beryktade märkvärdighet -’
Falsterbo ref, alla sjöfarandes skräck och fasa,
hvilka hafva sin väg förbi detta ref. Refvet sträcker
sig en hel mil från kusten ut i sjön och många sjömän
hafva der förlorat lif och egendom. Synnerligast
hafva de engelska sjökaptenerna mest varit utsatta
för detta missöde, och man må ej undra öfver, att
de bland sina böner äfven hade denna: »För Falsterbo
ref bevara oss, milde
herre gud!» så mycket mera, som vid tiden för vår
berättelse här ej fanns någon varnande, vägledande
fyr. Nu finnes här både fyr och fyrskepp, så att
strandningar på refvet blifvit ganska sällsynta.
Falsterbo; har således, trots sin ringhet, ej mindre
än ’fem märkvärdigheter att skryta utaf, och det
är minsann ej så litet att högmodas öfver i dessa
fattiga och betryckta tider.
Falsterbo ligger så nära intill Skanör, att
dessa båda städer icke allenast kunnat enas om att
hafva en gemensam borgmästare, en kyrkoherde och en
fiskal,_ utan de hafva också annat gemensamt. Så kan
t. ex. den, som sitter i den ena staden höra huru
»gräset växer på gatorna i den andra».
Utom den gamla kyrkan bestå byggnaderna i Falsterbo
för det mesta af klena lerväggar och korsvirke
under halmtak. Skanör har deremot flera och bättre
byggnader, än grannstaden. Båda ligga i en ytterst
mager och sandig trakt. Tiden för bägges anläggning
är obekant, men den förmenas vara ganska gammal, i
synnerhet om man får tro Torpbseus, hvilken förmenar,
att Skanör redan 879 var en mäktig stad, samt en
gammal dansk vörs, som säger:
"När Chr is tus låd sig föde, Stod Lund och Skanör
i gröde."
Men det fanns en tid, då såväl Falsterbo som Skanör
voro rika och mäktiga städer. Det betydliga sillfiske,
som drefs derstädes, bidrog i synnerhet dertill,
likaså dess goda hamnar och lyckliga läge för
handel. Skanör har för närvarande hvarken hamn eller
redd. Flygsanden har förstört båda delarna, och med
Falsterbo är det ej stort bättre. Med ostliga och
sydliga vindar kommer flygsanden drifvande in från
hafvet och ökar ständigt de redan .förut på landet
befintliga flygsandslagren. Yid Falsterbo kyrka är
den mest hopad tillsamman och bildar på ena sidan om
densamma ett litet sandberg.
SY. Familj-Jonrn. 1880.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
