Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mirandas födelsedag. Af Theodor Fischer - Jönköpings vattenledning. Carl von Porat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
namn. Se’n hennes namn och Lyckans genier! Ja visst,
ja, de göra resten] Yill hon inte då begripa,
att ingeniören Rufus Block älskar henne, så är
hon, med respekt sagdt, ett förtjusande, litet -
nöt. Kommer kusin Fritz med sina anmärkningar,
som han väl gör, kan jag tro, så säger jag, att
jag satt hennes namnchiffer på en klippa i skogen,
efter som han skall föreställa skogens konung, och
det bör lugna honom. Den der pr e st-själen är jag
heller inte riktigt säker på - han har boställe och
säkra inkomster, han -, men jag får vasen, jag, om
jag lefver länge nog, och den är i alla fall bättre
än en messhake, som han i alla fall bara får vara
fin med i kyrkan. Säger presten för resten nå’nting
om landt-mätareflaggorna, så lugnar jag honom med
att hvitt är . oskuldens färg, om han inte vet
det förut. Lycka till, min käre Rufus, du kan inte
tro, huru gerna jag unnar dig både Mi-randa och Ä
ngstorp! .>.> Fröken Elfrida satt uppe sent om q
vallarna och skref på sin hymn.
Slutligen randades den stora
dagen. Generalrepetitionen hos pastorn hade gått till
allas belåtenhet och man hoppades det bästa. De tre
anförarna, fröken Elfrida, kusin Fritz och pastorn,
företogo dessutom tidigt på födelsedagens morgon en
repetition med hvar sin trupp.
Klockan slog nio, då Miranda trädde ut på trappan vid
sin fars arm. Nedanför stodo rosenjungfrurna, klädda
i hvitt, med kransar på huf-vudena, uppställda, och
så snart Miranda kommit ut, satte sig tåget i gång.
Först gick studenten Tullström, klädd som Terpsichore,
och blåste flöjt. Han var väl rakad och hvitsminkad
i ansigte och på armar.
Efter kom fröken Elfrida Stork, kostymerad till
Polhym-nia, alldenstund hon författat den hymn, som
blomsterflickorna sjöngo. Hön gick tre steg bakom
Terpsichore och hade en
Springvatten i Jönköpings vattenlednings cisterner.
(Teckning af C. S. Hallbeck] tillhör texten sid. 10.)
lyra i handen och såg för öfrigt lika högtidlig
och sjelf-belåten ut, som en tamburmajor. Efter
henne kom blomsterjungfrurnas trupp och strödde
rosor för Mirandas fötter hela vägen till bersån,
under afsjungande af Elfridas hymn på melodien till
Bottigers "I afskedets stund":
Miranda hell! Så högt som sväfvar örnen Vårt lefve
för dig Ijuf-
ligt skälla må! Yl rosor strö; må aldrig skarpa törnen
Dig stinga i din allra minsta tå!
Miranda hell! I dag du
liknar knoppen, Som snart slår ut att
ljuflig vällukt ge. O, må det dröja, förr’n
du hinner toppen Af lifvets stora, stora
mausolé.
Miranda hell! Du vana,
ljufva flicka, (Fröken ond: Britta i Kohagen, du blef
ef-, ter, du!) Du också måste lyda
Amors lag, Men vi dig önska, att
du stads må dricka En kalk så ljuf, som den
dig bjuds i dag.
På rosor måQdu trampa, ej på hjertan,
Och trampe du så intill lifvets qväll.
Dig följe glädjen, fly ifrån dig smärtan!
Hell, vår Miranda, hell och hell och hell!
Rosenjungfrurna drogo sig nu tillbaka och Terpsichore
försvann, för att kläda om sig till en grekisk
flöjtblåsare, och fröken Elfrida bjöd Miranda en
väcker bukett.
» Tack, söta, snälla Elfrida, för den kära
öfverraskningen! Och så vackra verser se’n! Dem har
ingen annan än du kunnat skrifva.»
»Ack, Miranda,
dikten är icke som blommornas doft".
"Nej, det tror jag tusan så väl", sade halfhögt
ingeniören, som var förargad öfver, att Miranda ej
sade ett ord om hans dekoration; »blommorna ä’ nog
bra, de!»
Nu trädde pastorn fram i sin vanliga
söndagsuniform och efter honom kommo i rad
studenten och bokhållarna, klädda i till grekiska
mantlar förvandlade hvita sängfiltar, sandaler och
pillöfskransar, hvilka skulle föreställa lager.
.
Pastorn: Aderton år! Jublen I skogar, strålen
planeter, Knäböj och dyrka allt, hvad som andas!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
